När du som SL skällt på spelarna

Franz

Hero
Joined
4 Dec 2010
Messages
971
Jag och @Dr_Dängrot pratade i en tidigare tråd om när man var ung spelledare och skällde ut spelarna. Vill inte kapa den tråden, så startar en ny. Det är ju rätt kul att man en gång i tiden som SL började skrika på spelarna för att de "gjorde fel" eller "förstörde". Idag skulle man ju hanterat situationen på ett lite annat sätt om man säger så :) Så jag tänkte om ni ville dela med er av någon situation där ni som ung SL tappat humöret och skällt ut spelarna.

Mitt exempel är en händelse jag verkligen inte är särskild stolt över. Jag spelledde ett ultraepiskt äventyr till DoD och ville förmedla känslan av storslagenhet och att världens öde vilade på rollpersonernas axlar. Dock tramsade en spelare bort allt stup i kvarten. Den den fruktade Svarta Riddaren visade sig sa rollpersonen "Men tjenare Plåt-Niklas!". När det urgamla visa talande trädet kom med råd sa han "Hörru, får jag snaska lite på din bark?" och så vidare. Jag blev mer och mer upprörd under spelets gång och det hela slutar med att så fort äventyret är klart slänger jag alla böckerna i väggen, reser mig upp och stormar ut.

Det knasiga såhär i efterhand är att de andra spelarna verkligen hade haft kul och hat den episka känslan jag ville förmedla. De hade också stört sig på den oseriösa spelaren, men såg honom mer som ett smärre irritationsmoment än någon som förstörde allt. Så de blev helt chockade när jag stormade ut :ROFLMAO:

Och sen till frågan, hur hanterade tonåriga Franz den oseriösa spelaren? Tog han ett enskilt samtal med denne och förklarade varför det han gjorde var störigt? Erbjöd han sig kanske att spelleda ett mer humoristiskt äventyr framöver, om det var vad spelaren nu var sugen på? Nej, tonåriga Franz snackade skit om spelaren med alla andra i spelgruppen och vände alla mot spelaren, för att sedan totalt frysa ut honom och utesluta honom utan att han begrep varför. Som sagt, ingen händelse jag är särskilt stolt över idag.

Har ni några erfarenheter från gånger då ni tappat humöret som SL för att spelarna "gjort fel" eller "förstört"? :)
 

entomophobiac

Mysteriemarodör
Joined
6 Sep 2000
Messages
5,253
Location
Uppsala
Har ni några erfarenheter från gånger då ni tappat humöret som SL för att spelarna "gjort fel" eller "förstört"? :)
Never! Men jag brukar berätta när jag blir förvånad.

"Fyfan va coolt, det där hade jag aldrig trott ni skulle göra!"
 

dancodan

Swordsman
Joined
14 Aug 2017
Messages
446
Aldrig skällt ut spelare, men vi hade ett regelsystem på 90-talet där man fick bonus-erfarenhetspoäng baserat på bra rollspelande. Där blev det ofta att en och samma person fick minuspoäng när han satt och tramsade. Men han tog den pajasrollen lite som en fjäder i hatten och fortsatte, trots alla minuspoäng. Det var ett ganska roligt, återkommande inslag.
 

Franz

Hero
Joined
4 Dec 2010
Messages
971
Aldrig skällt ut spelare, men vi hade ett regelsystem på 90-talet där man fick bonus-erfarenhetspoäng baserat på bra rollspelande.
Vi hade också ett sånt system. Vi hade även tillägget att alla fick mer poäng om spelledaren hade roligt. Vi menade att det var inte bara spelledarens ansvar att roa spelarna utan att tvärtom var lika viktigt.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
1,845
Jag har nog ett antal tillfällen när man i ungdomen inte hanterade frustration så bra vilket resulterade i att man skällde ut spelarna eller agerade ut i barnsliga power trips för att demonstrera sin sl makt .

Jag minns att jag vid ett tillfälle i Wfrp hade en spelare som envisades med att köpa vad jag som sl ansåg vara helt onödiga saker så som en papegoja och en apa vilket av någon anledning irriterade mig. Hur hanterar omogna dängrot det hela jo när spelarens karaktär stod i ett stall och skulle sadla sin häst sa sålunda dängrot en kaos demon uppenbarar och sliter papegojan och apan ifrån dig kastar dom på marken stampar dom till döds och skiter på deras lik innan hen försvinner i ett svavelosande rökmoln varpå dängrot med ett ondskefullt och irriterat leende säger nu kanske du lär dig att inte bete dig som en idiot i fortsättningen.
 

