Nekromanti Nybörjarspel på engelska?

Legolas

Veteran
Joined
31 May 2000
Messages
80
Location
Gävle
CoC för barn...

Jag måste ställa mig något skeptiskt till CoC som ett spel som skulle passa barn i nio års åldern. Det är inte det att reglerna är svår förståliga, tvärt om så tycker jag att de är exemplariska i nybörjar syfte (och för dem som har spelat länge). Snarare så är det temat som jag inte tycker passar. Jag har ioförsig bara mig själv som exempel, men vid nio års ålder så skulle jag inte ha gillat skräckrollspel (jag gillade inte någonting som hade med skräck att göra), särskilt inte ett som CoC. Det är bara att titta i boken, ett helt kapitel om psykiska sjukdomar, är detta något som attraherar en nio-åring? På rollformulären så finns det bara en liten ruta för vapen, medans det finns massor med andra konstiga färdigheter, Antropologi, Ockultism, psykoanalys etc. Det känns som om man som nioåring snarare vill spela hjälte med stora muskler än 50-årig historieproffesor med klaostrofobi.

Jag började spela när jag var jag nio år. Vi spelade gamla sagan om ringen, dock med kraftigt modifierade regeler. Vi tittade på bilderna och läste om raserna.

För att komma till frågan om vilket spel som passar så skulle DoD 1.0, det finns dock mig veterligen på engelska. Ett annat förslag är Vägen (ett av svenska kyrkans rollspel), något begränsat spelmässigt sätt, men finns översatt till engelska (går då undet namnet "The Way", förvånde?). En nackdel med det är att alla äventyren som finns med är anpassade för att "spela upp" moraliska problem, något som kanska är interessant när man blir äldre, men dock suger när man är liten.

Legolas
 

Drakvrede

Swordsman
Joined
17 May 2000
Messages
732
Location
Stockholm, Sverige
Liten snabb instickare angående Hunter...

Hunter är i och för sig inte en helt dum idé. Det har ett väldigt simpelt "bekämpa fulingarna"-koncept som jag tror är lätt att uppskatta i nioårsåldern.
Jag tycker du har en väldigt underlig bild av Hunter (åtminstone om det är WW-varianten vi talar om). Förvisso, det går att spela Hunter enligt det simpla "vi mot the bad guys"-temat, men Hunter är egentligen så mycket mer än så! Jag menar, det är ju bara att titta på de olika Huntertyperna som finns; det finns allt från Hämnare till mera filosofiska jägarkaraktärer. Sen det faktum att Hunter har en gedingen plats/förklaring i WW:s historieutveckling, "metafysik" och stämning är ju en helt annan, men ändå väldigt relevant, sak... :gremsmile: Så din bild av Hunter är väldigt missvisande, skulle jag vilja påstå.

För övrigt kan jag direkt säga att WW:s spel passar uselt för små barn... Jag menar, man kan förvisso ifrågasätta hur lämpligt det är att låta 9-åringar spela rollspel (är man verkligen mentalt mogen nog att spela rollspel vid 9 års ålder?), men speciellt då WW rimmar väldigt illa, eftersom det är en så pass otrevlig värld. Trots allt är det faktiskt en gothic-punk -värld full av obehagliga monster och fenomen vi talar om, en värld där allting är sunkigt, obehagligt och människan är allmänt usel, en värld där polisen misshandlar buset och myndigheterna utför hemska experiment på oskyldiga, osv, osv. Tycker det passar väldigt illa för en 9-åring. Trots allt finns det en anledning varför vissa filmer är från 15 år på bio... :gremwink: Det är nästan (nåja, nästan , som sagt) lika illa som att låta ett barn spela CoC...
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,895
Location
Barcelona
Re: Liten snabb instickare angående Hunter...

Så din bild av Hunter är väldigt missvisande, skulle jag vilja påstå.

Hunter må vara hur djupt som helst, men försök bara förneka att spelets grundkoncept är "bekämpa fulingarna".

För övrigt kan jag direkt säga att WW:s spel passar uselt för små barn

Näh, du har rätt, men det har jag egentligen aldrig ifrågasatt heller. Mina skäl till att tro det är dock inte desamma som dina (jag vänder mig mer mot upplägget och den språkliga stilen), men du behöver inte frukta att jag ska ge Hunter till mina kusiner.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Inte sååå farligt, tror jag.

