Nekromanti Magiker & Smärta.

wallahad

Swordsman
Joined
25 Jan 2006
Messages
469
Location
Norsjö
Som många är bekanta med så räcker det med en lätt örfil så är en magikers koncentration bruten.

Har ni några house-rules som kan vara vettiga för det här.

Det vettigaste jag kommer på är Krigarmagiker.
Där i en Stridskonst och via den utveckla någon form av Meditation/Koncentration.
Helt enkelt att utövaren kan ignorera smärta.

Ett exempel skulle se ut:
Magikern med Fv12 i Stridskonsten får 4p i smärta.
Magikern måste då, med ob3t6+utmattning? och då få en bättre effekt än antalet smärt poäng.

Vad säger ni, andra förslag?
 
Ett slag mot stridsvana brukar jag köra, en örfil skulle nog ge ob1t6 mot stridsvana, eftersom att det är störande, hårdare slag ger värre tärningseffekter beroende på vad jag tycker, men sen vill jag att magin ska vara ltie kraftfullare också..

brukar heller inte köra med att negativ quadosh ger en föråldrad kropp, däremot så är abnorma effekter roligt : )
 
Att ta på sig rustning torde väl vara den enklaste fixen på problemet. Eftersom risken minskar att vapen gör någon skada när de träffar. Besvärjelser som ökar pansarvärden kan också vara användbara i det avseendet.

En annan enkel fix är att skaffa sig en bra chans i undvika eller en sköldfäridighet. Vill man använda en stridskonst kan man satsa på en defensiv sådan, fokuserad på undvikanden och blockeranden med tekniker som t.ex. Avvärja projektil, Medföljning och Utmanövrering torde ge magikern markant högre chans att undvika det där smärtpoänget.

Ett annat smidigt sätt är att undvika uppmärksamhet, vilket man lättast gör genom att (främst) använda sig av besvärjelser man kastar dolt med diskreta men bra effekter.

Det finns ingen anledning att tro att en magiker skulle stå och ta lätt örfil bara sådär. Så varför husregla så magiker blir ännu bättre när man kan använda de vanliga reglerna?
Dessutom är magiker redan väldigt användbara i strid. De har sina besvärjelser och deras kastande begränsas inte av rustningar och de enkelt kan lära sig en stridsfärdighet och undvikafärdigheten upp till 15 redan från början om man så önskar.
 
Officiellt sett tar man väl alltid minst 1 i smärta även om skadan reduceras till 0 pga rustningsvärde?
Kan vara en frivillig regel men har starkt för mig att detta är fallet.


Men precis som du säger, dolda besvärjelser är awesome plus ett schysst undvika FV , har man chansen dessutom så är ju en def. stridskonst ganska ägig.

Men som magiker bör man ända hålla sig utanför ren strid med sin magi, spelar man krigarmagiker så lägger man ju smart lite "buffs" före striden och sedan avslutar med ett fint svärd eller ännu hellre den sjukt underskattade staven(då givetvis med ett par magnituder 'krossa' på)

Insikt är ju för övrigt en väldigt über effekt att lägga på sig själv precis innan striden


/Poseur inte vidare kaffesugen.
 
Snabbt svar innan jag springer iväg till jobbet.
Sidan 50: "4a) Om reducerad skadeverkan är noll eller under så blir inte målet skadat"

Möjligt att det finns en frivillig regel som säger att ett anfall som träffar alltid gör minst 1 smärta, men jag har inte sett den och har inte tid att leta upp den innan jobbet. Någon får gärna sidhänvisa till den frivilliga regeln om den finns.
 
Brukar helt enkelt göra så att man slår lika många Ob-tärningar mot VIL som man tar smärta. Tar man alltså 1 smärta slår man Ob1t6. Tar man sju så slår man Ob7t6. Det gör att små skador är rätt liten, men att det snabbt som tusan eskalerar till extremt svårt, även om man inte tar så mycket skada. Om man vill göra det lite svårare så kan man slå mot stridsvana, som är svårare att få högt i(särskilt vid skapande av karaktärer).
 
Petter´s förslag håller rätt bra för mig.