Anthrox

Veteran
Joined
8 Jun 2017
Messages
161
Tror aldrig jag har skällt ut någon spelare, men jag har lite svårt för när de inte tar det seriöst. En grupp jag hade flamsade, var oseriösa och drygade runt lite för mycket. Så när de började skoja om dumma saker deras karaktärer skulle göra, som en gör ibland, tog jag det direkt bokstavligt. Vilket resulterade i att deras karaktärer retade upp en hel besättning pirater och blev omgående avlivade.
Spelarna? Ja, det var mina söner. #bestdadaward
 

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
914
Location
Carapalea
Jag har aldrig skällt på mina spelare...

... men jag har haft en spelledare som skällde ut oss i spelgruppen för han tyckte inte om att vi försökte hitta på egna lösningar på problemet, utan han ville att vi skulle följa lösningarna han hittat på när han skrev äventyren så han inte behövde improvisera.
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
1,845
När jag var i 20 års åldern så hade jag en spelare som igentligen var där på fel premisser . Hens bästa barndomsvän var med i spelgruppen så hen var där för att mumsa bulle och dricka kaffe och snacka skit med sin vän snarare än att spela rollspel.

Hen var aldrig otrevlig eller något dock var hen helt oengagerad i själva spelandet och vad som skedde vid spelbordet och satt och kollade på Youtubevideos eller chattade på Messenger med sin flickvän eller försökte starta konversationer med sin vän om för rollspelet helt irrelevanta saker som om dom skulle grilla till helgen eller gå och ta bärs osv .

Detta resulterade iaf att efter några månaders tillbakahållen irritation ifrån min sida så fick jag en dag nog och sa till hen på ett ganska ofint sätt att om hen inte var intresserad av vad vi sysslade med vid spelbordet då kunde hen ta och slänga sin karaktär i pappersinsammlingen och ta sin penna och sudd och avlägsna sig ifrån min lägenhet .

Detta resulterade i att jag förlorade två spelare då hen tog med sig sin kompis som tyckte att jag agerat opassande och iom att två spelare försvann så upplöstes gruppen så tji fick dängrot och ibland är det bättre att lida i det tysta antar jag är sensmoralen av den här storyn .
 

dancodan

Swordsman
Joined
14 Aug 2017
Messages
446
Vi hade också ett sånt system. Vi hade även tillägget att alla fick mer poäng om spelledaren hade roligt. Vi menade att det var inte bara spelledarens ansvar att roa spelarna utan att tvärtom var lika viktigt.
Den va ny. Den borde implementeras med omedelbar verkan.
 

McKatla

Utan titel
Joined
2 Aug 2010
Messages
544
Som SL har jag aldrig skällt på spelarna, men däremot har det hänt att spelarna rykt ihop (verbalt). Särskilt två av dem hittade alltid anledningar att in-game motarbeta och skälla på varandra. Vid något tillfälle bröt jag spelet trots att vi knappt börjat, vid andra sade jag till, vid ytterligare andra riggade jag spelet så att deras rollpersoner var tvungna att samarbeta (det gick inget vidare), men gnabbet upphörde inte innan en av spelarna valde att sluta. På det stora hela tog vid som unga spelare spelet på mycket större allvar än nu. Nu är det avkoppling och kul, då kunde det vara stort allvar.
 
Last edited:

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
1,845
Som SL har jag aldrig skällt på spelarna, men däremot har det hänt att spelarna rykt ihop (verbalt). Särskilt två av dem hittade alltid anledningar att in-game motarbeta och skälla på varandra. Vid något tillfälle bröt jag spelet trots att vi knappt börjat, vid andra sade jag till, vid ytterligare andra riggade jag spelet så att deras rollpersoner var tvungna att samarbeta (det gick inget vidare), men gnabbet det upphörde inte innan en av spelarna valde att sluta. På det stora hela tog vid som unga spelare spelet på mycket större allvar än nu. Nu är det avkoppling och kul, då kunde det vara stort allvar.
Känner igen det där att rollspel togs på mycket större allvar i ungdomen men togs inte allt på större allvar när man var yngre . När man är ung så lever man ju sitt liv in black and White och det finns inte gråzoner. Man kunde ju för fasen nästan hamna i handgemäng över om iron maiden eller Metallica var bäst eller för den delen vilken version av DnD som var bäst osv 🤣🤣
 

Dr_Dängrot

Jag är iaf bra på att dricka öl
Joined
1 Mar 2017
Messages
1,845
Ett sidospår som dök upp just nu i hjärnan som kanske förtjänar sin egen tråd är När spelarna skällt på dig som SL.
 

