Nekromanti Lyckas med komplikation/Misslyckas?

[Ram]

Om du med agenda menar berättelse så ja, man kan vara helt utan berättelse och ändå vara en spelledare. Jag är det varannan tisdag i regel fast förra tisdagen var det DeBracy som var det istället.

Varför då ha en spelledare? Om denne inte har uppdraget att förvalta och gödsla ett flöde? För att försöka att inte trampa på "heliga" ord så tar jag till dåliga nya.

Det jag menar med agenda är inte nödvändigtvis berättelse utan riktning och eventuell uppföljning av det som hänt tidigare.

Ny tråd låter som en bra ide.

 

[Genesis]

Varför då ha en spelledare? Om denne inte har uppdraget att förvalta och gödsla ett flöde? För att försöka att inte trampa på "heliga" ord så tar jag till dåliga nya.

Finns väl hundra olika anledningar (och hundra olika roller som vi alla kan kalla "spelledare"), men en av de vanligaste är att agera motstånd. Om rollpersonerna tillsammans kämpar mot en gemensam motståndare behövs någon som spelar den motståndaren. Vi kan kalla denna spelare för "spelledare".

 

[Ram]

Menar du då att man genererar detta motstånd slumpmässigt? För om inte så tycker jag nog att det faller rätt bra under att förvalta riktning och uppföljning.

 

[Christoffer]

Menar du då att man genererar detta motstånd slumpmässigt? För om inte så tycker jag nog att det faller rätt bra under att förvalta riktning och uppföljning.

Någon väljer ju att agera och reagera med SLPs, någon väljer att sceninrama stenhårt och säga "Du vaknar precis när han höjer yxan, men ett vrål svingar han den mot ditt huvud! HAAAAIIIIII!!!!!!"

Men det är bara en liten del. Som SL kommer jag i regel med en rätt utarbetad bakgrund, jag står i regel för att sätta scener, för att klippa mellan scener som är igång och på så vis har jag en rätt stor makt att styra flödet men också skapa korsningar mellan olika karaktärers scener. Där de krockar, blöder över in i varandra osv. Förutom detta så har jag ju alla SLPs, alla miljöer, alla monster och om jag spelar sådana spel jag brukar har jag ju ett gäng sanningar genom min bakgrund som jag arbetat genom.

Jag börjar dock fundera på om vi kanske menar väldigt olika saker med berättelse. Jag syftar alltså inte på backstory, jag har ofta en utarbetad backstory, ett gäng SLPs, ett gäng relationer, ett gäng viljor och ett gäng konflikter som är sammanlänkat med varandra. Det är inte en berättelse utan bakgrunden och kanske kan man säga spelplanen för vad som komma skall.

 

[Ram]

Berättelsen är det som kommer när nuläget krockar med spelarnas ageande och alla inblandades eventuella planer. I sluändan är det det som blir summan av allas val.

 

[Christoffer]

Då har du som SL inte en berättelse planerad.

 

[Ram]

Det kan jag visst ha, den är bara inte detaljerad och hårt styrd.

Asså, vad är en plannerad berättelse? Hur måste den exekveras för att den skall vara styrd/plannerad? Om jag sätter en slutscen, kungens fiender skall bekämpas i tronsalen, är den plannerad då? Oberoende av alla vägar den kan ta dit? Om jag skapar en uppsättning platser som kan besökas? Om jag skapar ett antal ledtrådar? Om jag tilldelar en person en trigger, "om de är elaka mot Sin så kommer han att angripa", är det en plannerad berättelse?

Det känns lite som om du tänker dig... Jag vet inte, köpeäventyr från förr när du pratar om plannerade äventyr och redan på den tiden så var det en ganska dålig ide att vara "bokstavstroende".

 

[Christoffer]

Om jag sätter en slutscen, kungens fiender skall bekämpas i tronsalen, är den plannerad då? Oberoende av alla vägar den kan ta dit? Om jag skapar en uppsättning platser som kan besökas? Om jag skapar ett antal ledtrådar? Om jag tilldelar en person en trigger, "om de är elaka mot Sin så kommer han att angripa", är det en plannerad berättelse?

Jag kan inte svara på någon av frågorna för det finns ingen som helst kontext. Som det är nu kan båda ja och nej vara vettiga svar men alla med ett "beroende på.." som avslut vilket. Avsaknaden av kontext är vad som gör att hela den här diskussionen kommer halta. Vi måste hänvisa till faktiskt spel. Bara enskilda exempel ryckta från en helhet påvisar varken det ena eller det andra.

Så, ny tråd med en tydlig koppling till faktiskt spel?

