För ett litet tag sedan testade jag att köra Daggerheart igen.
Första gången var det under speltest-fasen, då använde jag äventyret Sablewood Messengers och spelarna var en grupp som var mån om att dela spotlight-tiden rättvist mellan sig. Det gjorde att de beramade problemen med spotlight-systemet aldrig uppstod. Däremot hade vi en spelare som valde att vara fairy och försökte använda sin flygförmåga till att bryta spelet. Det var inget större problem det heller, visade det sig.
Denna gången var gruppen mer av minmaxar-typen, och jag körde ett tredjeparts-scenario som hette A Tale of Two Farms. Jag komprimerade det något för att passa tiden vi hade, så det blev bara två strider (samt en del undersökande och rollspelande). Nu hade jag tillgång till de färdiga reglerna så jag kunde jämföra äventyrets encounters med hur man officiellt skall bygga dem och var en aning orolig att det verkade "undertuned".
Den första fajten möter man enligt scenariot ett monster av "standard" typ per RP - om jag hade gjort det enligt battle point-systemet hade de fått möta dubbelt så många fiender. Men det visade sig vara OK - visst var striden lätt i bemärkelsen att ingen RP riskerade att slås ut, men de fick ändå förbruka en hyfsad del av sina resurser och spelarna var stressade av att det fanns en tickande klocka som gjorde att de inte kunde vila efter striden.
I den slutliga boss-fajten var motståndet mer i linje med regelbokens rekommendationer, och mycket riktigt blev det svårare. Av de 3 RP var det faktiskt bara 1 som stod upp när dammet lade sig. Jag tror det hade att göra med att de gjorde just det som vissa har oroat sig för online - de upptäckte att en viss RP hade en förmåga som var extra effektiv i just den här situationen, så de lät den få spotlight flera gånger i rad. Men som SL tyckte jag att en naturlig konsekvens av det måste vara att monstren också inser vem som är farligast - så när spotlight gick över till mig igen körde jag "focus fire" på den karaktären tills den gick ned.
Jag tyckte det var narrativt tillfredsställande - om du vill sticka ut din nacke och vara hjältemodig så utsätter du dig också för större faror.
Så på det hela taget kan jag bara ge tummen upp hittills.
Nästa test är väl om jag kan få någon av mina grupper att spela en hel kampanj från level 1-10 och se hur det går...
Första gången var det under speltest-fasen, då använde jag äventyret Sablewood Messengers och spelarna var en grupp som var mån om att dela spotlight-tiden rättvist mellan sig. Det gjorde att de beramade problemen med spotlight-systemet aldrig uppstod. Däremot hade vi en spelare som valde att vara fairy och försökte använda sin flygförmåga till att bryta spelet. Det var inget större problem det heller, visade det sig.
Denna gången var gruppen mer av minmaxar-typen, och jag körde ett tredjeparts-scenario som hette A Tale of Two Farms. Jag komprimerade det något för att passa tiden vi hade, så det blev bara två strider (samt en del undersökande och rollspelande). Nu hade jag tillgång till de färdiga reglerna så jag kunde jämföra äventyrets encounters med hur man officiellt skall bygga dem och var en aning orolig att det verkade "undertuned".
Den första fajten möter man enligt scenariot ett monster av "standard" typ per RP - om jag hade gjort det enligt battle point-systemet hade de fått möta dubbelt så många fiender. Men det visade sig vara OK - visst var striden lätt i bemärkelsen att ingen RP riskerade att slås ut, men de fick ändå förbruka en hyfsad del av sina resurser och spelarna var stressade av att det fanns en tickande klocka som gjorde att de inte kunde vila efter striden.
I den slutliga boss-fajten var motståndet mer i linje med regelbokens rekommendationer, och mycket riktigt blev det svårare. Av de 3 RP var det faktiskt bara 1 som stod upp när dammet lade sig. Jag tror det hade att göra med att de gjorde just det som vissa har oroat sig för online - de upptäckte att en viss RP hade en förmåga som var extra effektiv i just den här situationen, så de lät den få spotlight flera gånger i rad. Men som SL tyckte jag att en naturlig konsekvens av det måste vara att monstren också inser vem som är farligast - så när spotlight gick över till mig igen körde jag "focus fire" på den karaktären tills den gick ned.
Jag tyckte det var narrativt tillfredsställande - om du vill sticka ut din nacke och vara hjältemodig så utsätter du dig också för större faror.
Så på det hela taget kan jag bara ge tummen upp hittills.
Nästa test är väl om jag kan få någon av mina grupper att spela en hel kampanj från level 1-10 och se hur det går...
