Nekromanti Minnesförlust

[Boboliwsy]

Många här har säkert spelat, spellett, läst eller funderat kring äventyr där rollpersonerna vaknar upp och inte minns någonting. Precis ett sånt äventyr hade jag tänkt knåpa ihop och spela med mitt gamla spelgäng när jag åker dit och hälsar på nästa gång.

Systemet blir ganska säkert Neotech 2, så jag funderade på att posta det inlägg på neotechforumet, men eftersom jag söker erfarenheter av minnesförlustäventyr i allmänhet, inte bara sådana i Neotech, så postar jag det här istället.

Så... berätta om era erfarenheter av hela minnesförlustkonceptet! Jag behöver lite idéer till mitt äventyr... vilka är rollpersonerna? varför har de förlorat minnet? osv.

Jag vill ha ett äventyr med högt tempo, relativt mycket action, och gärna en hel del aha-upplevelser då spelarna upptäcker sina rollpersoners förflutna.
Detta är bara tänkt som ett engångsäventyr, ingen längre kampanj, så jag kommer göra alla rollpersoner, och troligen hålla rollformulären hemliga (ge mig gärna förslag på hur man kan göra med den biten också).

Sökte runt lite på forumet efter trådar som behandlar liknande ämnen, men hittade inte så jättemycket som kunde vara till hjälp.


//Boboliwsy - behöver idéer

 

[Rising]

Så... berätta om era erfarenheter av hela minnesförlustkonceptet!

Det bästa sådana äventyr jag spellett var till Kult, och då gjorde jag bl.a. så här:

Spelarna fick till början inga rollformulär eller något. Jag bara berättade att de vaknade upp bland snö, blod och bråte, och att de till slut fann sig liggandes i en buss som kört utför ett stup i ett bergsmassiv. När spelarna började skruva på sig och undra om de inte skulle få några rollformulär, då fortsatte jag med att säga att de letade igenom sina fickor, hittade sina plånböcker och så räckte jag dem varsitt körkort (eller nja, en kille var typ tolv år, så han hade en vanlig ID-handling på sig.) som jag hade laminerat och som var asfina (tyckte jag då). Då fick de se typ hur de såg ut och vad de hette. Det var allt. Sedan lät jag dem få hitta på själva hur de skulle vara som personer.

Allteftersom äventyret fortsatte så gav jag dem vid jämna mellanrum små lappar med flashbacks: små kryptiska minnesmeddelanden från deras förflutna. När de sov fick de varsina A4-ark med drömmar, som också var rätt avslöjande, men fulla av symbolik som gjorde dem svårare att tolka.

Flashbackarna var alltså rätt klarspråkliga, men kortfattade och fragmentariska. Drömmarna i sin tur var mer uttömmande, men krävde att man lade ihop två och två. Drömmarna var dessutom lite magiska, på så vis att de avslöjade saker om de andra rollpersonerna, så de var tvungna att prata med varandra för att verkligen förstå vad deras drömmar egentligen betydde. Det funkade bra i Kult, men skulle säkert vara helt fel för dig.

Nå, Jag hade två drömmar per rollperson, och ungefär fem-sex flashbacks per person. Om jag skulle skriva ett sådant här äventyr igen så skulle jag hålla drömmarna mycket mer kortfattade och i gengäld kanske dra på med ett par till flashbacks. (Jag märkte alla mina lappar med koder så att jag själv mycket enkelt kunde leta fram de lappar som jag behövde i alla lägen. Det var en bra idé, för det hade varit jobbigt som fan att behöva läsa i mina papper hela tiden för att se vilka lappar det var jag behövde.) Kom förresten ihåg att ge de mest kryptiska flashbackarna först, så att de sedan förklaras mer och mer ju längre in i äventyret som spelarna kommer.

Något jag borde ha ändrat på var kanske att öka sammanhållningen i gruppen mer; såsom det blev när jag körde det så var det ofta så att personerna bara slöt sig inåt och lät bli att tala med varandra, för att de hade sådana mörka hemligheter i sina respektive förflutna. Det passade iofs i just det äventyret, men jag gissar att det skulle ge helt fel känsla i Neotech.

---

Något av det roligaste är förresten att ge rollpersonerna möjligheter att själva lappa ihop sina förflutna. Alltså, så att de inte bara känner att de måste vänta på att du skall ge dem lappar för att de skall kunna ta sig vidare i sina mysterier. Det missade jag litet i mitt äventyr.

