Christoffer
It's all pig.
Trådformuleringen utgår från "Vad gör du?", inte "Vad är det mest generella vi kan säga om rollspel?"
Jag har ondgjort mig över kampanjen Undergångens arvtagare om information som bara är till för spelledaren. Det ger inget till spelet, det är ingen information som spelarna kommer få reda på, det är inte ens något som spelledaren kommer dra nytt av. Det är bara färg ... för spelledaren. Jag vill helst bli road under spelmötet.
Ja, det finns dåliga hemligheter; det är något jag belyst i tråden. Att säga något allmängiltigt om rollspel är att ignorera detta dåliga hanterande av hemligheter.
Först: Jag svarade på ursprungsfrågan rakt av, hur vi fördelar information kring spelbordet ser jag som en teknik som vi kan laborera med, testa olika sammansättningar och kopplingar till system och interaktion kring bordet. Det är tvärtom mot din uppfattning inte det mest generella eller allmängiltiga man kan säga, tvärtom är det extremt specifikt.
Sen: det är ju exremt lätt att komma på massa anledningar till att vi kan ha bakgrund och sl-material som har massor av information som spelarna aldrig kommer få ta del av, det gör det inte rakt av till dålig hantering av hemligheter. Bara inte en som du önskar. Men vad som skulle gett mer skulle ju varit att tala om det som just en teknik, vad innebär det att vi har ett äventyr där vi ex. har en enorm massa bakgrund som en person kring bordet tar del av, vi har trådar in i det här stoffet som andra personer kring bordet kommer få ta del av för att sen nysta mer i det hela? Att se hela poängen med en assymetri som att spelandet skall leda till en mer symetrisk fördelning av informationen kanske inte alls överenstämmer med syftet från första början? Man kan ju ex. å ena sidan se det som att poängen är att nå en helt symetrisk informationsspridning, allt SL vet vet spelarna. Eller, så är det inte alls en parameter av spelandet, vad spelaren med mest stoff vet är inte alls något som prompt måste förmedlas eller avslöjas utan bara där för att guida hans val när han väljer att spela sina karaktärer. Om något är bra eller dåligt handlar tror jag mycket om dels vad syftet är och sen om man med assymetrin uppnår det syftet.