 

[Recca]

Starta en tråd då.

/Recca som nyfiket väntar på nån som helst klartext i den här snurriga diskussionen.

 

[Christoffer]

Starta en tråd då.

/Recca som nyfiket väntar på nån som helst klartext i den här snurriga diskussionen.

Jag ser det inte riktigt som min uppgift att göra det. Jag har inget att säga i frågan bara sådär, vill någon diskutera vidare och är intresserad av det, starta en tråd i ämnet så kommer jag delta om jag har något att säga. Men som det är nu känns det lite som att prata i blindo, jag vet inte om någon är intresserad av att utveckla detta och i så fall om vad. Så, enklast är att den som är intresserad startar en tråd, tar avstamp i faktiskt spel och inte påhittade situationer, och så fortsätter vi därifrån.

 

[Ram]

Jag känner dessvärre likadant. Jag är inte så jätteintresserad av att diskutera några specifika spel och är (dessvärre) för hårt ankrad i mina åsikter rörande spelstilar för att vara vidare kul att prata med rörande dessa.

Som jag känner det så kommer en sådan tråd bara att landa i endera:
1. Är det att föredra eller inte att spelledaren har en förberett scenario?
eller
2. Vilken auktoritet skall spelledaren ha?

Min enda önskan är att bringa perspektiv i myten som det förberedda scenariots nödvändiga oflexibilitet samt (för att i någon mån knyta an till trådstarten) sätta nyans i det "stoppande" misslyckandet.

 

[Mogger]

Fast, det som sägs i den här tråden är väl att beroende på vilken roll spelet eller spelgruppen ger spelledaren så finns det olika typer av resolutionsmekaniker som passar olika bra.

Vi har i den här tråden pratat om två varianter.

1. Ett misslyckande är inte ett misslyckande, utan ger RP en ny chans, men förändrade förutsättningar.

Syfte: RP kan aldrig köra fast, de kan alltid fortsätta, misslyckanden blir inte ett antiklimax utan en ny utmaning.

2. Ett misslyckande leder till konsekvenser. Gärna oföråtande sådana.

Syfte. Allt en karaktär gör är ett resultat av ett val, och alla val har konsekvenser (inte endast dåliga sådana så klart).
------------------

Jag tycker att det är tydligt att det finns spelstilar som funkar bra och dåligt med de olika metoderna. Ex. funkar ett förskrivet scenario bra till variant 1 eftersom det bara är att köra på. Variant 2 kräver betydligt mer flexibilitet.

Jag vet inte så mycket om variant 1 men variant 2 funkar bäst tillsammans med karaktärsfokuserat spel, där val verkligen betyder något. Den enda berättelse som spelar roll är den som skapas vid bordet, av alla sammantagna val och dess konsevenser. Variant 2 är tydlig i spel som Burning Wheel, Dogs in the Vinyard, Apocalypse World och alla spel som jag pular med (Daemon går att läsa, följ länken i min signatur).

 

[Ram]

Och därmed landade vi i min punkt 2 enl. ovan:
2. Vilken auktoritet skall spelledaren ha?

Vilket i realiteten handlar om vilken spelstil man har. Bestämmer spelledaren vad det skall handla om (mer eller mindre) eller ej?

 

[Mogger]

Och därmed landade vi i min punkt 2 enl. ovan:
2. Vilken auktoritet skall spelledaren ha?

Vilket i realiteten handlar om vilken spelstil man har. Bestämmer spelledaren vad det skall handla om (mer eller mindre) eller ej?

Jag tycker inte att det är vettig sammanfattning. SL:s auktoritet kan skilja sig enormt mycket inom och mellan de båda varianterna.

 

[Ram]

Vilka varianter är det du tänker på?

 

[Mogger]

Vilka varianter är det du tänker på?

Det jag skrev ovan:

Vi har i den här tråden pratat om två varianter.

1. Ett misslyckande är inte ett misslyckande, utan ger RP en ny chans, men förändrade förutsättningar.

Syfte: RP kan aldrig köra fast, de kan alltid fortsätta, misslyckanden blir inte ett antiklimax utan en ny utmaning.

2. Ett misslyckande leder till konsekvenser. Gärna oföråtande sådana.

Syfte. Allt en karaktär gör är ett resultat av ett val, och alla val har konsekvenser (inte endast dåliga sådana så klart).

Utöver det här finns det ju fler sätt att hantera resolution på.

 

[Ram]

Sant. Jag tänker mig det hela som en policy snarare än som på case-to-case-basis samt att man inte skall kunna misslyckas för att kunna följa ett i någon form förplanerat skeende. Det är nog att överförenkla i en generell diskussion.