 

[Feuflux]

Många här har säkert spelat, spellett, läst eller funderat kring äventyr där rollpersonerna vaknar upp och inte minns någonting.

Nej, men nästan. Läs igenom den tråden så kanske du blir ltie inspirerad. Annars har jag ingen vidare koll på forumets minneslöshetssnack. Flera folk här har dock snackat om konventsscenarion som baseras på minnesförluster (aldrig spelat nåt dock) så det finns kanske ute på nätet nånstans så du kan ladda hem och läsa.

I min länkade tråd nämner Bearnie filmen Unbreakable som du kanske sett? En film som passar in bättre på det du pratar om är Long kiss goodnight.
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD"> Geena Davis har minnesförlust efter en bilolycka men upptäcker gradvis att hon hanterar knivar jäkligt bra när hon hackar grönsaker (så hon tror att hon var en kock), och att hon kan spöa upp badguys som kommer och försöker mörda henne. (Inser till sist att hon är yrkesmördare) </font></td></tr></table>

Dina spelare var kanske specialagenter av nåt slag som vid ett misslyckat uppdrag drabbas av minnesförlust. De anpassar sig sedan och skaffar ett nytt liv men dras 10 år senare in i någon härva och upptäcker att de har en massa förmågor som bara väntade på att bli använda. De blir kanske gisslan vid en terroristattack mot en skyskrapa (ja jag har sett Die Hard...). Spelare 1 upptäcker att han visst är apgrym på elektronik och kan koppla om diverse skit så att skurkarnas spärrning av hissarna slutar funka. Spelare 2 upptäcker att han visst kan spöa skiten ur X antal skurkar i närstrid och spelare 3 är bra på nåt annat osv...

Nu ska jag fortsätta med skolarbetet, rock on!

 

[Olle Linge]

Allteftersom äventyret fortsatte så gav jag dem vid jämna mellanrum små lappar med flashbacks: små kryptiska minnesmeddelanden från deras förflutna. När de sov fick de varsina A4-ark med drömmar, som också var rätt avslöjande, men fulla av symbolik som gjorde dem svårare att tolka.

Hur bra som helst! Jag planerade inför ett "förloraminnetscenario" för ett tag sedan, men det föll på att jag inte lyckades lösa detta på ett smidigt sätt. Det här gör att jag känner mig mycket frestad attt återupta det skrivandet!

 

[Robert Jonsson]

Jag skrev ett sådant scenario till förra GothCon som kallades för Reapercussions (finns att hämta på http://www.inthedark.nu under Scenarion). Där vaknar alla upp med minnesförlust och sakta får de utforska sina egna sidor och vad som lett fram till det. Om du laddar ned det och läser igenom kanske du får tag i några slags tips - även om det skiljer sig ifrån NeoTech.

Det är viktigtatt man har en klar idé om vilka personerna var innan de förlorade minnet och varför de gjorde det. På så sät kan man plantera in mycket information som först verkar svårtydlig, men allt etfersom scenariot går blir allt mer tydligt (som Rising gjort).

 

[Boboliwsy]

Mer minnesförlust!

Okej, tack för svaren allesammans. Tror jag har fått lite idéer iaf. Men jag behöver fortfarande lite förslag på hur jag ska lösa vissa saker.

1. Sättet som rollpersonerna tappat minnet på. Det ska inte vara nåt övernaturligt, och helst ingen simpel olycka, det funkar på film, för en person, men jag tycker inte det känns helt trovärdigt att en grupp på 3-5 personer alla tappat minnet på grund av en bilolycka eller nåt sånt. Vill att det ska finnas en anledning till att rollpersonernas minnen är borta...

2. Anledningen! Vem står bakom rollpersonernas minnesförlust, och varför? Är det en hemlig agentorganisation? Eller är det som i filmen Cypher?
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">RP själva ligger bakom minnesförlusten</font></td></tr></table>
Varför det i så fall? Smarta förslag på lösningar vore väldigt uppskattat!

Okej, 1 och 2 hänger ju ihop här, och punkt 1 ska det nog inte vara några större problem att lösa, det borde finnas mängder med sätt man kan tappa minnet på i en högteknologisk värld som neotech (allt från droger till hemska maskiner som bara raderar vissa utvalda minnen...). Så snälla, hjälp mig med punkt 2, det står helt still i min hjärna nu!


