Nekromanti Mörker-kampanj *MEGA-SPOILER*

[jjjohan]

Okej,
Jag skulle behöva hjälp då jag samlar så mycket info om Mörkret som möjligt inför min kommande kampanj.
Jag har tillgång till nästan alla moduler och undrar om jag kan få sid-hänvisningar till så mycket information som möjligt. L&H har jag koll på, men i övrigt..? Jag har självklart läst en hel del av vad som står, men vill ha så bra kunskaper som det går, men är inte så sugen på att läsa ALLA böcker pärm till pärm för att vara säker på att inte missa nåt viktigt.
Framför allt hänvisningar till vart jag kan läsa om mörkerherrarna. I dagsläget har jag kopplat dem till

*SPOILER**SPOILER**SPOILER*



"Flera kroppar en och samma..." - Xinu
"Skogens mörker höljer döden..." - Thanata
"Kyla släcker högmodshjärta..." - ?
"Spjutets herre, dricker blodet..." - Vigilah
"Namnlös furste, vindavränge..." - Den Namnlöse
"Stjärnefånge, arvlös guddom..." - ?
"Österns odjur, krälar uppåt..." - ?
"Avundsamme, trippelhövdad..." - Uvithaan
"Lystne Azra, piskar vänner..." Azradeus

Stämmer dessa, vart kan jag läsa om dem, och vilka saknar jag?
Hoppas det inte är fräckt att fråga om hjälp att lokalisera informationen. Tänker om nån har rätt bra koll sen tidigare.

/Johan

 

[duncan_UBBT]

Jag tror de flesta av de du nämnt stämmer.

"Stjärnefånge, arvlös guddom..." - Förmodligen Semal, som bröt mot de universella lagarna och därför blev inspärrad. Står på sidan 17-18 i L&H.

"Österns odjur, krälar uppåt..." - Vi har en teori om att det är Stormens Vandrare det talas om. Står om honom på sidan 35.

"Kyla släcker högmodshjärta..." - Denna är jag lite osäker på, men då Lucatha den Fallne inte stämmer överrens på någon av de övriga skulle jag gissa på denne. Denne nämns på sidan 17 som att ha samma rang som Den namnlöse.
EDIT: Jag fann nu att inte heller Ahriman omnämns i profetian. Han kan eventuellt vara samma person som Stormens Vandrare.

Jag rekommenderar den här tråden om du vill se mer av vad som har diskuterats tidigare.

 

[jjjohan]

Jätte tack! Jag såg även idag att Dan Hörning skrivit på en tråd om vilka de "officiella" mörkerherrarna är. De som han använder i sin trilogi:

Xinu: Vägvisaren, Förföraren
Thanata
Phegor
Zathaa
Uvithaan
Namnlöse
Lucatha
Vhigilah
Azradeus

Hur motiveras dessa i profetian? Teorier? Det är ju bara den första boken som är publicerad. Och Hadarlon förstås.

Själv gillar jag idén någon hade om att det inte är Azradeus själv som kommer vara mörkerherre, utan eventuellt en förkämpe eller liknande som får ta hans plats. Motiveringen låg väl i att "deus" betyder gud och då bara Azra används i profetian och det dessutom talas om "vänner" istället för t.ex undersåtar kan det ju tyda på att det är någon som "rör sig mitt ibland oss"

Zathaa, Phegor och Lucatha kan jag inte hitta i någon text. Är någon av dessa ett annat namn för Älvakonungen?
Det känns ju rimligt att någon av mörkerherrarna faktiskt riktar hela sin uppmärksamhet på Skugglandet, medan resten tar sig ann övriga Mundana.

Gillade också Svarte Faraonens tankar om Den Namnlöse:

""Namnlös" kan kanske innebära en drake som inte omnämns i tokons Draksång, där annars samtliga drakar finns omnämnda."

