Jag och en kompis har gått och grunnat lite på motståndsslagen i Drakar och Demoner, och hur mycket själva värdena egentligen påverkar utfallet. Som det är nu kan ju ganska stora skillnader i FV ibland kännas mindre avgörande än tärningsresultatet, vilket absolut ger dramatik – men jag blev nyfiken på hur det skulle kännas om kompetens fick väga lite tyngre.
Så vi testade att skissa på en enkel husregel där man behåller systemets kärna, men gör motståndet mer “direkt”:
Lyckas slaget går handlingen igenom, annars står motståndaren emot.
Vi är nyfiken på hur ni andra tänker:
Så vi testade att skissa på en enkel husregel där man behåller systemets kärna, men gör motståndet mer “direkt”:
Husregel: Förenklade motståndsslag (glidande skala)
Istället för att båda parter slår, är det bara den aktiva som slår sitt färdighetsslag. Motståndarens värde påverkar istället svårigheten:- Motstånd ≤9 → fördel
- Motstånd ≤7 → dubbel fördel (slå tre T20, ta lägsta)
- Motstånd ≥15 → nackdel
- Motstånd ≥17 → dubbel nackdel (slå tre T20, ta högsta)
- Motstånd 10–14 → normalt slag
Lyckas slaget går handlingen igenom, annars står motståndaren emot.
Varför vi gillar den
- Snabbare vid bordet (bara ett slag)
- Använder redan etablerade regler (fördel/nackdel)
- Gör att höga/låga värden faktiskt känns mer
Vad vi märkt (och räknat på)
Det blir ganska stor skillnad jämfört med originalet:- Svaga motståndare blir mycket lättare att övervinna
- Starka motståndare blir tydligt farligare
- Mindre “swing”, mer konsekvens
Vi är nyfiken på hur ni andra tänker:
- Gillar ni att motståndsslag är swingiga?
- Eller vill ni att värden ska avgöra mer?