När du spelar rollspel hur mycket av karaktärens val baserar sig på din egen logik ,moral , etik , världssyn ?.

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
När du spelar rollspel antingen klassiskt PnP eller via dator/konsol hur mycket av valen du gör i spelet bildar sig på dig som spelare och din personliga etik och moral och hur mycket av valen kommer ifrån karaktären du spelar eller är intressanta val för att driva storyn framåt , skapa intressanta konflikter osv ?

För att förklara ... Tex så spelade jag igenom the Witcher 3 på ps4 här för ett tag sen och gjorde alla val utifrån hur jag Dr_Dängrot skulle agerat i olika situationer .

När det tex kommer till att man kan utveckla romanser i spelet så är det självklara valet för många Witcher fans att man romanser Yennefer av Venngerberg men för mig som Dr_Dängrot är det logiska valet att jag romansade Triss Merrigold för hon är less drama och älskar verkligen Geralt medans Yennefer kanske älskar Geralt på sitt sätt men är mer drama och behandlar Geralt som springpojke och så fortsatte jag att göra val genom spelet utifrån hur jag Dängrot skulle agerat i samma sitts ist för hur Geralt skulle agerat eller vad som är strorymässigt riktigt eller vad som är INTRESSANTA val .
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
29,692
Location
Nynäshamn
Jag är en väldigt lösningsorienterad person – jag är helt ointresserad av att skapa onödiga konflikter eller att "driva storyn framåt". Jag vill lösa problem, och de flesta val jag gör, gör jag utifrån den målsättningen. Jag vill att det ska bli så bra som möjligt i slutänden. Att så många som möjligt ska ha det bra, att så rimliga principer som möjligt får spridning, och så vidare.

När det gäller att bedöma vad som är "bra" utgår jag nästan alltid från mig själv i någon mån. De flesta av mina rollpersoner brukar vara varianter av mig och dela åtminstone grundläggande värderingar.

Jag vill gärna tänka mig att jag i den fysiska världen själv skulle ha agerat så som jag agerar i rollspel och datorspel. Jag strävar alltid efter att fatta beslut utifrån så långsiktigt tänkande och så strategiskt tänkande som möjligt. Tyvärr är jag också människa, så ibland spänner mina känslor upp snubbeltråd. Eller så är jag trött och orkar inte fatta korrekt långsiktigt beslut utan fattar istället det som kortsiktigt känns rätt. Men det behöver jag ju sällan göra i datorspel, där kan jag bara pausa spelet tills jag orkar fatta rätt beslut, om det skulle vara så.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Jag är en väldigt lösningsorienterad person – jag är helt ointresserad av att skapa onödiga konflikter eller att "driva storyn framåt". Jag vill lösa problem, och de flesta val jag gör, gör jag utifrån den målsättningen. Jag vill att det ska bli så bra som möjligt i slutänden. Att så många som möjligt ska ha det bra, att så rimliga principer som möjligt får spridning, och så vidare.

När det gäller att bedöma vad som är "bra" utgår jag nästan alltid från mig själv i någon mån. De flesta av mina rollpersoner brukar vara varianter av mig och dela åtminstone grundläggande värderingar.