//Boboliwsy - grubblar och grubblar, men kommer ingenstans

 

[Sodivra]

Vänta lite!

Jag har ju inte hunnit skriva i den här tråden än..

Jag älskar det här konceptet, hur klyschigt det än är. Förmodligen eftersom det på sätt och vis handlar om att nå självinsikt, jag är en sucker för sånt. Speciellt själva rotandet i ett förflutet. Gåtfullhet, gäckande detaljer.. sånt! Underbart!

Ifall detta låter intressant så rekommenderar jag alltså att du för in mycket återupptäckande av ens egen personlighet, (men vad vet jag, du kanske tänkte det..) och otydliga minnesbilder som kanske utvecklas allt eftersom. Ett sätt att få till det här är att använda minnens subjektivitet - Man omorganiserar minnen efter antydningar utifrån, och efter hur vi uppfattar världen, för att bevara vår självkänsla och göra minnen lättare att förstå. Man kanske återfår minnet av en episod, men ansiktet på någon person eller någon detalj inser man inte att den finns där förrän i senare flashbacks, eller så ändrar man viktiga delar, höh, de har ju ERA ANSIKTEN!!!
Sådant som gör att nya insikter ställer allt på ända!
Detta kan förstås vara rätt svårt att få till om man bara har en kväll på sig. Isåfall är det nog bäst att bara ha en sådan här scen som ändras en eller två gånger.

Annan kul fakta om minnen som kanske kan ge något:

Betigning, automatiska beteenden. Ni vet, Pavlovs hundar och det. En av rollpersonerna kanske tittade på sin klocka varje gång han hörde en speciell ringning, och nu tar han sig på sin bröstficka varje gång han hör samma ringning.. Han hade alltså en klocka i fickan? Var det en sådan där guldklocka i kedja då? Och då måste han väl hört den där ringningen ofta? Jobbade han som rektor på skolan som ringer in?

Man minns bättre när man är i samma omgivning som man var i när minnet inkodades.. Det låter väl rätt uppenbart? Man kan påminna sig själv om vad som hänt genom att gå tillbaka till platsen.. Men den här principen är generellare än så: Allt i omgivningen räknas, inte bara platsen. Ljuset, ljudet, lukten.. (okej, de där kunde ni väl lista ut själva också..) Och även ens inre tillstånd: Om man mår likadant, känner likadant.

Inte för att jag tycker att du ska sträva efter realism här, men lite exempel från verkligen kanske kan ge lite inspiration.

Jag har inte gjort några minnesförlustscenarion att rapportera själv från, tyvärr.. Men jag planerar en minikampanj som kretsar helt kring temat, och ett solospel..

 

[Klon]

Re: Vänta lite! +mer minne

Man minns bättre när man är i samma omgivning som man var i när minnet inkodades.. Det låter väl rätt uppenbart? Man kan påminna sig själv om vad som hänt genom att gå tillbaka till platsen.. Men den här principen är generellare än så: Allt i omgivningen räknas, inte bara platsen. Ljuset, ljudet, lukten.. (okej, de där kunde ni väl lista ut själva också..) Och även ens inre tillstånd: Om man mår likadant, känner likadant.

Korrekt... kontext har relevans för återhämnting. Det finns dock en skillnad mellan igenkänning och erinering. Igenkänning påverkas inte av det yttre kontextet som erinering gör, alltså, att befinna sig i samma miljö som man kodade in något hjälper dig inte att känna igen sakerna du kodade in (eg. lärde dig) däremot hjälper det dig att erinera dem (dra dem till minnes)

Hurvida det har någon betydelse här vet jag inte, men man kan säkert leka med det genom telfeonnummer som ska kännas igen på en lista utan att man för den sakens skulle kommer ihåg till vem numrena är.


En annan sak att leka med vad gäller minne.
Det finns hjärnskador som förhindrar att man kodar in nya minnen i långtidsminnet. Mao, man har problem att minnas vad som händer i sitt liv från dess att hjärnskadan uppträdit. Tänkt dig en karaktär som inte minns vad som hände i det förra äventyret, som de andra ständigt måste återberätta detta för, förklara. Jag kan tänka mig deras frustration nu, och den skadade stackarens oförstående. (Okej, han kan mycket väl vara medveten om sin skada, men det hjälper ju inte)
Att samla på saker kan säkert bli en mycket viktig del i den RPn's liv eftersom de ger ledtrådar så han kan minnas något bättre.