Nekromanti När man vet att man är stamkund..

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,402
Location
Lund
Kom just på hur man vet att man är en stamkund på vissa ställen...
Man är stamkund när t. ex ringer till pizzerian & säger sitt namn + att man vill ha det gammla vanliga.. Samtalet vara under 30 sekunder...
Harvi fler exempel här ute.. =)
 
"Du, jag måste bara springa och växla lite, vi har slut på enkronor. Strax tillbaka, kan du sitta i kassan så länge?"


Storuggla, vojne vojne
 
När man bor mitt i mott pizzerian och bara behöver vinka från fönstret så kommer dom in med pizzan till dörren 10 minuter senare......Rätt sort alltså.
 
Jag har ett café i huset, pizzeria och ett café mitt emot, runt fem caféer till, samt ett par pubar och restauranger runt hörnet. Dessutom brukar jag försöka variera mig när jag väljer saker. Så jag är inte så jättestammis på mer än två ställen. Men där brukar iaf ägarna snacka skit och ungefär veta vad jag vill ha.

Förutom lunchstället då, där dom tilltalar mig vid namn, bjudit in mig på konjaksprovning, som jag festat med på krogen och som man får massvis med saker gratis från.
 
Hellsike, då slår du mig !
Var ju inte ila att bara beöva vinka till dem, så kommer pizzan.. BRa jobbat, elelr hur nu sman ska säga..
 
När bartendern pratar ut om sina relationsproblem med dig istället för tvärt om...
 
Man vet att man är stamkund när man kliver in på det lokala pizzahaket, kön är över tio pers men pizzakillen nickar till dig och skriver något till bagaren... du kommer fram till disken efter att ha väntat i tjugo minuter och då är din favoritpizza färdig och du behöver bara betala...

Man vet att man är stamkund på den lokala hamburgerrestaurangen (nej inte MC eller något av de andra jättehaken... stället finns tyvärr inte längre) och beställer Milkshake. Du slår dig ned och väntar eftersom de gör shaken från basis (ok, de gjorde inte glassen...) och det tar några minuter. Du blir tillropad från killen bakom disken som skickar din Milkshake från fyra meter bort till dig, visserligen i pappersbytta med lock och du hoppar ur vägen - du har alltid varit värdelös på lyror och något så stort och tungt med en sådan viskositet är inte något som du vill prova på att fånga. Ja, det är då du får reda på att du är utsatt för ett practikal Joke och det mina vänner utsätts du inte för om du inte varit på sagt hak en gång för mycket.

Den första var maken när han jobbat länge på ett och samma ställe och den andra var jag... :gremsmile:
 
På cigg-kiosken: Man går in. Killen i kassan ser mig, tar fram mitt märke och tar betalt. Oavsett om det är kö eller inte.

/Jonas, varierar pizzaköpet för mycket för att säga det vanliga. Men är stammis där också.
 
När man blir utskälld och beskylld för att driva stället till ruinens brant efter att inte beträtt sitt lokala pizzahak på ett halvår på grund av nytt liv.
 
Man vet att man är stammis när killen från videobutiken kommer och hälsar på när han slutat jobbet.
 
efter lite fler funderingar:

Den ultimata stammisgrejjen på en pizzeria måste väl ändå vara att få en pizza döpt efter sig? Kalles Special med ansjovis, kokt ägg, musslor, sparris och bea liksom. Samma sak funkar väl med vettiga drink/cocktail-barer.

Andra tydliga stammisknep är väl när dörrvakten erbjuder dig sin tjocka jacka eftersom du fryser på uteserveringen eller liknande.

Att regelbundet få gratisgrejjer är ju också ett tydligt tecken.

Själv har jag just nu bara ett ställe jag är klar stammis på och där blir jag regelbundet bjuden eller får specialpriser och vi får fungera som en testpanel för nya drinkar när personalen har tid att experimentera.
 
Jag äter aldrig samma sak, så det är svårt att få nåt uppdöpt efter mig.

Förutom att jag rätt ofta tar en kebab-pizza (med sallad å sånt ovanpå) fast med kyckling istället. Den är grym. Räcker dessutom till en mindre by i Vietnam.
 
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: chrull</div><div class="ubbcode-body">Den ultimata stammisgrejjen på en pizzeria måste väl ändå vara att få en pizza döpt efter sig? Kalles Special med ansjovis, kokt ägg, musslor, sparris och bea liksom.</div></div>

Då lyckades jag runt 1990. Min pizza blev en Pizza Marco på menyn (bagaren gillade namnet och tyckte att Marco var ett bra pizzanamn).

Dock efter femtioelva ägarbyten finns den inte kvar idag, nästan 20 år senare. Så jag har väl misslyckats med att bibehålla min status. ,-)
 
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Marco Behrmann</div><div class="ubbcode-body">Då lyckades jag runt 1990. Min pizza blev en Pizza Marco på menyn (bagaren gillade namnet och tyckte att Marco var ett bra pizzanamn).
</div></div>
Den stora frågan då: vad innehöll den?
 
"När man blir utskälld och beskylld för att driva stället till ruinens brant efter att inte beträtt sitt lokala pizzahak på ett halvår på grund av nytt liv."

Det kan också vara en indikation på att man kanske borde banta. :gremgrin:

Och du tränar ju nu Fogge, vilket borde göra honom riktigt orolig!
 
När man kliver igenom dörren och de börjar tappa upp ens Guinnies (inga ord behövdes för det), vi trodde att vi var stammisar när vi kunde personalens namn, men det visade sig vara ett snäpp till med stoutupptappandet.

Till saken hörde väll också att det var i forntiden då jag var tjugo och kompisen som var lika stammis var sjutton, och stället hade visst tjugotreårsgräns för killar... vi förstod aldrig riktigt hur det hängde ihop :-p

-Gunnar (variant två var stället som bjöd på morgonlatten varje fredag för att jag var stammis)
 
MrG said:
När man kliver igenom dörren och de börjar tappa upp ...
Kom för en massa år sedan i samspråk med en man som började uppleva den stammis-servicen som ett problem. Han var så pass stammis på en krog (som inte finns kvar längre tyvärr) att de började tappa upp hans öl redan när de såg honom genom fönstret. Låter utmärkt, men han tycke att det var bökigt då han var tvungen att ringa i förväg om han skulle komma förbi men inte dricka något för att han skulle köra bil eller liknande.
 
Back
Top