Konvent LinCon 2025

Kan inte någon som åker dit posta lite bilder? Jag kan föreställa mig hur ett GothCon ser ut efter att ha varit där några gånger, men LinCon är ett skrämmande och okänt djur.
 
Jag var in en sväng i Indiespelrummet och lyssnade vid några bord nyss. Där spelades Epitaph, något av Ron Edwards spel och Skavsår (av @Genesis). Innan dess satt jag en dryg timme i auktionen, men det var nästan uteslutande brädspel där. Jag minns att Pathfinder Core Rules gick billigt och att det var en del grejor till AD&D 2nd ed.
 
Kan inte någon som åker dit posta lite bilder? Jag kan föreställa mig hur ett GothCon ser ut efter att ha varit där några gånger, men LinCon är ett skrämmande och okänt djur.
As Martin writes, it's too fiddly to upload pictures from the phone here. So I guess we are back to theatre of the mind:

As you make your way through the second large glass door, a spacious room opens up before you. Immediately you notice two banners in front of you telling you that you have arrived at LinCon.

Behind the signs, along both walls, rows of tabels behind each people in all shapes and forms sit crouched over laptops, ready to serve the long queue of arriving visitors. In the far end of the room, a large table is covered with piles of games and people disappear through an opening in the back.

You take the first corridor to the right which leads you through a passageway with the occasional hopeful indie publisher pushing piles of books or games or whatnot from a table in front of of them.

Beyond lies another caves full of tables with games and players of these. Every now and then smaller openings lead into bathrooms and rooms full of microwave ovens.

You continue on towards the light at the end of the tunnel, just before reaching the one way doors to the open air, you turn right and open a plain door beyond which lies a small cave which conveniently sits six people around a table, or more if you accept slowly running out of air.

1/
 
As you prepare for the first encounter, you unpack your gear. Piles of books, cards, pen and dice. These are your weapons with which you will slay the dragons conjured by your fellow dungeon dwellers.

Two minutes before the agreed time, 15 out of 15 players gather before the arena. Without hesitation you set them off to do their dark deeds, three teams around each their table. Full of hopes and dreams and experienced into matters of magic and tall tales, they dive into the murder mystery in front of them.

After much laughter and many a magic duel where dice roll left and right, at each table a winner arises, a sole wizard left standing as the purple smoke clears. You reward each with a trophy worthy for the most magnificent collector, a reminder for winners to retell the story of how they survived to tell the tale of the Death of Rapacus.

2/
 
Elsewhere is a vast dungeon with many a cave and as you venture forth exploring, perhaps in search of food or loot, behind each door you find rich selection of games and gamers of all ages and physical shape. Whether they pursue a passion of pushing coloured bits of metal and plastic around on large tables, cubes of wood and colourful cards on intricate maces of cardboard, or the occasional room of darkness where gamers can be found sleeping at any time of day or night, the convention is full of new wonders for you to explore.

If there is a single center of gravity, where all visitors swing by sooner or later, it's the shop with food and drink, most famous of them all is the self service LinCon burger where as the final ingredient, you venture out into open air to have a freshly prepared paddy placed on top.

A vast selection of shops, merchandise, games, gamer and all organised seemingly without panic by a well prepared crew working behind the scenes to make the difficult act of herding gamers to have a great time look easy.

3/3
 
Samlade några intryck från tre dagar på LinCon. Jag har nu räknat ut inte mindre än tre trick för att få spela mycket där.

 
Är det här rapporttråden också? Nåväl...
INDIERUMMET
Jag var också i indierummet. Bara på lördagen, men det var gott så.