Har en egen idé där jag tänker mig att Den Namnlöse byter skepnad varje gång han manifesterar sig. Rollpersonerna möter honom flera gånger, men vet aldrig säkert vem han (eller hon för den delen) är förrän han skapat kaos. De kan hitta ledtrådar till ungefär vart och hur han (fortsätter skriva han för enkelhetens skull) kommer inkarnera sig här näst. De måste hela tiden identifiera honom innan han hunnit bränna ned nästa stad. För varje gång hittar de fler ledtrådar (om de är uppmärksamma) och kan tillslut lyckas pussla ihop bitarna för att t.ex åkalla honom i en ritual då han visar sig i sin rätta skepnad (drake)och där besegra honom.

 

[jjjohan]

När rollpersonerna kommit över delen av profetian om Namnlös furste kan det ju tänkas att de sätter efter den mytomspunne lönnmördaren, Den Namnlöse. När de väl får tag på henne (och efter nån sjukt bra anledning/hållhake) delger hon att hon faktiskt bara "snott" namnet från någon urgammal text hon hänvisar till, där RP finner första ledtråden som leder mot mörkerherren. Eventuellt avslöjar hon på dödsbädden att hon besöktes av en "energi" som erbjöd henne vissa övernaturliga förmågor i utbyte mot att hon likviderade ett antal utvalda mål och härjade under titeln "Den Namnlöse".
Eller så är det en lite platt idé... Vill bara hitta ett sätt att motivera rykten om lönnmördaren i relation till mörkerherren.

 

[duncan_UBBT]

När rollpersonerna kommit över delen av profetian om Namnlös furste kan det ju tänkas att de sätter efter den mytomspunne lönnmördaren, Den Namnlöse. När de väl får tag på henne (och efter nån sjukt bra anledning/hållhake) delger hon att hon faktiskt bara "snott" namnet från någon urgammal text hon hänvisar till, där RP finner första ledtråden som leder mot mörkerherren. Eventuellt avslöjar hon på dödsbädden att hon besöktes av en "energi" som erbjöd henne vissa övernaturliga förmågor i utbyte mot att hon likviderade ett antal utvalda mål och härjade under titeln "Den Namnlöse".
Eller så är det en lite platt idé... Vill bara hitta ett sätt att motivera rykten om lönnmördaren i relation till mörkerherren.

Jag gillar idén. Det är ett bra sätt att få rollpersonerna på spåret och samtidigt trappa upp äventyret. Även om Dan Hörnings roman är "officiell" så går den emot mycket i böckerna. Jag tror man får se lite på dem som olika saker. Boken beskriver ett potentiellt mörker och L&H ett annat. Varken romanen eller L&H berättar allt vilket kan göra det lite svårt att bygga en kampanj kring apokalypsen, om man inte väljer att skriva om den helt som Ymir gjort.

 

[Fienden]

"Kyla släcker högmodshjärta..."

Jag har alltid tolkat detta som Älvakonungen i Mithralskogen/Skugglandet. Vet inte hur rätt det egentligen är, men det har funkat för alla mina påhitt för Mörkret.

 

[Ymir]

"Österns odjur, krälar uppåt..." - ?

Hade kunnat anspela på demonen på Luberos, eller rätt och slätt Kabalaorden. Eller eventuellt chargulerna, men mina konstiga referenser till dessa har nog inte hamnat i officiellt material än.

 

[Ymir]

Själv gillar jag idén någon hade om att det inte är Azradeus själv som kommer vara mörkerherre, utan eventuellt en förkämpe eller liknande som får ta hans plats.

Detta rimmar väl med textmanuset till Västlanden, där Azradeus, eller Azhram som zhanerna kallar den, anses tillhöra "Sovarna", en grupp primordiala väsen som är det sista som återstår från den förra skapelsen. De dväljes slumrande i underjorden, och en viktig del av zhanisk folktro har alltid varit att hålla dem sovande, sjunga vaggvisor och böner och blidka dem, för när de vaknar stundar världens ände. Men med Mhîms lära kom ett löfte om ett hopp bortom Sovarnas uppvaknande, en ny skapelse åt de gudfruktiga att återfödas i.