"Jag har ioförsig bara mig själv som exempel, men vid nio års ålder så skulle jag inte ha gillat skräckrollspel (jag gillade inte någonting som hade med skräck att göra), särskilt inte ett som CoC. Det är bara att titta i boken, ett helt kapitel om psykiska sjukdomar, är detta något som attraherar en nio-åring?"

Man ska nog komma ihåg att barn läser sådant här på helt andra sätt än vuxna. Jag skaffade Chock när jag var nio-tio och spelade det då nästan som vilket äventyrsrollspel som helst. Vi hade väl halvkul. Jag verkar inte riktigt ha fattat spelet, för i min egen "monsterbok" till det spelet (="Häxornas Skräkbok") så har jag bland annat gjort monsterna "sklet" (=skelett), "drake", "nattmonster", "trädluggas" (en sorts köttätande stubbe) och "gremlin".

Jag var livrädd för gremlins när jag var liten (när jag hade sett den filmen lovade jag mig själv att jag aldrig mer skulle se en läskig film i resten av mitt liv eftersom jag drömde mardrömmar och var mörkrädd i flera månader efteråt av rädsla för de där djäkla gremlins) så jag menade verkligen allvar, men på mitt eget sätt. Jag begrep inte riktigt hur spelet var tänkt att spelas.

Det där går igenom i allt i barns kultur, tror jag. Jag hade en massa vuxenserier som barn (såsom "Resande med Vinden") vilka visar läskigt blodiga scener och en massa snusk, men det är först nu på senare år som jag har fattat det egentligen. Visst, jag såg blodet redan då, men mycket av det nakna såg jag inte ens då, och när det gäller de läskiga delarna av våldet (själva smärtan, det kallblodiga och tortyren) så absorberade jag det aldrig då. Det finns många scener som jag har ett starkt minne av hur jag upplevde dem som barn, och de stämmer väldigt dåligt med verkligheten.

Vad jag försöker säga är att CoC förmodligen inte är sååå dåligt ändå. Jag håller med om att det inte är perfekt, men man behöver verkligen inte leta efter ett sockersött spel bara för att man ska spela med barn. De bildar sig sin egen bild av det hela, nämligen, och väljer då att sätta ribban på en nivå som är trygg för dem.

/Riz
 

Morgoth

Swashbuckler
Joined
2 Apr 2001
Messages
2,450
Location
Uddevalla, Västra Götaland
Känsliga barn...?

Jag menar, man kan förvisso ifrågasätta hur lämpligt det är att låta 9-åringar spela rollspel (är man verkligen mentalt mogen nog att spela rollspel vid 9 års ålder?)

De flesta jag har talat med har börjat sin rollspelarkarriär i nioårsåldern, dock. Din ifrågesättning känns mest skum och onödig.

men speciellt då WW rimmar väldigt illa, eftersom det är en så pass otrevlig värld. Trots allt är det faktiskt en gothic-punk -värld full av obehagliga monster och fenomen vi talar om, en värld där allting är sunkigt, obehagligt och människan är allmänt usel, en värld där polisen misshandlar buset och myndigheterna utför hemska experiment på oskyldiga, osv, osv.

Vänta nu, är det inte sånt som är intressant när man är liten? Är det inte sånt som man gillar att experimentera med, sånt som är kul och lite vågat att ge sig in på? Jag skrev ett litet rollspel som utspelades i en mörk värld som hette Tellus när jag var liten -förvisso var den en vag kopia av det Mutant Chronicles jag hade läst vid det tillfället, men den var mörk och poliserna var så ohyggliga som poliser någonsin varit i ett rollspel. De var megaonda (de var tillochmed medlemmar i en världsomspännande konspiration!).

Vad man inte förstår, vad man inte begriper sig på som barn, är dock dessa moralidealister -ja, idealister över huvud taget. Bestämma sig för en ideologisk inriktning och verka för den utan att kunna byta perspektiv? Mysko! Såna kan man ju inte växa upp och bli.

Hey!, tänker föräldrarna, tänk om våra barn inte blir insnöade på samma stig som vi! Tänk om de får helskumma, importerade uppfattningar som vi inte kann handskas med!