Jag vill gärna tänka mig att jag i den fysiska världen själv skulle ha agerat så som jag agerar i rollspel och datorspel. Jag strävar alltid efter att fatta beslut utifrån så långsiktigt tänkande och så strategiskt tänkande som möjligt. Tyvärr är jag också människa, så ibland spänner mina känslor upp snubbeltråd. Eller så är jag trött och orkar inte fatta korrekt långsiktigt beslut utan fattar istället det som kortsiktigt känns rätt. Men det behöver jag ju sällan göra i datorspel, där kan jag bara pausa spelet tills jag orkar fatta rätt beslut, om det skulle vara så.
Intressant , jag har en spelare som ser rollspel som med brist på bättre förklaring en film-produktion där hen är en skådis som skall spela en roll och att rollen hen spelar kan ha etik , moral , världsåskådning som ligger väldigt långt ifrån spelarens egna . Tex Joffrey baratheon i game of thrones är ett helt irredemable rövhål som man bara älskar att hata men skådespelaren som spelar Joffrey delar troligtvis inte alls samma etik och moral som Joffrey . Alltså är karaktären hen spelar helt frikopplad ifrån spelaren
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
29,692
Location
Nynäshamn
Intressant , jag har en spelare som ser rollspel som med brist på bättre förklaring en film-produktion där hen är en skådis som skall spela en roll och att rollen hen spelar kan ha etik , moral , världsåskådning som ligger väldigt långt ifrån spelarens egna . Tex Joffrey baratheon i game of thrones är ett helt irredemable rövhål som man bara älskar att hata men skådespelaren som spelar Joffrey delar troligtvis inte alls samma etik och moral som Joffrey . Alltså är karaktären hen spelar helt frikopplad ifrån spelaren
Jag tänker att det handlar om vad man vill ha ut av rollspelandet, i vanlig ordning. En del vill utforska personligheter eller värderingar de inte delar själva, i ett säkert sammanhang där det inte finns några jobbiga långsiktiga konsekvenser. Jag brukar säga att jag vill ha en verklighetsflykt till en värld där problem generellt kan lösas och där rationellt och strategiskt tänkande oftast är tillräckligt för att göra det… =)

(Därför gillar jag också SLP:er som agerar rationellt och går att prata med. Det finns fullt tillräckligt med folk som inte går att nå med rationella argument och som är helt irrationella/oresonliga IRL)

=)
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
6,883
Location
Uppsala
När du spelar rollspel antingen klassiskt PnP eller via dator/konsol hur mycket av valen du gör i spelet bildar sig på dig som spelare och din personliga etik och moral och hur mycket av valen kommer ifrån karaktären du spelar eller är intressanta val för att driva storyn framåt , skapa intressanta konflikter osv ?

För att förklara ... Tex så spelade jag igenom the Witcher 3 på ps4 här för ett tag sen och gjorde alla val utifrån hur jag Dr_Dängrot skulle agerat i olika situationer .

När det tex kommer till att man kan utveckla romanser i spelet så är det självklara valet för många Witcher fans att man romanser Yennefer av Venngerberg men för mig som Dr_Dängrot är det logiska valet att jag romansade Triss Merrigold för hon är less drama och älskar verkligen Geralt medans Yennefer kanske älskar Geralt på sitt sätt men är mer drama och behandlar Geralt som springpojke och så fortsatte jag att göra val genom spelet utifrån hur jag Dängrot skulle agerat i samma sitts ist för hur Geralt skulle agerat eller vad som är strorymässigt riktigt eller vad som är INTRESSANTA val .
Jag har spelat Witcher 3 två gånger. Första gången valde jag Yennefer utan att ens betrakta det som särskilt mycket av ett val. Det är så uppenbart att de två har en kemi som Geralt/Triss inte ens kommer i närheten av. Visst att Yen är dryg mot Geralt men vafan, Geralt är ingen känslig liten tonårspojke, he can take it.

Andra gången valde jag Triss bara för att få en annan historia, men jag fick verkligen anstränga mig.

...anyway, i dataspel är det en sak, där kan man ju förlita sig på att författarna har gjort sitt jobb och ger en ett intressant narrativ oavsett vilka val man gör. Ofta är det kanske rentav det beslut som är mest i linje med karaktären som också är det intressantaste, eftersom det är så att säga det avsedda valet. I bordsrollspel är det lite annorlunda: där måste man själv ta ansvar för att berättelsen kommer framåt. Om man ändå vill gestalta sin karaktär gör man bäst i att skapa en karaktär med en proaktiv eller konfliktbenägen personlighet, så kan man slå två flugor i en smäll.
 

Franz

Warrior
Joined
4 Dec 2010
Messages
384
Jag spelar på samma sätt som @Dr_Dängrot vad gäller rollspel på datorn, men där vill jag spela som en avatar för mig själv i en fantasyvärld. Så där fattar jag beslut som går i linje med mig egen moraliska kompass.

