Nekromanti Mindsett. eller hur funkar din karaktär

[sakara]

efter ett spelmöte igår hamnade jag och en annan spelare i en diskution om vad en karaktär är benägen att göra.

Det hela grundade sig i att hans karkatär hade blivit knockad bkifrån och svimmat utan att han hade fått slå/göra något. Scenen var den att en kille med revolver smuigt sig upp p honom, aväpnat han, fått han att ställa sig på knä och en knockad honom i tinningen.

Han nasåg då att det mest effektiva sättet att vara en karkatär i strid i den här världen var att skaffa sig en blydank, smyga upp på folk och knocka dem eftersom de då skulle svimma per automatik.

Jag tyckte först att visst kunde det vara så men att man i vissa fall kunde saken låta ha sin gång och se hur resten av scenen gick.

fortfarande samma argument tillbaka.

Det var här jag lessnade och tycte att vad han än sa så skulle ans karkatär inte få för sig rent mentalt att smyga upp bakom en person och sänka han, fr det första så var det en vetenskapsman (medelklass) och han spelade inte med ett sådant mindsett.

Diskutionen fortsatte med vad ett mindsett var, enligt mig hur du tänkt dig att din karkatär ska fungera i världen baserat på din uppväxt och yrke. Att han sen ville ha tydliga ramar på exakt och linjer förhur de skulle gå till och allt berodde pås skapade de mestmer irritation.

Så min fråga är efter den långa utläggningen. Vad skulle ni definera som mindsett? Vilket mindsett skulle passa för en handlig för att sänka nån bakifrån med en blyklump? etc

 

[Svarte Faraonen]

Jag är en akademiker från medelklassen, och om jag rörde mig i sammanhang där folk då och då blev nedslagna bakifrån så skulle jag nog överväga att göra detsamma. Det vill säga: rollpersoner reagerar på sin omvärld. Om de har befunnit sig i omtumlande situationer så bör de ändra sina attityder -- det hade ju varit sjukt mycket konstigare om killen hade samma inställning som innan han blev utsatt för nedklubbningen.

 

[Fiktionslek]

Förstås inte svar på din fråga, men jag säger det ändå: När jag läser din post så känns det som att er egentliga konflikt skulle kunna vara att din spelare känner att du är inne och klampar på hans område. Först händer nåt med hans karaktär utan att han får slå för det. Sen börjar du tala om för honom hur hans karaktär borde/inte borde tänka. I en del spelstilar är detta ett övertramp från spelledarens sida.

Jag tycker att mindset kan vara vad du säger att det är, men att det i spel är något som växer fram över tid, genom att *spelaren* får göra val i fiktionen som visar hur hans karaktär tänker och ser på världen.

Kanske något att reda ut med din spelare över en kopp kaffe och en semla?

Funderar

Christian

 

[slanfan]

Spelare (överlag) hatar att förlora kontrollen över sin rollperson. Dessutom är argumentet att ingen annan borde få en "save" mot "slagen i huvudet=däcka" helt plötsligt regelteknisk kanon... på sätt och vis.

 

[LJSLarsson]

Jag tror att man skall ha en öppen blick och inte på förhand bestämma sig för att det inte skulle passa en akademiker att börja använda en blydagg. Jag tycker rent av att spelaren hade en bra ursäkt - detta var något hans karaktär själv råkat ut för och därför något han börjat använda själv.

Sen har jag för mig att blydaggar i fiktionens värld inte alls fungerar likadant som blydaggar i verkligheten (där ens en kort medvetslöshet kan vara dödlig för en person), men det är en helt annan diskussion.

 

[sakara]

vad som inte framgick i min post. jag var inte sl utan vi var båda spelare i den gruppen.

kan helt klart hålla med om evolveringen under tid. antagligen var det jag reagerade mest på är att personen i fråga utvecklar sin karktär i en riktning men tycker efter han har förlorat kontrollen en gång att han bör tvärt avika rån det för det inte är effektivast.

detta gäller både är jag själv spelar och speleder så det är inget unikt för de här scenariot.

dock stort tack för bra synpunkter =)