Det är därför många barn programmeras från födseln till att följa sina föräldrars åsikter och perspektiv. Utan att egentligen förstå vad de försvarar när de talar med andra. Om det finns något man kan säga om barn så är det att de faktiskt är känsliga -men inte på det sättet vuxna människor tror; det är bra att vara känslig! Man kan trippa på känslor och intryck! Och då behöver man aldrig knarka!

Det är nästan (nåja, nästan , som sagt) lika illa som att låta ett barn spela CoC...

Tror du inte att CoC är mer fantasieggande än WW för små barn, då? Jag menar... monster! Monster! Dom kan man ju göra vad som helst med! (för att följa upp på Risings förstånd)

/Kid Mog
 
Joined
29 Nov 2001
Messages
1,337
Location
Göteborg
Re: Ang. Hunter (Fråga till allmänheten)

Nja du.. Jag fick en gång en selare påslängd mej (öppen klubb och jag har inget att säga till om) som var 9 år gammal. Vi skulle skapa karaktärer och jag fick reda på att han inte kunde dividera.
Men jag har för mej att det löste sig i alla fall. Kommer inte ihåg om han någonsin spelade dock.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Inte sååå farligt, tror jag.

Jag håller med om att det inte är perfekt, men man behöver verkligen inte leta efter ett sockersött spel bara för att man ska spela med barn.
Definitivt inte. Barn kan ta illa vid sig av saker vuxna har dresserat sig själva att ignorera och kan samtidigt vara väldigt morbida. Min personliga tolkning är att friska barn, som leker och fantiserar väldigt och vilt (=naturligt beteende i den åldern) är MYCKET vana att skilja fantasi från verklighet, vilket enligt undertecknad är en väsentlig egenskap för att kunna uppskatta skräck.

Erik
 

kalcidis

Hero
Joined
30 Jul 2000
Messages
893
Location
Östbergahöjden
så vad blir det? berätta (ant)

jag och resterande halvvuxna/vuxna snorungar vill veta vad som valdes. (jazzkatten joakim hoppas på Usagi)
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,895
Location
Barcelona
Re: så vad blir det? berätta (ant)

Tja, Jag har ännu inte bestämt mig, men jag har i alla fall beställt Usagi, så får vi se om det är något. Jag har några andra alternativ också, som jag överväger. Någon gång i framtiden ska jag avlägga rapport.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Ic nawith forstand

Det är en sak för yngre barn att begripa principen bakom rollspelandet, men regelbetydelse är en annan sak. Vill man få med den senare biten så bör man nog köra med ett enkelt jämförande regelsystem (BRP, till exempel) åtminstone till årskurs 4, då man kan börja kasta in addition och subtraktion.

Sen vore det faktiskt en intressant grej med rollspel som huvudräkningsövning - ungen kan helt enkelt inte slå ihjäl trollet förrän han har räknat ihop sitt anfallsslag på 3+5+2+4+6. Men det bör man nog inte ta från början. :gremwink:
 

Danilow

Veteran
Joined
3 Oct 2001
Messages
37
Vadå? Är det fler än jag som läser NT-inlägg? (NT)

NT = No Text eller Necessary Touch

/d - som alltid läser NT-inlägg för annars känns det inte rätt
 

Flow

Veteran
Joined
5 May 2003
Messages
47
Location
Gothenburg.
Re: Ic nawith forstand

bra idé.. man kan ju börja lite enklara.
för att komma igenom dörren måste man lösa gåtan.
6+3=?
4+3=?
2+4=?
dörren öppnas om du slår in spikarna på rätt ställen i dörren..
de är numrerade.. om du inte gör det.. får vi ta nästa dör.. som e lite annorlunda..(aja.. de går säkert att utarbeta ett litet äventyr för 1-20 tabeller. sedan kan man avansera med att släppa loss dem på något avanserat spelsystem som innebör mycket huvudräkning) Slutbossen kan man kanske kalla grotttrollet Oskar? eller mästerlärarinnan YLVA?) som utmanar dig i olika matematiska tävlingar.. med tidspress..
och lite slumpmattematik? det är ju nära till hands.. och kommer ganska naturligt om man rullar många tärningar.
 
Top