Krumsinkan
Veteran
- Joined
- 17 Aug 2021
- Messages
- 28
Hej!
Jag har precis läst igenom Mutant Elysium och kampanjen Katastrofens Väktare. Mycket spännande/nydanande uppplägg för kampanjen tycker jag! Jag tänker då framförallt på det strategiska spelet och intrigerandet mellan ätterna och därmed mellan rollpersonerna/spelarna. Inget för en nybörjargrupp verkar det som, men kan nog vara jätte coolt med rätt grupp.
Dock tycker jag slutet är lite konstigt och har lite frågor/funderingar kring det.
STOR SPOILER NEDAN - VARNING FÖR ALLA SOM VILL SPELA KAMPANJEN SOM ROLLPERSONER!
Det verkar inte vara så klart för mig om tanken är att RPs efterhand kan tänka mer på mänsklighetens bästa i allmänhet, snarare än sin egen ätts inflytande. För mig verkrar det rimligt att en spelare kan vilja se en sådan utveckling i synsätt, dvs. att RPs går från att vara myglande och intrigerande till att vara mer altruistiska. Det står inget direkt om detta i kampanjen, men jag gissar att det bör vara möjligt att utveckla spelet i den riktningen om spelarna så önskar.
På det temat - kampanjen verkar förutse att alla ska tycka att "the big bad"/skurkarna är de grå eminenserna, ledda av Kreon. Jag har väldigt svårt att se att Kreon skulle vara värre än konseljen. Om man t.ex. tittar på Kreons tal under specialincidenten "En dag att minnas", så tycker jag snarare att jag håller med Kreons ståndpunkt. Det skulle ju i sådana fall vara klädsamt om RPs inte rälsas in till att promt attackera eminenserna om även spelarna får samma känsla som jag när jag läste matrialet.
Synpunkter på detta? Jag är nyfiken på vad ni andra tycker om kampanjens avslut och hur ni hanterat det (ifall ni spelat kampanjen).
Jag har precis läst igenom Mutant Elysium och kampanjen Katastrofens Väktare. Mycket spännande/nydanande uppplägg för kampanjen tycker jag! Jag tänker då framförallt på det strategiska spelet och intrigerandet mellan ätterna och därmed mellan rollpersonerna/spelarna. Inget för en nybörjargrupp verkar det som, men kan nog vara jätte coolt med rätt grupp.
Dock tycker jag slutet är lite konstigt och har lite frågor/funderingar kring det.
STOR SPOILER NEDAN - VARNING FÖR ALLA SOM VILL SPELA KAMPANJEN SOM ROLLPERSONER!
Det verkar inte vara så klart för mig om tanken är att RPs efterhand kan tänka mer på mänsklighetens bästa i allmänhet, snarare än sin egen ätts inflytande. För mig verkrar det rimligt att en spelare kan vilja se en sådan utveckling i synsätt, dvs. att RPs går från att vara myglande och intrigerande till att vara mer altruistiska. Det står inget direkt om detta i kampanjen, men jag gissar att det bör vara möjligt att utveckla spelet i den riktningen om spelarna så önskar.
På det temat - kampanjen verkar förutse att alla ska tycka att "the big bad"/skurkarna är de grå eminenserna, ledda av Kreon. Jag har väldigt svårt att se att Kreon skulle vara värre än konseljen. Om man t.ex. tittar på Kreons tal under specialincidenten "En dag att minnas", så tycker jag snarare att jag håller med Kreons ståndpunkt. Det skulle ju i sådana fall vara klädsamt om RPs inte rälsas in till att promt attackera eminenserna om även spelarna får samma känsla som jag när jag läste matrialet.
Synpunkter på detta? Jag är nyfiken på vad ni andra tycker om kampanjens avslut och hur ni hanterat det (ifall ni spelat kampanjen).
Samma sak med eminenserna i slutet - det är rollpersonernas jobb att bekämpa dem, men tanken är att spelarna mycket väl kan känna sympati för deras sak. Den öppna revolten sker ju i kampanjens slutskede, så även om rollpersonerna skulle gå över på eminensernas sida eller hamna på olika sidor i slutstriden så är det ingen som förstör kampanjen - tvärtom kan det bli riktigt minnesvärt.