  • Först spelade jag namnlöst mytologispel skrivet av @Khan , med Khan, @Cissi och Henrik(?). Vi följde Zeus dotters strävan att bekämpa det Nemeiska lejonet som med sin flock jagade människor och djur och fördärvade landet, men också lejonets berättelse om hur det bara försökte överleva, och till slut blev nedmejat av halvgudens armé med ballistor. Speltest, men bra grejer.
  • Efteråt spelade vi Daughters of Verona med @Genesis, @Bunny, Khan, Cissi, Anne, Natalie, Jonas och 1-2 till som jag förträngt namnen på. Det var länge sen för mig. Mycket fokus på de två brödernas diverse "vapen", och en skatteindrivare som klädde ut sig till skepp, men till slut fick de älskande varann och det blev bröllop och fest.
    • Citat: "Jag kan inte höra dig över all stank."
  • Vi fortsatte med Utpost, en klassiker från 10-talet som börjat göra comeback i Indierummet. Christian var Utsida, med mig, Henrik och en oklar besökare som spelare. Vi skulle terraforma Mars, men potatisodlingarna kombinerades med marsvirus och blev mördarpotatiszombies som övermannade stationen. Eftersom alla bråkade med varandra kunde potatisen göra detta relativt ostört. En bra omgång.
    • Citat "Spring från potatisfrun! Jag kommer att öppna luftslussen!"
  • Var det här vi spelade en snabb omgång Last Stand? Rymdmarinsoldater skulle hålla en position mot Tyranider. Trots saker att leva för och saker att dö för dog alla brutalt.
  • Vi spelade Bunny, We Bought a Dungeon. En kriminell liga av kaniner behövde ligga lågt och hade köpt en nedlagd dungeon som behövde grävas ut. Vi hittade salar med japanska väggar, gravkammare, fallgropar och en drake. Jag tror det är lite likt How to Host a Dungeon, fast med rollpersoner och för flera spelare.
  • Nattpasset blev Se och göra i Aliatra med @Ackerfors, @Dimfrost, @ceruleanfive och Cissi (visst 17 har jag glömt nån stackare här). Paret Joakim och Kattis, och Josefin, åkte på 100-årsresa till Aliatra, eftersom de tillsammans med Josefins pojkvän Mikael skulle fyllt 100 år sammanlagt. Men Mikael var död, Josefin sörjde och ville inte vara ensam, Joakim ville hellre vara ihop med Josefin, och Kattis gjorde slut. Lite allmänt dålig stämning sådär. Men Aliatra var ju fint som vanligt.
    • Citat 1: "Möblerna är inte riktigt IKEA. De är Aliatra-Jysk."
    • Citat 2: "Put your hand in my hand baby, don't ever look back."
    • Minst andra gången som jag myglat in "Nothing's Gonna Stop Us Now" med Starship i rollspel.
Fem pass (plus Last Stand som tar en kvart) är ju inte så illa pinkat på en dag. Både "Khans odöpta mytologispel" och Bunny We Bought A Dungeon är också ganska korta om man vill det.

Och nu är vårkonventen slut, men vi har ju redan planer att invadera BSK. Ses där!

Let them call us crazy, what do they know?
 
Last edited:
My reflections on LinCon 2025 here:

 
Blev ett riktigt trevligt konvent och jag hann med en hel del:
  • Om natten är alla katter grå. Ett rollspel om människor som söker efter något i natten. Fem vilsna själar i Rom försökte knyta an till varandra via ett medium, droger, skulder och mutor, och okända släktband. Intressant system på många sätt och nu kan jag en massa kuriosa om Rom. Citat: "Är du hög? Jag har inget emot höga människor."
  • For the Queen. Ett rollspel om en drottnings följe, som bygger på kort med vassa frågor som ska besvaras. Det blev en kort omgång där tre ställde upp för henne i slutändan och en nog var förrädare.
  • human[oid]. Ett rollspel om mänsklighet och omänsklighet i relation till teknologins framsteg. Vi spelade i en värld där minnen kunde raderas, designas, och ersättas, och företaget som låg bakom hade börjat använda det för att rehabilitera terrorister. Det hela slutade med att ett misslyckat experiment självmordsbombade VD:n. Förvånansvärt bra omgång med tanke på att det var ett speltest! Citat: "På en skala 1–10, hur sannolikt är det att du försöker skjuta din väg ut härifrån?"
  • The Zone. Ett rollspel om en grupp desperata individer som ger sig in i en mystisk zon. En efter en blev de ett med zonen och bara den sista nådde zonens hjärta där hon fick sin högsta önskan uppfylld, fast inte riktigt på det sätt hon tänkt sig. Snyggt spel, men det kändes som att det hade mått bra av ifall man skalade bort en hel del, då det kändes onödigt inelegant. Citat: "När jag stiger upp ur vattnet ser ni att mina ben har börjat förvridas till sälfenor."
  • The Time We Have. Ett rollspel om två bröder i zombieapokalypsen, varav en är biten, och man sitter på varsin sida av en dörr och drar kort med frågor som ska besvaras. Riktigt hjärtskärande, kanske det rollspel jag känt mig mest berörd av någonsin. Citat: "Jag tänker på ett fordon... Ja, det har fyra eller fler hjul. Ja, det styrs med ratt. Ja, man kan åka 1–3 personer i det. Ja, det går på marken. Ja, det används för ett väldigt specifikt syfte. Nej, det används inte i vanlig trafik."
  • Rising Fist Tournament. Ett rollspel om kämpar som slåss om förstaplatsen i en kampsportsturnering. Trots att det var överdrivet, melodramatiskt, och rentav pajigt ibland tog vi kämparnas drömmar på stort allvar och fick till en story med förvånansvärt mycket hjärta. Hade väldigt låga förväntningar på speltestet, men blev väldigt positivt överraskad. Citat: "Det blir kul att se ifall du har lärt dig några nya moves!" "Du kommer inte att se dem – du kommer bara att se taket efter att du vaknar igen."
  • Leopards Eat Your Face. Ett rollspel om patrioter som försöker omforma samhället och radikaler som försöker att stå emot dem. Jobbigt mycket igenkänning, med lönlösa politiska samtal och att behöva bränna ut sig för att stoppa idiotiska förslag.
  • Kagematsu. Ett rollspel om en by utan män dit det kommer en ensam samuraj som kvinnorna försöker rekrytera att försvara dem från ett annalkande hot. Fina gestaltningar och på många sätt ett riktigt intressant spel, som dessvärre fick ett antiklimaktiskt, övermekaniserat slut. Citat: "Jag har inte hört ett enda vänligt ord från den mannen sen han kom hit..." "Mjo, mot mig var han snäll." "Mot mig också." "Han och jag har ätit lunch på stranden!"
  • Se och göra i Aliatra. Ett rollspel om svenska turister på semester. @Hellzon har redan redogjort för berättelsen, men det som stack ut mest för mig är hur magiskt rollspel kan vara – när något introduceras och sen osökt kommer tillbaka på naturliga sätt som förstärker eller förändrar. Riktigt fin omgång i all sin tyngd.
 
