wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/RXJJB_cKQkw"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/RXJJB_cKQkw" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
Den här gången sökte hjältarna skydd undan regnet hos bonden Paul Lichtlig. Under natten blev bondens dotter bortrövad av en gengångare, rollpersonerna, bonden och hans söner tog genast upp jakten. Stäppen höll på att förvandlas till ett marskland av det ihållande hällregnet, och när hjältarna slutligen hittade det övergivna tempel som var gengångarens håla blev de överfallna av skelett!
Ett av skelettens svärd visade sig vara lite speciellt och med det beväpnade de en av sina kompanjoner (så en henchman fick det första magiska föremålet som gruppen kom över, det är resursfördelning det
).
Lera och jord hade översvämmat templet och av den väldiga porten återstod bara en liten öppning närmast taket, genom vilken hjältarna, deras kompanjoner, bonden och bondens söner började kråla sig. I mörkret blev de anfallna av fler skelett, som drog ner bondens söner i det leriga djupet.
Därpå följde en kammare som var översvämmad med lervälling, och som först verkade sakna utgångar, men efter en stunds sökande hittade de en väg till nästa kammare, dold under lervällingens yta. Roland strippade och dök. När han inte kom tillbaka följde Yves (enhörningsprinsprinsessan) efter, och mörkret på andra sidan blev hen indragen i Rolands desperata kamp för sitt liv mot gengångaren! Striden drog ut på tiden, och en efter en följde de andra rollerna efter genom den begravda öppningen. Kompanjonen som bar det magiska svärdet stupade innan han ens hade hunnit göra ett enda anfall. Till slut så blev det Yves som lyckades stånga ihjäl(!?) gengångaren med sin heliga enhörningstiara av silver (de andra kämpade tappert, men gengångaren tog ju bara skada av silver och magiska vapen).
När gengångaren var bekämpad hittade de bondens dotter, sövd i en krypta. Och de sönderfallande resterna av en av bondens äldre döttrar, som även hon blivit bortrövad - förra gången landet blev översvämmat och jorden blev till lera.
Kompanjonen Ragnar (inte Roland) dök och genomsökte bottnen på den innersta kammaren och hittade 2400gp i diverse tempelskatter. Tillsammans med gruppens kombinerade besparingar var det nog för att låta både Yves och Budicius stiga i graderna i sina respektive sällskap.
Ragnar blev lite stött av att se skatten han hittat försvinna på rena administrativa avgifter, och beslutade sig för att pensionera sig från äventyrandet och flytta in hos bonden Paul i stället. Paul verkade äntligen finna ro i sitt liv, han hade förlorat sina två söner, men fått tillbaka sin dotter och, efter vad det verkade när hjältarna reste vidare i sin färgglada vagn, fått en riktigt duktig golvläggare till svärson.
Den här gången sökte hjältarna skydd undan regnet hos bonden Paul Lichtlig. Under natten blev bondens dotter bortrövad av en gengångare, rollpersonerna, bonden och hans söner tog genast upp jakten. Stäppen höll på att förvandlas till ett marskland av det ihållande hällregnet, och när hjältarna slutligen hittade det övergivna tempel som var gengångarens håla blev de överfallna av skelett!
Ett av skelettens svärd visade sig vara lite speciellt och med det beväpnade de en av sina kompanjoner (så en henchman fick det första magiska föremålet som gruppen kom över, det är resursfördelning det
).Lera och jord hade översvämmat templet och av den väldiga porten återstod bara en liten öppning närmast taket, genom vilken hjältarna, deras kompanjoner, bonden och bondens söner började kråla sig. I mörkret blev de anfallna av fler skelett, som drog ner bondens söner i det leriga djupet.
Därpå följde en kammare som var översvämmad med lervälling, och som först verkade sakna utgångar, men efter en stunds sökande hittade de en väg till nästa kammare, dold under lervällingens yta. Roland strippade och dök. När han inte kom tillbaka följde Yves (enhörningsprinsprinsessan) efter, och mörkret på andra sidan blev hen indragen i Rolands desperata kamp för sitt liv mot gengångaren! Striden drog ut på tiden, och en efter en följde de andra rollerna efter genom den begravda öppningen. Kompanjonen som bar det magiska svärdet stupade innan han ens hade hunnit göra ett enda anfall. Till slut så blev det Yves som lyckades stånga ihjäl(!?) gengångaren med sin heliga enhörningstiara av silver (de andra kämpade tappert, men gengångaren tog ju bara skada av silver och magiska vapen).
När gengångaren var bekämpad hittade de bondens dotter, sövd i en krypta. Och de sönderfallande resterna av en av bondens äldre döttrar, som även hon blivit bortrövad - förra gången landet blev översvämmat och jorden blev till lera.
Kompanjonen Ragnar (inte Roland) dök och genomsökte bottnen på den innersta kammaren och hittade 2400gp i diverse tempelskatter. Tillsammans med gruppens kombinerade besparingar var det nog för att låta både Yves och Budicius stiga i graderna i sina respektive sällskap.
Ragnar blev lite stött av att se skatten han hittat försvinna på rena administrativa avgifter, och beslutade sig för att pensionera sig från äventyrandet och flytta in hos bonden Paul i stället. Paul verkade äntligen finna ro i sitt liv, han hade förlorat sina två söner, men fått tillbaka sin dotter och, efter vad det verkade när hjältarna reste vidare i sin färgglada vagn, fått en riktigt duktig golvläggare till svärson.