Vad gäller bordrollspel föredrar jag att spela en annan karaktär och den karaktären kan skilja sig ganska mycket från mig själv. Dock med ett par reservationer. För det första så håller jag med @krank om att konflikten, eller problemet, är det centrala i rollspelandet för mig. Så jag skulle aldrig säga typ: "Jag struntar i det här uppdraget och sätter mig på en båt istället, för det är vad min karaktär skulle ha gjort". Då försöker jag hitta en ursäkt för att min karaktär skulle göra det som hen egentligen inte skulle göra, allt för att driva storyn framåt. Sen har vi det där med moral. Jag spelar gärna karaktärer som har en annorlunda personlighet gentemot mig, och gärna karaktärer som har lite annorlunda värderingar, men jag skulle aldrig kunna spela exempelvis en grovt rasistisk, eller grovt homofobisk karaktär, det finns inte på kartan.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
@Franz är inne på någonting där med det är vad min karaktär skulle göra . Jag har alltid haft problem med det konceptet .. Tex plötsligt hugger Lisa hela spelgruppen i ryggen och flyr med den magiska juvelen . Av Lisa får vi sedan förklaringen men jag spelar en mörkeralv som är tjuv och som har tvetydig moral så det är in line med hur min karaktär skulle agera .... Det kanske bara är min egen uppfattning men jag har alltid sett men det är inte jag det är min karaktär som en ursäkt för att få agera som ett asshole
 

Franz

Warrior
Joined
4 Dec 2010
Messages
384
@Franz är inne på någonting där med det är vad min karaktär skulle göra . Jag har alltid haft problem med det konceptet .. Tex plötsligt hugger Lisa hela spelgruppen i ryggen och flyr med den magiska juvelen . Av Lisa får vi sedan förklaringen men jag spelar en mörkeralv som är tjuv och som har tvetydig moral så det är in line med hur min karaktär skulle agera .... Det kanske bara är min egen uppfattning men jag har alltid sett men det är inte jag det är min karaktär som en ursäkt för att få agera som ett asshole
Håller helt med, då får Lisa hitta på en anledning till varför hennes karaktär inte skulle backstabba de andra spelarna eller helt enkelt låta bli att spela tjuvaktiga mörkeralver. Ett skräckexempel på en sådan händelse var för många år sedan när en spelare hade låtit sin rollperson köpa en otroligt dyr och fin stridshäst för en astronomisk summa pengar. Rollpersonen och hästen fick ett väldigt nära band. En annan rollperson spelade en ond, nihilistisk livsnjutare och när rollpersonerna övernattade på ett värdshus smög sig den onda nihilistiska livsnjutaren upp och åt upp hästen! Spelaren försvarade sig med att det är vad hans rollperson skulle ha gjort. Det var väldigt länge sen så jag kanske minns fel, men jag vill minnas att det blev så bråkigt att vi fick avbryta sessionen!
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
9,567
Location
Stockholm
Jag spelar nära mina egna värderingar så långt det går. T.ex. i Last Day on Earth, ett zombiespel på telefonen, får man lite återkommande encounters där man ska åka iväg, träffa andra överlevande ... och döda dem och plundra deras grejer. För annars får man inte den loot man behöver för att bygga sin bas och ta sig vidare i spelet.

Så jag struntar helt enkelt i de momenten i spelet, för jag vill inte åka omkring och vara en murderhobo när zombieapokalypsen slagit till.