Last edited:
My reflections on LinCon 2025 here:

LinCon can be a lonely place if you don’t know anyone. While many communities enjoy visiting LinCon, my impression is that they don’t mix a lot. Doors are open and people are friendly. But when everyone else is here with their friends, you easily feel like the odd one out.
Mitt LinCon (längre post kommer senare) bestod av två bokade pass, indierummet-spel och mat/prat med indierummet-folk.
Utan dessa komponenter hade konventet varit över på under halvtimmen för mig. Spana lite i affärer, spana på folk som spelar brädspel, åka hem. Hade jag varit mer brädspelsintresserad eller haft personlighetsdraget "gilla att gå fram och spontanprata med främlingar och bjuda in mig själv" så hade det varit en annan femma... men nu nöjer jag mig med att konstatera att Indierummet är enormt viktigt för att göra LinCon bra till mig! Och att det är jättekul att det finns rollspelspass att boka in sig på!
 
Hade jag varit mer brädspelsintresserad eller haft personlighetsdraget "gilla att gå fram och spontanprata med främlingar och bjuda in mig själv" så hade det varit en annan femma...
Hur reagerar du på att bli överfallen av folk med personlighetsdraget "gilla att gå fram och spontanprata med främlingar och bjuda in dem"?
 
Mitt LinCon (längre post kommer senare) bestod av två bokade pass, indierummet-spel och mat/prat med indierummet-folk.
Utan dessa komponenter hade konventet varit över på under halvtimmen för mig. Spana lite i affärer, spana på folk som spelar brädspel, åka hem. Hade jag varit mer brädspelsintresserad eller haft personlighetsdraget "gilla att gå fram och spontanprata med främlingar och bjuda in mig själv" så hade det varit en annan femma... men nu nöjer jag mig med att konstatera att Indierummet är enormt viktigt för att göra LinCon bra till mig! Och att det är jättekul att det finns rollspelspass att boka in sig på!
I’m sure I would love to play games with people in the indie room. I did swing by a couple of times during breaks and people were nice and friendly and I was too busy to hang around and talk and play.

This “we are always open just come in” has this effect that there never is a perfect time to go. Could be an idea to put something in the schedule to catch in newcomers and mix people up. Where it’s legit to play with strangers ;) and make new friends.
 
I’m sure I would love to play games with people in the indie room. I did swing by a couple of times during breaks and people were nice and friendly and I was too busy to hang around and talk and play.

This “we are always open just come in” has this effect that there never is a perfect time to go. Could be an idea to put something in the schedule to catch in newcomers and mix people up. Where it’s legit to play with strangers ;) and make new friends.
Frågan är bara hur man löser det rent praktiskt när det problemet i grunden är att stället är för populärt. Det kom folk i princip hela tiden, så det var inte alltid det fanns folk som kunde guida genom indiespelsutbudet.

Ett trevligt problem, får man nog ändå säga. Kul att saker är populära. :)
 
Last edited:
Indierummet kommer inte börja köra med pass utan vi håller oss till drop in. Vi försöker alltid ha någon som tar emot och välkomnar folk när de tittar in. Och kommer man själv så brukar vi ordna så man får nya bekantskaper att spela med.
Så kom in säg hej och att du vill spela så fixar vi resten.
 
Last edited:
Back
Top