Med andra ord, Azradeus hade mycket väl kunnat vara en extremt passiv figur, kanske rentav oförmögen att agera i världen; låt oss säga att en grupp mäktiga änglar under Mhîm i en episk batalj i forntiden förbannade Azradeus med långsamt förtvinande, som dock avstannar när den sover. Azradeus hoppades kunna kasta av sig förbannelsen genom att slumra tillräckligt länge, men förbannelsen var sprungen från Gud, och Azradeus kan endast stävja sin undergång genom att för evigt sova.

En annan möjlighet, som rimmar bättre med mitt Mörker än Neogames, är att Sovarna autodör av solljus, eftersom solljus innehåller Kwarenah, Mhîms gudomliga ljus. (I den skapelse där Sovarna egentligen hör hemma fanns kanske ingen sol?). Sovarna måste därför alltid dväljas i underjorden och är oförmögna att agera under himlen - åtminstone tills den dag Antichton kommit tillräckligt nära Mundana för att skymma solen, och Mhîms nåd.

 

[jjjohan]

Azradeus hoppades kunna kasta av sig förbannelsen genom att slumra tillräckligt länge, men förbannelsen var sprungen från Gud, och Azradeus kan endast stävja sin undergång genom att för evigt sova.

Riktigt bra motivering till varför Azradeus själv inte kommer agera mörkerherre. Riktigt bra.

En annan sak jag tänkt på... Alla verkar utgå ifrån att mörkerherrarna är nio och att alla har varsitt stycke i profetian. Det är ju onekligen en just lösning... Men egentligen står det väl inte, i något publicerat material, att så är fallet?

"Nio tecken skall synas i världen,
och de nio skall förebåda densammes fall"

Profetian talar väl i första hand om vilka tecken som skall synas och agera startskott, men är inte nödvändigtvis ett register över deltagarna i undergången? Om man bar ser till vad som faktiskt står menar jag..?

Sen är jag just nu inne på (jag tror det var Duncans tankar, men kan ha fel) idén om att Semal fortfarande sitter fängslad, och att det därför är en "ny" (se arvlös) guddom/demon som agerar som mörkerherre istället. Om man väljer att låta profetian behandla nio mörkerherrar d.v.s. Tyckte den var fet.

Sista saken som stör mitt brinnande, ostrukturerade huvud just nu är "den trippelhövdade". Antingen är det hydra versionen av Uvithaan (en till bra idé av någon jag inte minns, måste bli bättre på att creda och hänvisa till upphovsmännen), eller så är det hans son Aurotar, som brutit mot profetian och faktiskt står på "de godas" sida. (Generellt skeptisk till gott vs. ont, föredrar gråskalor, så får väl hellre säga, Den Etablerade Sidan)
Tredje idén är Ymirs "mot-idé" till tirakerna, d.v.s kamorferna (!!!), men då vill jag gärna trycka in en individ bland dem som är mörkerherre, hellre än att de alla är det tillsammans... eller? hmm... Om jag nu kör på nio mörkerherrar d.v.s...

omg...

 

[Ymir]

Tredje idén är Ymirs "mot-idé" till tirakerna, d.v.s kamorferna (!!!), men då vill jag gärna trycka in en individ bland dem som är mörkerherre, hellre än att de alla är det tillsammans... eller? hmm... Om jag nu kör på nio mörkerherrar d.v.s...

Dakhû'r-nu-fraktionen bland kamorferna har ju ett slags hivemind, så de hade kunnnat fungera som en Mörkerherre även som ett kollektiv. Jag tror inte de rent regeltekniska bitarna runt detta blivit publicerade annat än på forumet, men här är de igen:

Förena medvetande
Psykotropi: 6, Räckvidd: Personlig, Varaktighet: Temporär*

*Effekten kan inte göras permanent

Effekten skapar en mental koppling mellan magikern och andra magiker som också begagnar sig av effekten. Medan detta band är i kraft delar magikerna medvetande och tankar, som vore de en enda, sammansatt varelse. De förenade genomsyras av ett enda övergripande medvetande, vilket gör det omöjligt för de inblandade att ljuga eller dölja något för varandra. Effektens räckvidd är obegränsad, men den måste kombineras med effekten "Identifiera", vilken anger det Sanna namn som givits det gemensamma medvetandet. Detta namn är vanligen av rang 6. Under effektens varaktighet är magikern oförmögen att röra sig, tala eller på annat sätt förnimma omvärlden. Dock befinner sig själen fortfarande i kroppen, varför de autonoma funktionerna inte sätts ur spel.

Alternativt hade Mörkerherren helt enkelt kunnat vara en obscent uråldrig kamorf (de dör ju -aldrig-), eller kanske ett sammansmält hive-mind-monstrum, om än icke-fysiskt, av de uråldriga kamorfsjälar som blivit galna inuti Makhâr-artefakterna. Kanske såg de sanningen bortom stjärnorna därinne, och beslöt att sälla sig helhjärtat till Mörkret?
(Eller så blev de helt sonika galna för att existensen inuti Makhâr i själva verket är en evighet av medvetande utan någon sensorisk stimulans eller input, det finns nån Stephen King-novell på det temat...)
(Ytterligare ett alternativ hade kunnat byggas på min ursprungliga obskyra referens här; "Makhâr" är det tochariska (superobskyrt indoeuropeiskt fornspråk från nuv. Östturkestan) ordet för moder, och kamorfernas språk- och skriftspråk bygger allmänt mer eller mindre på tochariska. Makhâr-artefakterna kanske har en koppling till "Mörkrets Moder", som via dem korrumperat kamorfsjälarna, Sauron+palantir-style?)

 

[jjjohan]

Jag gillar hivemind grejen. Min enda invändning blir att "trippelhövdad" tappar lite slagkraft, ner de helt plötsligt visar sig att det är 1000 huvuden. Det är i så fall om det är en pissgammal kamorf som använder sig av "Förena medvetande" vilket gör kamorferna riktigt livsfarliga och SJUKT SVÅRA att besegra. (Som om de var små kattungar innan).

 

[Ymir]

Tja, kamorferna har ju tre fraktioner; dakhu'r-nu, xiannu och sekesh-nu...om dessa somehow kunde tänkas göra gemensam sak igen (typ att dakhu'r-nu tar över de två andra) så hade ordet 'trippel' kunnat användas.

 

[duncan_UBBT]

Sen är jag just nu inne på (jag tror det var Duncans tankar, men kan ha fel) idén om att Semal fortfarande sitter fängslad, och att det därför är en "ny" (se arvlös) guddom/demon som agerar som mörkerherre istället. Om man väljer att låta profetian behandla nio mörkerherrar d.v.s. Tyckte den var fet.

Jag tycker om idéen att det alltid funnits 9 mörkerherrar, men att dessa kanske inte nödvändigtvis varit samma personer alltid. Istället finns det 9 "ämbeten" i form av generaler och prinsar som något väsen alltid innehar. Azradeus vars namn tyder på att han är en gud och som tycks ha varit med ganska länge har nog suttit ett bra tag på sin tron, medan vissa andra mörkerherrar kan ha erövrat sin betydligt senare. Att Semal var verksam under det föregående året man att han "pensionerats" i sin frånvaro inför detta kan bli väldigt ntressant då de övriga mörkerherrarna nu har en nybliven herre med sig som de inte riktigt vet vart de har. Kanske är det Hegor som uppstigit till något form av demoniskt väsen efter olyckan för tio tusen år sedan och för Semals arv vidare. Detta kan förklara varför det är vädligt svårt att passa in vissa mörkerherrar på profetian. Ta exempelvis älvornas konung i Mitheraskogen. Han kanske inte ens är en gudom utan ett mäktigt skugglandsväsen. Att han inte känns igen sedan tidigare beror på att han aldrig varit med förut. Frågan är då vem han "ärvde" sin tron av.

