Mot en mustigare fantasysvenska

Genesis said:
Massor av toppenord och tips! -tyg är ett toppentips i hur det kan användas mycket produktivt. Ett väldigt produktivt förled är också mång-.

SO har bland annat: Mångahanda, mångbeprövad, mångbesjungen, mångenstädes, mångfrestande (som prövar många olika typer av verksamheter), mångguderi (fantastiskt alternativ till polyteism), mångordig, mångskiftande, mångtalig, mångårig.

(I en värld där mångguderi är normen kan ju en viss tro då istället identifieras som ”enguderi”.)
Click to expand...
Mångförslagen ska inte glömmas bort där, som används flitigt I Erland Lagerlöfs översättning av Odysséen! För övrigt också en bra källa till svulstiga ord överlag, ska det ju sägas.
 
Den stegrande kamelen said:
Jag har funderat mycket på det här i min ringöversättning. Till sist landade jag i att vattendragen får heta älv i Eriador men flod i övriga Midgård. Tanken är att namnen ska kännas mer hemtama ju närmare Häradet (the Shire) man är. Således heter det t ex Brännvinsälven men Flädjefloden (Gladden River).
Click to expand...

Helt rätt tänkt, men jag skulle nog föreslå å framför älv - det här är ju sydengelska småfloder
 
Doktor Laser said:
Mångförslagen ska inte glömmas bort där, som används flitigt I Erland Lagerlöfs översättning av Odysséen! För övrigt också en bra källa till svulstiga ord överlag, ska det ju sägas.
Click to expand...

Jag lyssnar just på Prof. Mary Beard och Charlotte Higgins genomläsning av Odysséen (i engelsk översättning), och de har en lång genomgång av originalets polytropos, och hur man kan översätta det och hur många betydelsebottnar det har. Men för mig är Mångförslagen oslaget som översättning. Engelskan har ingen chans ;)
 
Leon said:
Helt rätt tänkt, men jag skulle nog föreslå å framför älv - det här är ju sydengelska småfloder
Click to expand...
Beror på vad vi pratar om. Brandywine är en älv, likaså Hoarwell, men t ex The Water får vara en å.

Men ordet å är lite lurigt, för det verkar delvis ha samma benägenhet som älv att vara reserverat för skandinaviska vatten, men det tycks inte finnas något annat ord för vatten mellan bäck och flod i storlek som kan användas specifikt för utländska förhållanden. Jag har till slut tillåtit mig själv att använda det även utsocknes.
 
Doktor Laser said:
Det har jag reflekterat över tidigare också; det är mycket -älv, -å, -ström och -fors, men flod lyser med sin frånvaro. Inte ens Sveriges blötaste ort Viksjöfors vill befatta sig med begreppet!
Click to expand...
Det enda jag kommer på på rak arm är Dala-Floda!
 
Leon said:
Sen är jag inne på att skriva lite "skandinaviskt" på engelska också - Fell istället för berg, Firth istället för bay. Så det går ju att använda de här gamla germanska stammarna för att förmedla miljö även på andra språk.
Click to expand...
Ett tips: det finns sidor där gamla engelska ortsnamn dissekeras, och delarna är ofta äldre benämningar på dalar / skogar / vad / uddar etc. Mycket användbart!
 
hedmeister said:
Å i åa ä e ö!
Click to expand...

Å och Ö
Etymologi
[runsv. øy, fsv. ö; jfr sv. dial. öja, liten ö, holme; motsv. fd., d. ø, fvn. ey (nor. øy), mlt. ō, ouwe, mnl. ouwe, fht. ouwa (mht. ouwe, t. au, aue), feng. īeg, īg; till den rot med bet.: vatten, som äv. föreligger i Å, sbst.2, med eg. bet.: land vid l. omflutet av vatten.
 
Quadrante said:
Å och Ö
Etymologi
[runsv. øy, fsv. ö; jfr sv. dial. öja, liten ö, holme; motsv. fd., d. ø, fvn. ey (nor. øy), mlt. ō, ouwe, mnl. ouwe, fht. ouwa (mht. ouwe, t. au, aue), feng. īeg, īg; till den rot med bet.: vatten, som äv. föreligger i Å, sbst.2, med eg. bet.: land vid l. omflutet av vatten.
Click to expand...
Dumt fôlk av Gustaf Fröding
 
Brior said:
Ett tips: det finns sidor där gamla engelska ortsnamn dissekeras, och delarna är ofta äldre benämningar på dalar / skogar / vad / uddar etc. Mycket användbart!
Click to expand...

Jag skall titta. Min morfar skrev sin doktorsavhandling om engelska ortnamn, och jag tror familjen fortfarande har ett utkast någonstans. Som fd brittisk tjänsteman och ingift iro-britt är det ett kärt ämne :)
 
Doktor Laser said:
Mångförslagen ska inte glömmas bort där, som används flitigt I Erland Lagerlöfs översättning av Odysséen! För övrigt också en bra källa till svulstiga ord överlag, ska det ju sägas.
Click to expand...
Jag lärde mig nyligen att dessa upprepade (och, kan tyckas, tjatiga) adjektiv om personer i homerisk diktning kallas ”Stående epitet” och var ett dåtida stilgrepp, dvs att en viss person alltid får samma beskrivning – ”mångförslagne Odysseus” / ”snabbfotade Akilles” etc
 
Brior said:
Jag lärde mig nyligen att dessa upprepade (och, kan tyckas, tjatiga) adjektiv om personer i homerisk diktning kallas ”Stående epitet” och var ett dåtida stilgrepp, dvs att en viss person alltid får samma beskrivning – ”mångförslagne Odysseus” / ”snabbfotade Akilles” etc
Click to expand...
Det finns ännu mer här - de viktiga personerna och fenomenen har ofta olika stående epitet, gärna med olika många stavelser, så att den som berättar i en förlitterär kontext med en hygglig mängd improvisation alltid kan dra till med ett av dem för att få metern att funka.
 
Brior said:
Jag lärde mig nyligen att dessa upprepade (och, kan tyckas, tjatiga) adjektiv om personer i homerisk diktning kallas ”Stående epitet” och var ett dåtida stilgrepp, dvs att en viss person alltid får samma beskrivning – ”mångförslagne Odysseus” / ”snabbfotade Akilles” etc
Click to expand...
Har du läst Walter J. Ong, Orality and Literacy? Han diskuterar just hur sådana stående epitet utgör en väsentlig del av det muntliga berättandet och därmed framstår som ålderdomliga i skrift. Att nyttja stilgrepp med ursprung i den muntliga kulturen är också ett knep för att ge ett sagoaktigt anslag.
 
Fler ord jag slumpmässigt htitat i ordboken över svenska medeltidsspråket:
dugge "usling"
thädan (->"dädan") "därifrån"
thäfia (-> "tävja") "smaka"
thäflös (-> "tävlös") "utan smak"
thägn (-> "tägn", lär väl vara besläktat med eng. "thane"?) "fri man", "tapper krigare", "hjälte"
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top