Sen handlar det till viss del om abstaktionsnivå också. Ju närmare "first person" något är, desto mer "blödig" är jag. Men t.ex. i det klassiska Pirates, där hade jag inga problem att plundra stad efter stad och kapa skepp och hålla på, för det var på tillräcklig distans, så att säga.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Håller helt med, då får Lisa hitta på en anledning till varför hennes karaktär inte skulle backstabba de andra spelarna eller helt enkelt låta bli att spela tjuvaktiga mörkeralver. Ett skräckexempel på en sådan händelse var för många år sedan när en spelare hade låtit sin rollperson köpa en otroligt dyr och fin stridshäst för en astronomisk summa pengar. Rollpersonen och hästen fick ett väldigt nära band. En annan rollperson spelade en ond, nihilistisk livsnjutare och när rollpersonerna övernattade på ett värdshus smög sig den onda nihilistiska livsnjutaren upp och åt upp hästen! Spelaren försvarade sig med att det är vad hans rollperson skulle ha gjort. Det var väldigt länge sen så jag kanske minns fel, men jag vill minnas att det blev så bråkigt att vi fick avbryta sessionen!
Har likande exempel där två spelare nästintill hamnade i handgemäng över hur den ena karaktären behandlade den andra ingame
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,065
Location
Malmö
Det här med bråk inom spelgruppen pga att folk skyller på sin RP är alltid lika trist. Likaså när SL inte gillar en spelar eller RP och därför låter dåliga saker hända denna. Om man vill ha gruppkonflikter i sitt spel bör detta vara klargjort innan spel. Att förstöra för andra när de inte förväntar sig det blir nog nästan aldrig bra.

Jag spelar ju inte datarollspel, men i rollspel spelar jag ofta karaktärer som inte har samma moral eller livssyn som jag. Men precis som Franz sagt ovan har jag svårt att spela Sexistiska eller Rasistiska karaktärer.
 

Måns

Duck Champion
Joined
12 Nov 2001
Messages
10,672
Location
Athos
Jag utgår främst från spelets kontext och mitt alter ego i den fiktiva verkligheten. Jag är inte speciellt intresserad av hur jag själv skulle reagera om jag träffar en drake i en grotta eller om jag jagar en mördare i San Fransisco. För mig är det helt meningslöst att försöka tänka "hur skulle jag agera i den här situationen." Jag är endast intresserad av mitt alter ego (om det så är min rollperson vandraren i Fallout).
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
1,653
Location
K-town
Jag försöker faktiskt tänka utifrån karaktärens perspektiv, men självklart färgas dessa av mina egna moraliska ståndpunkter, hur skulle det helt kunna undgås? Jag tror inte det går.
Men jag har inga problem med att spela en person som är en hemsk individ moraliskt, det betyder ju öht inte att jag är en hemsk individ på något sätt, det är i fantasins värld vi leker och har skoj.
Och ja, jag kan tycka att det ligger ett mervärde i att spela en karaktär som är enormt främmande från mig som person för det är helt enkelt spännande, fascinerande och det ger mig underhållning att styra en sådan person. Det betyder ju dock inte att jag ställer mig bakom dennes handlingar och beslut.
Man får skilja på en karaktär och verkligheten.
Att fantisera och leka med olika karaktärsdrag är för mig en väldigt stor del av hobbyn. Att berätta historier man annars aldrig hade fått uppleva.