Stareater

Fnord
Joined
6 Apr 2017
Messages
296
Location
Umeå
Jag har aldrig skällt ut någon spelare, ligger inte i min personlighet. Har varit nära en gång när en spelare utnyttjade rollspel för att ta ut sin ilska mot verkliga personer genom att i ett spel leta reda på dem och leva ut någon slags våldsfantasi. Blev ett litet snack sedan efter spelpasset.

Har dock en gång haft en spelledare som gillade att håna spelare och skratta åt hur dåliga de var på att lösa problem samt ansåg att man gjorde "fel" om man inte ville min-maxa sina karaktärer.
 

Lemur

Speleman
Joined
7 Sep 2015
Messages
783
Jag hade preppat Tatters of the king som ett as i en månad. Min ettåriga dotter höll mig uppe om nätterna så stubinen var ganska kort.
Jag fick för mig att en av spelarna var helt opepp på totk och när han skrev ett cthulu-skämt i gruppchatten rann bägaren över. Det blev ett sms i affekt som jag fick be mycket om ursäkt för efteråt.
 

Poromaa

Veteran
Joined
3 Jul 2016
Messages
44
Jag tyckte nog då som nu att det var lite olustigt med folk som skäller på varandra. Bättre då att förlita sig på passivt-aggressivt beteende. Jag minns ännu hur jag i unga år på grund av någon sedan länge glömd oförrätt vid spelbordet såg till att ta död på Bogg, en god väns rollperson i Mutant. Bogg hade överlevt dödligheterna i såväl Järnringen som Den Grå Döden, men ställd inför min snarstuckenhet hade han inte mycket att sätta emot.

(Till saken kan nämnas att jag snart därefter ångrade tilltaget. Därför framkom senare att ett gäng mutanter hittat Boggs kropp och stoppat in den i en högteknologisk maskin, vilken med hjälp av allehanda implantat blåste liv i den döde. Det visade sig dock att min olivkvist i form av återbördandet av Bogg som en cybernetisk zombie inte mottags med all den entusiasm jag föreställt mig och till sist drog jag i bästa Dallasanda till med att alltihop bara varit en långrandig mardröm, utan att övertyga någon. Ska man prompt se det positivt är i alla fall min gode vän och jag ännu goda vänner, dödens uppenbarligen oåterkalleliga natur till trots)
 

Fnord

Veteran
Joined
14 Sep 2010
Messages
28
jag har bara skällt ut en spelare en gång och det var faktiskt rätt justified.

Jag var 25 eller 26 år gammal och han ett år äldre. Han har alltid tagit motgångar rätt hårt och har en tendens att göra en höna av en fjäder.
Hursom, vi spelade en mindre kampanj där spelarna spelade typ sci-fi detektiver och de var nära skurkarnas högkvarter nere i kloakerna. De hittar en dörr som spelaren i fråga sparkar in. Där inne finns det 4 personer på fiendens sida så det blir strid. Spelarna lyckas döda motståndarna men personen som jag blev arg på träffades i armen. Istället för att låta någon annan plåstra om honom så sade han att hans karaktär var arg och började skrika och sprang sedan rakt mot fiendehögkvarteret. Nu var det så att spelaren i fråga var den som faktiskt var upprör och då han tog skada så tyckte han inte att det var kul att spela längre, så då valde han att förstöra för hela gruppen istället. Jag avbröt spelmötet där och försökte prata med honom om att det där var inte okay att göra. Han svarade med att det var visst okay för att han var arg och spelsystemet har ändå inga regler för att man blir sämre om man är skadad så därför så behövde man inte bry sig om att se över skador. Hela gruppen var nu rätt trötta på honom och jag sade åt honom att kan han inte bete sig så är han inte välkommen.

Kampanjen dog där. Flera månader senare så fick jag höra att han gnällt om att gruppen var elak och ute efter honom. Han ville inte förstå att han gjort något fel.
 
Top