 

[jjjohan]

Ja. Jag har funderat mycket fram och tillbaka, och även om det inte står i profetian, så gillar jag också att det är nio stycken "generaler" (nice benämning) som det talas om.
Semal blir definitivt ersatt, antingen av Hegor, men jag jag har även några egna hemmagjorda demoner och halvgudar som spelarna är bekanta med sen tidigare, som kan tänkas ta hans plats.

Odivia, flickan som företräds av blodmånen och som är mor till alla mörkerhundar. Börjar som en vilsen flicka i skogen som bara vill ha trygghet och inte förstår sin mystiska natur. Varför hemsöks hon av så många röster, varför blöder hon konstant från mellan låren, varför kan hon aldrig lämna skogen och ta sig in i de hemtrevliga varma husen i byarna som höljer så mycket kärlek? Det börjar med att rollpersonerna stöter på henne i en mörk skog och tar henne med sig och försöker hjälpa henne. Hon verkar ständigt vara rädd för någon som förföljer henne, någon hon inte kan se. När hon senare rör sig över slagfälten kommer det vara i sällskap av och stor flock mörkerhundar och hon är då helt förändrad. Ett kallt, frånvarande ansikte, med helt svarta ögon. Mellan festmåltiderna på människornas arméer återvänder hon till att vara den lilla rädda flickan igen, svagt doftande av svavel. ("Himla spel skall ljuda" kan syfta på Blodmånen och ulvarna som ylar mot den)

Det andra alternativet är Bandobra. Hon som skapade sex magiska masker avsedda för hennes förkämpar. Masker som hon placerat under sagitaurers beskydd i olika delar av Mundana, i väntan på att de tappra krigarna ska finna dem.
Bandobra eftersträvar ordning i världen. Den kan endast uppnås genom att rensa ut alla befläckade själar. Alla som någonsin mördat, förrått, stulit, ljugit eller på något annat sätt betett sig omoraliskt eller illojalt (D.v.s i princip, alla). Det här kommer betyda att hon även vänder sig mot de andra mörkerherrarna, men det lär ju inte bli annat än intressant. Hennes amré består av storväxta krigare i svarta helrustningar från hennes stad som jag inte ens minns vad den heter, men som ligger i gränslanden mellan Mundana och Skugglandet.
("Bandobras masker" var namnet på mitt först äventyr till Eon där spelarna började med att hitta en av maskerna hos en döende sagitaur. De blev sedan ackompanjerade av den blinda, siarflickan Lewellyn och agerade som Bandobras förkämpar. Inför slutstriden började de se hur extrem halvgudens lära var, så det slutade med att de fick strida mot sina vänner, de andra förkämparna och vända sig mot sin tidigare ledstjärna. ("Himla spel skall ljuda" kan syfta på hennes fyra döttrar, de fallna änglarna, som slutligen kommer via stjärnfall från himlen för att rensa ut de orena. Det är dem som förkämparna banar väg för genom att förbereda deras altare som de ska nedstiga vid).

Mitt tredje alternativ är galenskaparnas konung, Nerdrum. (Inspirerad av den norske Odd Nerdrums obehagliga konst).
Han är herre över psykos och perversa och obskyra drifter. Också otroligt paranoid. För att säkra sin position som kung över galenskapen har han borrat fast sin krona av järn i skallbenet.
Han har installerat sina konstverk i olika alkover i sitt mörka slott, bestående av bl.a uppstoppade barn som slaktar varandra eller plågas på olika sett.
Hans son är den lömske Ormprinsen.

 

[jjjohan]

Återkommer ikväll med mina tankar om Älvakungen.

 

[duncan_UBBT]

Intressant. Har du något mer skrivet om dessa?