Oj, vad jag flummade iväg. Hoppas mitt svar är någorlunda begripligt.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Jag utgår främst från spelets kontext och mitt alter ego i den fiktiva verkligheten. Jag är inte speciellt intresserad av hur jag själv skulle reagera om jag träffar en drake i en grotta eller om jag jagar en mördare i San Fransisco. För mig är det helt meningslöst att försöka tänka "hur skulle jag agera i den här situationen." Jag är endast intresserad av mitt alter ego (om det så är min rollperson vandraren i Fallout).
Jag förstår ditt tankesätt här om jag fattat dig rätt , tex om man spelar den amerikanske crime scene investigatorn O'Hannigan så är det irrelevant hur man som sig själv agerar inför scenen att tex se en mördad familj för O'Hannigan har sett detta massor med gånger och skulle troligtvis reagera på ett annat sätt så det är O'hannigans reaktion och inte den egna som är relevant ?
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Jag tycker det här med att om man vill kalla det så friskrivas ifrån ansvar för att man spelar ett spel och allt är fiktion och man gestaltar en roll kan bli väldigt knivigt . Jag har sett spelare plocka fram väldigt mörka sidor under spel med ursäkten att det är ju ett spel allt är ju bara på låtsas
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
29,692
Location
Nynäshamn
Jag tror ingen här vill försvara att förstöra för andra spelare med "jag spelade bara min karaktär". Det verkar vara ett närmast universellt avskytt beteende. Åtminstone när det inte är en del av överenskommelsen från början. Det är ju rätt lätt att stävja – bara att vara öppen med det från början. "Jag vill utforska en helt amoralisk karaktär; är det Ok med er andra att det finns risk att era rollpersoner drabbas? Det kan ju bli konflikter mellan karaktärerna som blir intressanta att spela ut tänker jag". Och om folk inte tycker att det är något de vill ha med i spel så får an förhandla, ändra åsikt eller byta spelgrupp…
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Jag tror ingen här vill försvara att förstöra för andra spelare med "jag spelade bara min karaktär". Det verkar vara ett närmast universellt avskytt beteende. Åtminstone när det inte är en del av överenskommelsen från början. Det är ju rätt lätt att stävja – bara att vara öppen med det från början. "Jag vill utforska en helt amoralisk karaktär; är det Ok med er andra att det finns risk att era rollpersoner drabbas? Det kan ju bli konflikter mellan karaktärerna som blir intressanta att spela ut tänker jag". Och om folk inte tycker att det är något de vill ha med i spel så får an förhandla, ändra åsikt eller byta spelgrupp…
Ta det absolut inte som att jag insinuerade att någon här försvarar det beteendet om det kom fram på det sättet så har jag uttryckt mig felaktigt och ber om ursäkt .
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
29,692
Location
Nynäshamn
Ta det absolut inte som att jag insinuerade att någon här försvarar det beteendet om det kom fram på det sättet så har jag uttryckt mig felaktigt och ber om ursäkt .
Nej absolut inte, jag tänkte mest att många i tråden fördömde beteendet utan just att någon försvarade det. Och så tog jag det som avstamp för att bredda diskussionen lite till hur man skulle kunna utforska elaka karaktärer inom ramarna för icke-dysfunktionellt spelande =)
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
785
Nej absolut inte, jag tänkte mest att många i tråden fördömde beteendet utan just att någon försvarade det. Och så tog jag det som avstamp för att bredda diskussionen lite till hur man skulle kunna utforska elaka karaktärer inom ramarna för icke-dysfunktionellt spelande =)
Det är en väldigt intressant fråga , hur kan man spela elaka eller sunkiga karaktärer utan att det görs på ett dysfunktionellt sätt . Personligen har jag alltid dratt mig för att i min roll som Sl gestalta sådana karaktärer Ta tex western jag skulle känna mig väldigt obekväm med att gestalta en slp som är rasistisk plantageägare i sydstaterna dels för att det är väldigt långt ifrån min egen världsbild och dels för går det ens att gestalta rasism på ett SNYGGT sätt ?
 

ÅkeZorkh

Fiskhandlare från Bretagne
Joined
16 Dec 2018
Messages
281
Det är en väldigt intressant fråga , hur kan man spela elaka eller sunkiga karaktärer utan att det görs på ett dysfunktionellt sätt . Personligen har jag alltid dratt mig för att i min roll som Sl gestalta sådana karaktärer Ta tex western jag skulle känna mig väldigt obekväm med att gestalta en slp som är rasistisk plantageägare i sydstaterna dels för att det är väldigt långt ifrån min egen världsbild och dels för går det ens att gestalta rasism på ett SNYGGT sätt ?
Grejen är att även en rasist förmodligen inte enkom är en rasist. Hen är också en människa (eller motsvarande) med en förmodligen bred palett egenskaper, åsikter, känslor och tankar. Precis som alla andra. Den rasistiska plantageägaren kanske hamnar i situationer där hans/hennes rasism inte är hans/hennes primära egenskap eller där hen kan tvingas omvärdera olika uppfattningar.

Jag gillar att spela karaktärer som inte alls är som jag, det är lite av charmen med den interaktiva teater rollspel de facto delvis är.
 
Last edited:
Top