Smärt Poäng i Obt6 mot Stridsvana.
Vilket gör att den magikern som inte varit i strid har så mycket att säga till om vid momentet strid.

Däremot så är det rätt intressant att ni rekommenderar undvika. Då varje oplanerad/förändrad undvika ökar SG+1t6.
 
wallahad said:
Däremot så är det rätt intressant att ni rekommenderar undvika. Då varje oplanerad/förändrad undvika ökar SG+1t6.

1. Vem har sagt något om oplanerad/förändrad? Man kan väl deklarera ett undvikande om man väntar sig att bli slagen precis som alla andra.
2. Instinktivt försvar (s 31 SLG) torde kunna gå att använda.
3. Får jag en chans att undvika, istället för ingen chans så kommer jag att ta den. Oavsett svårighetsökning.

Var står det förrästen att varje oplanerad undvika ökar svårighetsgraden? Kan inte hitta det såhär direkt.
 
Det är i frivilliga regler.

Om din motståndare har ett spjut kan man gissa att första anfallet bör vara en stöt.
Stötande anfall undviks enklast genom sidosteg (Ob2t6)
Men om anfallarens andra anfall (Om den nu gör 2 anfall) växlas till att denna försöker slå med skaftet så bör man ändra undviknings riktningen också.
 
Ah, men det kräver att man kör med de tilläggen att börja med och dessutom kräver att spelarna deklarerar tillägg och inte bara undviker. Ingenting i texten kräver vad jag kan se att man använder en specifik undvikaform utan att man bara kan "undvika" om man vill. Det beror såklart på spelledare, spelare och spelstil.
(kan som parentes nämna att jag inte gillar tilläggen, "Hoppa högt" är t.ex. otroligt fånig och inte speciellt realistk. En "låg" stöt som träffar i vänster överarm är ett exempel på att det inte alls borde hjälpa att man hoppar rakt upp, ett Hugg i magen lika så.)

Oavsett förminskar det inte användbarheten i pareringar eller blockeringar.

För att fortsätta på diskussionen om smärta och automatiskt misslyckade magier kommer jag dra en liknelse:
Jag ser magi, då främst formaliserad men även improviserad, som en ganska avancerad "konstform" där man måste göra exakt likadant varje gång. Liknar vi detta med till exempel en musiker som står och spelar en låt på gitarr och sjunger. Låten måste dessutom bli exakt rätt utförd tror jag att en örfil mitt i låten är förödande (eller en pil i benet, eller ett svärd i magen för den delen).

Bättre då att försöka fortsätta spela och sjunga, samtidigt som man backar bakåt, duckar eller liknande (undviker). Trots att ett undvikande gör det svårare att koncentrera sig på att sång och gitarr (+Ob1T6 på alla slag för besvärjelsen) så är detta troligtvis bättre än ett slag i ansiktet som definitivt kommer få dig att tappa koncentrationen på sång, spelande eller båda två.

Ur ren spelbalanssynpunkt tycker jag magiker är bra nog utan att få en möjlighet (till) att undvika att tappa koncentrationen. Det räcker gott och väl med möjligheterna jag redan räknat upp.
 
Magiker?! -GE DEM INGA FÖRDELAR! är ju mitt motto.

Skulle kanske kunna gå med på Ob3T6 mot stridsvana vid en (1) poäng i smärta och +Ob1T6 för ytterligare +1 poäng i smärta.
 
Det där om att Magi kan liknas vid musiker, det köper jag rakt av.
Härlig liknelse.

Vid argumentation så är det enkelt att påvisa bristen.
"Spela en låt du kan på ett av dig utvalda instrument. Jag klappar sedan till dig hårt på axeln med min handflata."

Däremot skulle jag vilja lyfta från Smärt poäng till Trauma, bara för att slippa diskussioner.
 
Gör man det till 1 trauma betyder det dock följande:<ul style="list-style-type: disc">[*]Örfil (träff i ansiktet)
[*]Från en normal människa, STY 10-11 = grunskada på Ob1T6.
[*]Som tar i från tårna, kraftfullt slag +Ob1T6.[/list]= Snitt på 7-8 skada = Ytlig skada = 4 smärta och inget (0) trauma.
Det samma gäller en smäll på axeln. Jag gillar, som alla nog vet vid det här laget, 1 smärtpoängs-regeln som den är.
 
