Re: Maska of Nyarlathotep - överksttat eller lysan
Så här:
Masks både är och har blivit den paradigmatiska CoC-kampanjen för att det är så hårt inriktat på den speltyp som CoC i original var tänkt för, nämligen detektivscenarion. Man får komma ihåg att CoC kom ut väldigt tidigt och att Masks var den första kampanjen - man förstår både när man läser första upplagan av CoC och Masks att de väldigt mycket skapades i protest mot den rådande dungeon-crawl-ortodoxin.
Detta innebär att man äventyret igen belönas om man gör sina hemläxor, läser alla unkna böcker man hittar, intervjuar alla SLPs, lägger ihop ett och ett, gör informerade fingertoppsavvägningar om när man ska bryta sig in någonstans för att leta mer ledtrådar och när man _inte_ ska göra det, förbereder sig inför varje potentiellt encounter och rent generellt agerar ungefär så som en kliniskt paranoid undersökare av ockulta fenomen borde agera. Jag känner personligen spelgrupper som har spelat på det här sättet och klarat sig igenom Masks med bara ett par dödsfall och utan att råka in i strid mer än två-tre gånger under hela kampanjen. Kampanjen är välskriven på det sättet att det alltid (och ja, jag menar alltid - läs kampanjen igen så får ni se) går att klara sig ur varje del utan att slåss eller också bara slåss i sådana situationer där man kan vinna. Däremot måste man kanske knäcka femtielva abstrakta deckargåtor för att kunna nå dit, men det är en annan sak.
Det märks alltså ganska tydligt när man läser kampanjen att strid av konstruktörerna ses som ett slags "straff" för att man inte gör sitt deckarjobb ordentligt. Som jag sa tidigare är Masks en reaktion på dungeoncrawl-stylee-äventyr: den som rusar in med dragna vapen får äta tentakel och en miljon kultister, den som kalenderbiter och inser att alla kultisterna måste genomgå sin reningsritual första helgfria torsdagen i varje månad kan ostört promenera in i deras högkvarter vid rätt tillfälle och plocka upp alla relevanta ledtrådar med lite fantasi och ett par lyckade Spot Hidden-slag.
Kort sagt: jag skulle vilja påstå att ytterlighetsppfattningarna som existerar om Masks båda har fog för sig. Man får helt enkelt inse att kampanjen är skriven i en viss tid och för en viss spelstil och med väldigt specifika idéer om "straff" och "belöning" för spelare som "sköter" alt "missköter" sig.
Så visst har den med moderna mått mätt stundtals väldigt platta SLPs (eftersom de flesta SLPs är informationsautomater som man måste mata med exakt rätt stimuli för att få rätt respons) - men det är inte narrativistiskt samberättande och teatral SLP-interaktion kampanjen är skriven för. För att nu inte låta alltför dissande så måste det också sägas att kampanjen i vissa stycken är före sin tid eftersom den har väldigt många stämningsfulla sekvenser och en hel del väldigt moderna tips till SL om hur man gör spelupplevelsen bättre (läs: skräckigare och mera paranoid).
hälsar
Örnie