Nekromanti Minns ni ert första äventyr?

Magnamund

Warrior
Joined
29 Jan 2015
Messages
398
Minns det hyfsat väl fortfarande. Mellanstadiet 84 eller 85, första veckan efter jullovet. Vi var tre som spelade Drakar och demoner. Jag spelledde äventyr i Magnamund, inspirerad av soloäventyren jag köpt tidigare året innan. Rollpersonerna var kai-krigare och dvärgar och vi använde figurer från Prince August och det där dungeonsystemet de hade i form av väggar/golvplattor man fick gjuta själv i gips. Snyggt blev det inte men vi satt alla med stora ögon och beundrade figurerna och gipsskapelserna.

Äventyren improviserades fram och vi följde inte regelsystemet särskilt noggrannt. Det fanns ingen hejd på skapandet. Mycket kreativt var det och det var aldrig något tjafs om "det där är fel eller dumt", "det är orättvist" etc. Alla var med på noterna hela tiden.

Den inte särskilt granna kartan ritades på baksidan till ett gammalt sällskapsspel och vi måste ha spenderat hundratals timmar i min version av Ensamma Vargens värld. Det dröjde till en bit in på högstadiet innan jag spelade några köpta äventyr överhuvudtaget.

Kompisen vi först spelade hos köpte på sig alla svenska rollspel som fanns vilket i stort sett var Dod, Mutant och Chock. Bortser man från världen utanför spelandet minns jag den tiden med mycket glädje.

Rollspelssamlingen utökades kraftigt i form av Dod-äventyr, moduler och en väldig massa figurer. Inköp av nya spel kom senare.

Ingen av de jag spelade med då spelar idag och vi har i stort sett ingen kontakt.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
Jag blev spindelkäk i Spindelkonungens pyramid, jag tror det var runt 1987-88. En kompis var SL och jag den enda spelaren, det snabba dödsfallet var rejält avtändande och det tog ett tag innan rollspelandet kom igång igen med Mutant och Mos Mosel.
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,271
Jag minns inte exakt när det var, förutom att det var i tidiga högstadiet. Jag och mina kompisar (vi var fyra totalt) åkte hem till en av oss för en hel helgs spel ute i vildmarken (Kinnekulle) där vi hade helt fria händer. Vi skapade RP i Eon 1, vilket gav mig en miljon saker att klämma in i bakgrunden för min RP och jag tror jag fick med precis allt. Jag har fortfarande kvar de gamla handskrivna papprena någonstans.

Jag har så här i efterhand klurat ut att vi skulle spela i Jarla, men att vi inte hann fram till själva staden. Vi åkte flodbåt dit och det blev naturligtvis överfall av flodpirater. Jag minns fortfarande hur min RP, Shirazin Zikim, mästerfäktaren från Västerlandet, drog sin värja och hur fruktansvärt cool den tretton/fjortonåriga jag kände mig då. Det ögonblicket var då jag bestämde mig för att rollspel var det man ska syssla med resten av livet.

Sedan spelade vi större delen av lördagen i Eon, men framåt kvällen plockade någon fram Mutant 2089 och sedan var jag helt fast på cyberpunk. Därför blev 2089 det första rollspel jag köpte, inte Eon. Jag kan fortfarande minnas den där första, magiska helgen när jag plockar upp min slitna 2089-box än idag. Samma sak med mina gamla Eon 1-böcker.

Föreningen lades ner när vi började gymnasiet i olika städer (jag kommer från en så liten plats att kommunen inte har eget gymnasium) och vi reade ut föreningens böcker till oss själva. Jag fick tag på Eon 1-böckerna för en spottstyver. Jag var glad.

Några av dem har jag fortfarande kontakt med, om än sporadiskt på internet. En av dem träffar jag fortfarande då och då när vi springer på varandra på stan, då vi av en slump hamnat i samma stad i vuxen ålder. Den som drog med mig in i rollspelens förlovade värld från början har jag tyvärr nästan helt tappat kontakten med, då han bor på fel sida landet och mest håller på med lajv nuförtiden.

Men hm... Det börjar ju närma sig tjugoårsjubileum för den här gamla föreningen. Man kanske skulle dra igång en återträff?
 

Rangertheman

Swashbuckler
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,155
Jag har kontakt med alla i min gamla spelgrupp (utom några som bara var med enstaka gånger). Vi hade tänkt spela i somras när det var återträff med gamla gänget, men jag fick inte ihop logistiken och kom aldrig iväg :-( De andra har inte bibehållit eller återupptagit rollspelandet.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,225
Socialt har jag kontakt med flera av mina gamla spelkompisar även om vi inte längre bor på samma platser, även om jag är den enda som håller igång spelandet. Gissar att vissa av dem verkligen skulle vilja spela men inte riktigt klarar av att ta steget.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,307
Location
Kullavik
Sommaren 1984 (eller eventuellt 1985) - Döda Skogen
Jag spelade en alv med arbalest som överlevde första spelmötet i Vindhands undervattenskomplex. Han ramlade dock ner i något gruvbrott eller om det var en fälla i nästkommande spelmöte. Var deprimerad i flera dagar.

