Omspelbarhet

[Gelékub]

Man behöver inte 100% achievement-hunta i rollspel, tycker jag, för mig är det inte det som är grejen.

Men om man spelar samma äventyr flera gånger? Gör någon det? Finns det äventyr som är gjorda för det?

 

[Magnus Seter]

Ravenloft till AD&D var designat för det. DM drar lite kort och placerar ut skatter som ska hjälpa rollpersonerna, olika varje gång. Det skapar lite olika incitament för rollpersonerna.

Uppföljaren hade nått sånt också tror jag, där slumpade man vem som vampyren. House on Gryphon Hill, hette det så?

Det är de jag kommer på sådär på rak arm.

 

[verlandes.]

Men om man spelar samma äventyr flera gånger? Gör någon det? Finns det äventyr som är gjorda för det?

Som spelledare älskar jag att köra samma äventyr flera gånger. Som spelare tycker jag också det funkar, men brukar behöva ställa om vad jag vill ha ut av äventyret (till saken hör kanske att jag är svältfödd på spelarrollen, och beggars can't som bekant inte vara chosers).

Sen tänker jag att typ megadungeons är väldigt omspelbara by design.

 

[zonk]

Jag lirade nån konvents-dunge för @God45 som var helt otroligt dödlig. Den byggde på att bygga upp spelarkunskap (genom omspel) för att man skulle ha skuggan av en chans att ta sig igenom hela. Vi körde tom med extraliv för våra karaktärer..

 

[krank]

Jag har svårt för tanken som spelare, åtminstone om man tänker sig att man tar liksom vilket äventyr som helst och bara spelar det flera gånger, med olika rollpersoner. Mest för att jag föredrar att ha så lite informationsdiskrepans mellan mig och rollpersonen som möjligt.

Men jag är definitivt positiv till idén om att på något sätt göra det till en in-world-grej, där en och samma rollperson kan försöka sig på samma äventyr flera gånger. Kanske via teknologiska medel (äventyret är ett VR-spel in-game), kanske via ockulta (äventyret är en måndag hela veckan-fickdimension som återkommer då och då och som man kan hoppa in i och lösa på lite olika sätt och som har en massa olika lager där vissa bara kan låsas upp om man kommer in med förkunskap).

 

[zonk]

Jag hade faktiskt kul med att lira Mos Mosel trots att jag tyvärr visste alldeles för mkt. Jag bara spelade min RP som att han inte visste. Hade inte trott att det skulle funka såpass bra. Var på ett sätt rätt skönt att kunna strunta i mysteriet, jag är mer där för att skjuta/banka på saker, samt prata med folk och rollspela. Men hade jag gått igång på mysterielösandet hade det ju varit ganska suboptimalt..

Den där scenen där jag, @BiobunkerVII mfl försökte binda ett gäng aggressiva bybor men konstant misslyckades och fumlade var fantastisk. Till slut dog en av byborna för att en annan bybo fumlade och slog vederbörande hårt och eftertryckligt. Friendly fire-fumlen i Mutant 1984 är inte att leka med..

 

[luddwig]

Istället för att upprepa mig hänvisar jag till det jag skrev här.

 

[JohanL]

Men om man spelar samma äventyr flera gånger? Gör någon det? Finns det äventyr som är gjorda för det?

Skulle vara jättelätt med Dracula Dossier eller The Great Pendragon Campaign, eftersom de mer är verktygslådor, och det är liksom inte mycket till spoilers vad dom händer i Arthur-sagorna.

 

[Franz]

Om äventyret är öppet med flera olika alternativ och vägar och slut tycker jag att det kan vara roligt att spela om. ”Undrar vad som händer om jag fattar det här beslutet under detta speltillfälle?” Äventyret som jag skriver till DoD23, Marius Storfots sista plundring är konstruerat för att ha ett högt omspelarvärde, med olika val under äventyrets gång och olika slut.

Andra äventyr kan funka bra om spelledaren ändrar mycket. Tror jag berättat om detta tidigare här på forumet så ska inte gå in på detaljer, men en gång spelade vi om Döda Skogen och spelledaren ändrade rätt mycket angående äventyrets upplägg och platser. Så inget var vad vi trodde oss veta, vilket var riktigt kul!