Nu är det ett tag sedan vi skrev ihop det här.

Är det någon som haft användning av det här vid någon träff?
 
Nä, vi försöker hålla oss borta från magi (i spelgruppen iaf).
Men jag har nog svängt i frågan sedan, tycker det låter rätt bra med +Ob1T6 per Smärtpoäng som erhålls vilket slås mot Stridsvanan, dock gäller ju att man tar med alla svårighets ökningar man redan har i Uttmattning och Smärtsektionerna.
Idéen med att byta ut Smärtpoäng mot Traumapoäng förstår jag inte? Enbart Trauma ger inga svårighets ökningar för den drabbade, det gör inte ont helt enkelt.
 
Biten med Trauma var ett försök från min sida att gå bort från att ett litet stick skulle få en magiker att tappa koncentrationen.

Efter en snabb förklaring med ett enkelt exempel så drog jag tillbaka förslaget.

Poängen var att Drängen Einar slår Bonden Flin men klarar inte av att leverera Trauma, trots ett bra slag.
 
Har ingen exakt egen hus regel ner skriven. Men brukar köra ungefär så här:

Slag mot Vilja med Ob3T6 + tärningar ur skadesektionen. Kan var lättare slag om man är förbered eller det är något annat mindre störande som försöker förstöra koncentrationen.
 
k7e9 said:
Ah, men det kräver att man kör med de tilläggen att börja med och dessutom kräver att spelarna deklarerar tillägg och inte bara undviker. Ingenting i texten kräver vad jag kan se att man använder en specifik undvikaform utan att man bara kan "undvika" om man vill. Det beror såklart på spelledare, spelare och spelstil.
(kan som parentes nämna att jag inte gillar tilläggen, "Hoppa högt" är t.ex. otroligt fånig och inte speciellt realistk. En "låg" stöt som träffar i vänster överarm är ett exempel på att det inte alls borde hjälpa att man hoppar rakt upp, ett Hugg i magen lika så.)

Oavsett förminskar det inte användbarheten i pareringar eller blockeringar.

För att fortsätta på diskussionen om smärta och automatiskt misslyckade magier kommer jag dra en liknelse:
Jag ser magi, då främst formaliserad men även improviserad, som en ganska avancerad "konstform" där man måste göra exakt likadant varje gång. Liknar vi detta med till exempel en musiker som står och spelar en låt på gitarr och sjunger. Låten måste dessutom bli exakt rätt utförd tror jag att en örfil mitt i låten är förödande (eller en pil i benet, eller ett svärd i magen för den delen).

Bättre då att försöka fortsätta spela och sjunga, samtidigt som man backar bakåt, duckar eller liknande (undviker). Trots att ett undvikande gör det svårare att koncentrera sig på att sång och gitarr (+Ob1T6 på alla slag för besvärjelsen) så är detta troligtvis bättre än ett slag i ansiktet som definitivt kommer få dig att tappa koncentrationen på sång, spelande eller båda två.

Ur ren spelbalanssynpunkt tycker jag magiker är bra nog utan att få en möjlighet (till) att undvika att tappa koncentrationen. Det räcker gott och väl med möjligheterna jag redan räknat upp.
 
Satt och surfade in på denna tråd med min mobil, hade tänkt citera det sista stycket enbart. Trodde jag tog bort allt, aja. Sidan är inte optimal för mobilsurfande.

En fråga jag har är, vad gör makiger så mäktika? Känns inte så mältigt att stå i två rundor, hoppas på att få in en magi, för att sedan bli träffad och då i sin tur spendera yterligare tid att dissipera. Känns ofta som väldigt hög risk att slänga en besvärjelse för den inte allt så höga effekten av den.

En annan sak med angående buffs, om man hamnar i lite oväntad strid, hur ska man ha chans att hinna buffa sig utan att ta skada etc?

Hur ser ni på detta? Själv har jag inte så stor erfarenhet av strider i Eon alls.
(Från mobilen.)
 
Back
Top