OSR Modulen ”Carcosa” av Geoffrey McKinney

Gelékub

Gelékub
Joined
8 Mar 2021
Messages
1,810
Briljant, färgsprakande, blodigt, utomjordiskt och med häxkonst upp över laserpistolerna.
Där ser man hur olika man kan tycka.
Jag avyttrade mitt exemplar eftersom jag fann det repetitivt, fantasilöst och puerilt…
Ville inte skräpa ner den andra tråden, men började tänka på Carcosa och blev sugen på att diskutera vidare!

Det är väldigt weird* och väldigt grovt, så man blir typ lika delar hänförd som illa berörd.
När jag skriver något är weird menar jag oftast att det har en känsla av den lösa ”genren” weird fiction (men glömmer bort att kanske inte alla vet vad det är).

John Clute defines weird fiction as a term "used loosely to describe fantasy, supernatural fiction and horror tales embodying transgressive material"
Weird fiction often attempts to inspire awe as well as fear in response to its fictional creations, causing commentators like Miéville to paraphrase Goethe in saying that weird fiction evokes a sense of the numinous.

Carcosa lyckas med att vara ”weird” dels genom att direkt låna grejer rakt av från olika verk i genren (t ex Lovecraft och Robert W. Chambers, och många flera, varav inte minst ”En resa till Arcturus” av David Lindsay) – och dels emulerar det genren på ett sätt som är lite ovanligt för D&D-liknande spel. OSR-ramverket är snarare ganska passande för att få fram känslan av att något är konstigt, monstruöst, och brutalt omänskligt.

Hittade en text av Luke Gearing som också lyfter fram modulens förmåga att ta fram det omänskliga:
There is little thought or concern towards encounter design - by and large there is none. Instead, the facts of the world are presented, rendered in the most prosaic way possible, a flat register for a world so hostile, so alien to humanity - founded upon predation and blasphemous ritual.

Och om de magiska ritualerna för att åkalla gudarna, som ofta innehåller grovt sexuellt våld:
These rituals - must discussed for their foul nature - directly tie the magic of the setting to the actual geography and inhabitants of Carcosa. That so many feature sexual violence, sometimes against children, is not only an aesthetic choice (of dubious value) but a statement as to what power means in such a world. Humanity, let alone human decency, must be discarded to wield the terrible powers of the alien gods sharing this living hell with you

Känns överflödigt att säga att sexuellt våld är fel, men Gearing har en poäng i att det säger något om maktutövande i en sådan värld, och hur spelarna kommer ställa sig till den typen av makt.

En sak jag tycker är kul med weird fiction är att det är fantastisk fiktion innan genrerna är riktigt satta. Man kan bli totalt överraskad och golvad av mer än 100 år gamla noveller. ”Carcosa” ligger på liknande vis i gränslandet mellan genrer, och är gränsöverskridande i vad den behandlar. Man blir förskräckt och förundrad på samma gång.

Har ni några tankar och känslor kring det här?
Har någon faktiskt spelat/sl:at modulen? Jag har bara läst delar av den, och det var ett tag sedan.
 
Last edited:
Jag har spelledit Carcosa en massa gånger sedan 2011 och det har alltid varit great! Jag har använt Carcosa på två primära sätt:

1: Det är en annan dimension mina spelare åker till från en mer normal fantasy dimension.

2: Det är en kampanj på Carcosa.

I båda har det inte dykt upp att spelarkaraktärerna gör ond magi, bara magin för att driva bort eller på annat sätt fucka upp The Great Old Ones, och de ritualerna kräver aldrig människooffer. Så det har alltid varit Thulsa Doom typer som gjort strypandet av småflickor.

Men det är mest He-Man där man skjuter lasergevär på aliens medan man rider en dinosaurie.
 
Om ni undrar hur bilderna ser ut i boken är det här ett exempel (från tråden om att gissa spelet från bilden för två dagar sedan):
GKMzdCo.jpg
 
Skall bara påpeka att det "fantasilösa och repetitiva" mest syftade på hex-beskrivningarna.
De är inte fullt lika dåliga som i Isle of the Unknown, förstås, det förblir det absoluta lågvattenmärket.
 
Skall bara påpeka att det "fantasilösa och repetitiva" mest syftade på hex-beskrivningarna.
De är inte fullt lika dåliga som i Isle of the Unknown, förstås, det förblir det absoluta lågvattenmärket.

De är dock super användbara i spel och lätta att referera till. Det är inte nödvändigt att de är stor litteratur.
 
Mycket av Carcosa är väldigt bra, men lite för många av hexrutorna innehåller ganska oinspirerande saker. En del är bara ett monster skapad med den slumptabell som finns i boken. Och ganska många är saker som (citat ur boken):

"Castle of 44 Blue Men led by a neutral 4th-level Sorcerer."

Det är alltså en plats där det bor några personer och deras ledare, men det finns ingenting för spelledaren att arbeta med. Ingen tvist, ingen friktion, ingen konflikt, inget att undersöka, ingenting alls.
 
Back
Top