 

[jjjohan]

Jag har inte det skrivet på datorn, men jag kan sätta mig och skriva av. Var det någon speciell av dem som du ville läsa mer om? Alla tre har jag använt i tidigare äventyr så det finns ganska mycket bakgrundsinfo. Speciellt om Bandobra. Hon var i ett eget äventyr.
De andra två var faktiskt med i en tidigare mörker kampanj, som ledde in i en ny eon. Dock dog alla RP rätt tidigt så de hann inte luska speciellt mycket i hur många mörkerherrar det fanns eller vad profetian betydde. Därför var vi sugna på att göra om det.
Tanken nu är att något gick väldigt fel vid övergången mörker->ny eon, så de nya rollpersonerna kommer slussas tillbaka i tiden och på nytt försöka stoppa mörkret. Åtminstone mildra utgången. Både Odivia och Nerdrum var potentiella mörkerherrar vid förra mörkret, men inget de fick klarhet i, så jag har väldigt stort spelrum när det gäller förändringar. Xinu är egentligen den ända som är ganska låst och RP kommer i förväg veta att han är en av generalerna. Det blir liksom deras första ledtråd.
Är det någon spontant du tänker kan passa som mörkerherre av dem, eller vill du höra mer om alla först?

Vad gäller Älvakungen så ser jag framför mig en "snäll gammal farbor" i utseendet. Lång kropp, sittandes på en tron som bärs fram av... nånting. Jag vill ge känslan av att han nästan ser ut som ett gammalt träd i kroppen, med vitt långt skägg och hår, fullt med mossa. Jag ser framför mig hur nån typ horn sticker ut ur pannan på honom. Bockhorn, eller älghorn, eller något liknande. Fyra-fem meter hög eller något sånt där, med långa smala ben och armar, och ovanligt stora knän och armbågar. Läder-, eller träaktig i hyn. Han kanske har en magisk stav som han måste hämta innan han verkligen återfår sin kraft.
Antingen kommer han löpa amok i Skugglandet och bränna och härja, eller så har han lyckats knyta skuggvarelserna, åtminstone Månskenshovet, till sig och använder dem för att ta mark i Mundana.
Hur ser ni för er honom?

 

[duncan_UBBT]

Odivia är den jag tror skulle passa bäst som mörkerherre, speciellt med tanke på att hon passar in på profetian. Dock tyckte jag att Bandobra intresserade mig mest även om han verkar lite som en ond variant av Eo.

Jag gillar dina fysiologiska idéer om Älvakungen, men jag tror att personligheten kan bli lite tjatig. Vad sägs om att han istället utger sig för att vara den "goda" kraften i världen, en slags naturvarelse som bara vill ha fred. Han ser ut som en snäll gammal man, alla djur älskar honom och han börjar föra skugglandet och Mundana närmre varandra så att varelser från de båda rikena kan mötas. Att hans egentliga plan är att använda Skugglandets magi under mörkret vet ingen om. När rollpersonerna träffar honom är han mån att hjälpa dem. Han gillar inte när hans skugglandsvarelser ger sig på dödliga. Hans planer sträcker sig längre än död och kaos. Han planerar att förändra hela väven med hjälp av skugglandet så att gudarna inte längre kan få fäste. Det skulle kunna skapa en del moraliska problem för rollpersonerna.

 

[jjjohan]

Jag hittar inte mina papper, men här är vad jag drar u r minnet. Och för att göra en riktigt lång historia ite kortare:

Bandobra var en späd och omtänksam, ung kvinna. Hon var blek och ganska alldaglig, men inte heller obehaglig att se på.
Hennes make, Fursten av Kaos, var en mäktig svärdsmagiker som bedrog Bandobra med hennes syster Crusada, som han förälskat sig blint i. När Crusada blev havande valde hon att resa bort och föda barnet i hemlighet. Bandobra fick dock reda på sveket och hennes vrede över att ha blivit bedragen av de två personer hon älskade mest var fruktansvärd. I skydd av natten tog hon med sig en skål, täljd från det gamla urträdet, till sin makes sängkammare, skar honom lätt i armen och tappade honom på en del av hans blod. Under en komplicerad ritual drack hon sedan av den mäktiga svärdsmagikerns blod, och i kombination med den kraftfulla magin från skålen fick hon krafter så stora att hon tog sig halvvägs till gudastatus. D.v.s hon blir starkare ju fler som tillber henne, men hon kan också förgöras, olikt en gud.
Hon skaffade sig en skara anhängare, de första förkämparna, vilka hon tillverkade varsin magisk mask åt med varsin, unik egenskap. Till Bandobras ära byggde de staden Norroaidh i gränslanden mellan Mundana och Skugglandet. Där bodde dem med sina familjer och dyrkade halvguden. För varje generation växte skaran anhängare och påverkade av den speciella väv som genomsyrar gränslanden blev varje barn, större, starkare och mer fanatiskt än det förra.
Bandobra strävade efter ett samhälle där pålitlighet, ärlighet och heder var viktigare än något annat. Hennes slutgiltiga mål var att rensa ut alla orena själar.
När hennes skaror växt sig stora nog rustade hon dem i svart plåt och ledda av de Bandobras fyra döttrar marscherade de in i Mundana.
"De Rättfärdigas Marsch" resulterade i ett ändlöst dödande av alla som bar på en lögn eller någonsin gått bakom ryggen på en annan och när de ansåg sig klara med sitt rensande återvände de till Norroaidh. Fyra altare restes av De Rättfärdiga i Mundana som en påminnelse till folket som bodde där om hur de skulle leva. Varje altare var den fysiska viloplatsen för varsin ängel och om världen återigen hängav sig åt synd skulle deras själar komma tillbaka från stjärnorna och manifestera sig här.

Det var vad som hände 300 år senare och det var där vårt första Eon-äventyr började och det har i sin tur en helt egen story förstås. Bandobra är expert på att manipulera och att få folk att se saker "på hennes sätt" vilket spelarna verkligen blev varse. Tänkte att om hon skulle vara en av generalerna i Mörkret står hon på sin egen sida och kämpar mot såväl etablerade som nya gudar och demoner. Hon vill trots allt rena världen från... i princip alla.

Jag hittade på bakgrunden för kanske åtta år sen, i högstadiet när vi precis började lira, så den behöver nog putsas på. Men alla är bekanta med storyn och med Bandobra, så det var därför jag tänkte att det kunde vara nice med en comeback. Kan dock hålla med om att Odivia stämmer bättre överens med profetian och hon har kanske en lite "stil-renare story".

Tanken med Odivia är att hon är en manifestation av den urgamla demonen Ioi. Han valde en flicka för att kunna föda sina mörkerhundar. Flickans själ finns fortfarande där och är inte helt medveten om vad som händer henne. Hon är rädd för varelserna som kommer ut ur hennes kropp, som verkar förfölja och vaka över henne och hon hör underliga röster som talar till inuti huvudet (rösterna är demonens dyrkare som försöker lokalisera och kalla på henne). När hon ser sin spegelbild kan hon skymta en stor skugga som närmar sig och hon är rädd för honom samtidigt som han på något sätt känns väldigt bekant, som om han var hon. Succesivt kommer hon att acceptera hans närvaro tills hon hittas av sektmeddlemmarna och Ioi kommer för att stanna.

Dina tankar om Älvakonungen är skitbra! De snor jag rakt av!

Vem är Eo? Inte läst om honom, vart kan jag finna info?

[Orkar inte korrekturläsa allt, hoppas att det är någorlunda begripligt och sammanhängande]

 

[jjjohan]

Visst ja... Efter att Bandobras trupper drog sig tillbaka lämandes maskerna att vaktas av sex stycken sagitaurer i olika delar av Mundana. De har hittats och försvunnit spårlöst under äventyret "Bandobras masker".
Btw...

Vill också tillägga att Bandobra är skenhelig som fan och drar sig inte själv för att manipuler, förleda och hugga i ryggen. Även om hon är oförmögen att uttrycka en direkt lögn. Hon kan heller inte skada någon som flöjer hennes lära till punkt och pricka och är henne lojal. Det är dock inte så många som lyckas med det