Inte helt säker på första SL-tillfället, men första jag har ett starkt minne av är Torshem 1989. Nekromantikern Sigishorn och hans bror Odolac lyckades få kontroll över en enorm drake och satte snart skräck i hela Ereb Altor.
 

Osbjer

Warrior
Joined
7 Jan 2007
Messages
356
Location
Inflyttad till Göteborg
Mitt första var ett hemmagjort äventyr till DoD 91 som en kompis spelledde. Men därefter hoppade jag in i en annan grupp som höll på med Ärans Väg och kag kom in i Mörkrets Hjärta. I efterhand saknar jag att jag inte var med från början, men sånt som händer. Det första jag spelled var Rösten från Forntiden och jag var hemskt dålig SL. Men äventyret ligger mig varmt om hjärtat sedan dess.

/j
 

Ithaqua

Utsvulten Wendigo
Joined
22 Oct 2003
Messages
526
Location
Helvetet
Jag har väldigt vaga minnen av mitt första rollspelande, det var hur som helst Boot hill (året var 1977) och jag spelade en bountyhunter / revolverman som slutligen hamnade i en gruva hemsökt av onda andar. I retrospektiv så kan jag sluta mig till att det förmodligen var ett äventyr som hette "Mad mesa", antagligen gruvligt (bad jokes inc.) modifierat av min spelledare, dvs min klasspolare.

Jag var tolv. I åratal hade vi nöjt oss med att spela konfliktstimuleringsspel som det så fint heter, eller krigsspel som väl är en mer passande beskrivning. Tradition hade inte så många rollspel på hyllorna på den tiden...
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,499
Location
En mälarö
Jag minns min första spelsession mycket väl. Året var 1982, jag var tretton år gammal och spelet var DragonQuest. Mina jämnåriga kamrater hade storebröder som spelade spel av en underlig typ som inte alls liknade de spel jag var bekant med på den tiden, dvs sådana av typen Monopol. Mina kamrater fick ibland på nåder vara med när de äldre spelade och jag minns att jag tyckte deras beskrivningar av det hela var väldigt förvirrande. Det fanns inte någon spelplan och inte heller någon som vann spelet. Jag fann däremot deras beskrivningar om hur de smög ner i gravkammare, slogs mot monster, hittade skatter och var med om allehanda äventyrligheter otroligt lockande och jag ville inget hellre än att vara med om allt detta jag med. När en av de ordinarie spelarna en dag inte kunde vara med så fick jag till slut min chans.

Äventyret var såhär i efteråt inget speciellt. Det var en tämligen ordinär historia om en statyett som skulle stjälas ur ett tempel i en stad befolkad av amazoner mitt ute i öknen. Men många av detaljerna minns jag än till denna dag. Att vi närmade oss staden dolda av en ravin där vi stötte på någon slags vandöd och en av oss blev tvungna att slå på en skräcktabell och flydde skrikande därifrån. Att ravinen slutade vid stadsmurens fot och att vi där tog oss in i staden via ett avloppsrör som ledde vidare till katakomber. Hur vi från katakomberna kom upp i en cell i stadens fängelse och övermannade vakter för att ta oss ut i staden. Hur vi smög in i templet och stal statyetten för att sedan bli upptäckta och efter en hård strid med de tillströmmande vakterna sedan blev tillfångatagna. Denna första session skapade ett intresse, gränsandes till besatthet, för rollspel i första hand men även för sådant som fantastik och äventyr i största allmänhet. Denna besatthet har mig fortfarande, sådär 35 år senare, fullständigt i sitt grepp och visar inga som helst tecken på att avta med åren.

Efter det korta gästspelet började jag och mina kamrater spela själva. Den första utgåvan av Drakar och demoner var rykande färsk och den kastade vi oss över. Vi varvade vem som var spelledare men jag minns inte riktigt vad det första jag spelledde var, mer än att det var något halvt improviserat hemkört. Jag har starka och klara minnen att som spelare tagit mig igenom både Spindelkonungens pyramid och Bland alfer och troll, äventyret som följde med i Drakar och demoner. Efter det följde i snabb takt Tvillingbergen, Skelettbyns hemlighet och Dimön. Förutom Drakar och demoner och nyss nämnda DragonQuest så spelade vi även under denna tidiga period även Traveller, Stormbringer och Star Frontiers.
 
Top