Lovecraft - Mys eller rys?

Henke said:
Det omvända hände mig för många år sedan då en spelare (som inte själv ansåg sig vara så smart) ville att jag skulle hjälpa honom att få spela sin rollperson som högintelligent. Lite småklurigt till skillnad från att göra rollpersonen stark eller vacker, och jag minns inte om vi egentligen lyckades lösa det på något bra sätt.
Click to expand...
Tänker att väldigt intelligenta människor inte alltid är så välpolerade på andra plan, så en virrig eller kufig professorstyp skulle kanske funka?
 
Genesis said:
Kanske inte i D&D, men det är ju supervanligt i Apocalypse World.
Click to expand...

Mjo, men som jag förstått det är inte AW speciellt fokuserat, som regelsystem, på att utmana spelarnas taktiska förmåga?

Det jag försöker fiska efter är nog mest att olika typer av spel utmanar spelarna på olika sätt, och då blir det lite konstigt för mig om man börjar regla bort just de utmaningarna i just det spelet, för att man har någon tanke om att "det är så det ska vara". T.ex. att man prompt måste kunna spela en rollperson som är smartare eller mer rappkäftad än vad man själv är. I vissa spel funkar det – i andra ligger spelaraktiviteten, spelarutmaningen, på just de delarna och då blir det lite märkligt om man börjar regla bort dem.
 
krank said:
Mjo, men som jag förstått det är inte AW speciellt fokuserat, som regelsystem, på att utmana spelarnas taktiska förmåga?

Det jag försöker fiska efter är nog mest att olika typer av spel utmanar spelarna på olika sätt, och då blir det lite konstigt för mig om man börjar regla bort just de utmaningarna i just det spelet, för att man har någon tanke om att "det är så det ska vara". T.ex. att man prompt måste kunna spela en rollperson som är smartare eller mer rappkäftad än vad man själv är. I vissa spel funkar det – i andra ligger spelaraktiviteten, spelarutmaningen, på just de delarna och då blir det lite märkligt om man börjar regla bort dem.
Click to expand...
Fullt medhåll.
 
koraq said:
Jag tror att vissa i tråden är skadade av dåliga spelledare och spelare mer än spelsystem.
Click to expand...
Kan säker gälla en och annan - men ”system does matter”, och brp är faktiskt inte optimalt till skräck (det passar fantasy eller deckarspel betydligt bättre). En bra spelledare kan få det att fungera ändå, men inte tack vare, utan trots, systemet.

Avancerad mekanik, som i brp, tillför sällan något i skräckspel, utan kan tvärtom motverka inlevelsen, och därmed målet att spelaren skall känna det där krypande obehaget – eller den rena fasan. Ju mindre regler som står i vägen, desto bättre! Samtidigt är ren friform för fritt; vissa element lämnas bäst åt slumpen då det förhöjer känslan av utsatthet och hot. Sammantaget fungerar enligt min 40-åriga rollspelserfarenhet system som Cthulhu Dark ypperligt för skräck (särskilt om en tar fasta på råden i den tryckta boken för hur en skapar den där krypande känslan!).
 
krank said:
…Kanske för den sorts deckarspel där spelarna inte ska hålla på och detektiva sig utan bara deras rollpersoner =)
För faktiskt deckarspel skulle jag nog ta typ Trails (eller Kutulu) istället…
Click to expand...
Ja, Trails är bättre. Eller ditt eget Kutulu :)
(Men för fantasy gillar jag faktiskt brp någorlunda väl; det är det system vi använt mest genom åren för just fantasy.)
 
Kan BRP vara bra för att skapa känslan av att karaktärerna är förankrade i en verklighetstrogen värld? Och att det kan öka kontrasten mot ett mardrömslikt kaos, och på så vis vara bra för skräck?
 
Gerkub said:
Kan BRP vara bra för att skapa känslan av att karaktärerna är förankrade i en verklighetstrogen värld? Och att det kan öka kontrasten mot ett mardrömslikt kaos, och på så vis vara bra för skräck?
Click to expand...

BRP är ofta väldigt bra på att motverka heroism, dramatiskt korrekta utfall, och sådant. Det är närmast anti-narrativistiskt. Jag kan se styrkan i det för Mythos-kontexten. Reglerna är kalla och fientliga, precis som världen.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top