Letar detaljer kring soldater på 1670-talet

Svarte Faraonen said:
I den ovanstående uppdelningen du nämnde, var på skalan finns hur många dessa basar över? Är till exempel sergeant plutonsbefäl även under denna tid?

Undrar även över kavalleriets titlar.
Click to expand...
Jag hittar inte bra info om danska armen på min dator. Om jag hinner ska kolla bland mina papper.

Här kommer den svenska kompanistaten för infanteri 30-åriga kriget. Troligen samma eller mycket lik 1676.

1 kapten
1 löjtnant
1 fänrik
2 sergeanter
1 förare
1 furir
1 mönsterskrivare
1 rustmästare (cpt des armes)
6 korpraler
2 trumslagare
1 pipare
15 överrotmästare
21 underrotmästare
90 gemena

Detta är alltså från högsta hönset till lägsta.

När det gäller plutonsbefäl etc så är det … krångligt. Varje kompani har pikenerare och musketörer. I strid delas de upp mellan två skytteflyglar och musketörer i mitten. Dessa delas i sin tur upp i divisioner, plutoner, korpralskap. Befälen, alltså allt ovan överotmästare, pytsas ut på hela bataljonen enligt ett komplicerat system.
 
Last edited:
Tack så mycket! Det tycks dock som om kavallerititlarna är annorlunda, liksom en del av terminologin (man har skvadroner och inte bataljoner, etc). Jag ser till exempel att ”kornett” är en titel som inte matchar infanteriet – det är ju tacksamt med orden från latin och franska, eftersom de skrivs på lättbegriplig antikvakursiv, och inte gotiska kråkfötter.
 
Jag har gått igenom mina papper och böcker nu, hittar inte direkt något relevant. Jag har två gamla danska böcker om bla "Skånska kriget" i pdf som kan vara relevanta för dig samt en rätt modern sammanställning av ett par snubbar som är riktigt bra. PM:a mejladress så ska du få dem.

Om du inte hittar det du letar efter i de svenska verken jag tipsat om tror jag nästa steg är att börja se om det finns något i den regementshistoriska litteraturen. Den är ofta väldigt detaljerade. Och omfattade, men jag kan hjälpa till med navigeringen.

Värvat svenska kavalleriregemente, kompanistat, 30-åriga kriget, men både svenska och danska armén 1676 lär har legat nära detta:
1 Ryttmästare (motsvarande kapten) [6]
1 Löjtnant [4]
1 Kornett (motsvarande fänrik) [3]
1 Kvartermästare [2]
3 Korpraler [2]
2 Trumpetare
1 Barberare (dvs sjukvårdare)
1 Hovsmed
1 Mönsterskrivare
99 Gemena

Inom hakparentes är antalet hästar varje person av den graden skulle ha. Officerarna kunde ha med sig en dräng eller ytterligare någon betjänt i fält, t.ex.
 
Svarte Faraonen said:
Mer specifikt: svenska och danska soldater under slaget vid Lund 1676, det vill säga innan inrättandet av Indelningsverket och det karolinska rotesystemet. Det känns som om @Skarpskytten kan vara rätt person att fråga, men även ni andra kan kanske hjälpa mig.

Det jag är ute efter är i hög grad sådant som rör det mest soldatnära, som jag inte riktigt hittat i de böcker jag kollat. Vilken utrustning kunde en soldat i fält förväntas ha, och hur standardiserad var den? Vilken social bakgrund kunde förväntas av en infanterist respektive kavallerist? Hur såg befälsordningen och organisationen ut, framför allt småskaligt (information om regementen och sådant är avsevärt lättare att hitta)? Vilka skillnader fanns mellan svenska och danska soldater i dessa avseenden?

En annan specifik fråga rör fältpräster, och då mer specifikt svenska sådana. Hur många fanns det, och vad var deras typiska bakgrund? Vad för texter hade de sannolikt burit med sig? Jag har hittat en del information om krigsbönböcker (Gudmundson, D., "Kring krigsbönböcker och korum. Om bön i den svenska armén 1611-1721.", Svensk Teologisk Kvartalstidskrift årgång 87 (2011)), men vet inte om något annat hade tagits med.

En tredje fråga rör trossen. I vilken mån innehöll denna även soldaters familjer och dylikt? Jag har förstått att den innehöll en del försäljare av högre eller lägre klass – vad var typiska saker dessa kunde ha till försäljning?
Click to expand...
Hej! Karoline av Alf Åberg är en gammal men fint illustrerad bok. Där vill jag minnas fanns en hel del info om lägret, brott och straff, persedlar och mat, m.m.
 
Nero said:
Hej! Karoline av Alf Åberg är en gammal men fint illustrerad bok. Där vill jag minnas fanns en hel del info om lägret, brott och straff, persedlar och mat, m.m.
Click to expand...
Den är super på många sätt, massor med illustrationer. Tror dock den lutar sig hårt mot KarlXIIs regeringstid?

Det finns en motsvarande om GIIA, av Göte Göransson som också var involverad i Karolinerboken: https://libris.kb.se/4mfcggzg0j6cb24#it.

Antar att Svarte Faraonen skulle kunna extrapolera saker från de två?
 
Värt att spana på är ju hur det var ställt med knektarna under Karl X tid. Vill minnas att Karl XI drog igång sina reformer 1680-ish så farsans system borde vara det som gällde.
 
Skarpskytten said:
Den är super på många sätt, massor med illustrationer. Tror dock den lutar sig hårt mot KarlXIIs regeringstid?

Det finns en motsvarande om GIIA, av Göte Göransson som också var involverad i Karolinerboken: https://libris.kb.se/4mfcggzg0j6cb24#it.

Antar att Svarte Faraonen skulle kunna extrapolera saker från de två?
Click to expand...

Det är mest Karl XII, men Karoliner har en del från Karl XIs tid också, inklusive bilder på olika landskapsuniformer innan den gemensamma blå/gula infördes och ett avsnitt om slaget vid Lund.
 
Det yngre indelningsverket var väl också först och främst en (stor) administrativ omorganisation? Jag vet inte om den militära praktiken "på marken" gjordes om så radikalt. Mycket av de vardagliga grejor som beskrivs och avbildas i t ex Karoliner borde vara användbart.
 
Theo said:
Det yngre indelningsverket var väl också först och främst en (stor) administrativ omorganisation? Jag vet inte om den militära praktiken "på marken" gjordes om så radikalt. Mycket av de vardagliga grejor som beskrivs och avbildas i t ex Karoliner borde vara användbart.
Click to expand...
Ja, det är en bra spaning! Övergången från (tvångs)utskrivningar till frivilliga (torpar)soldater var en stor sak, den största arméreformen från Gustav Vasas tid till Oscar II kan man nog säga. Men det påverkade inte den typ av materialitet som Faraonen är intresserad av. Samma vapen, mer eller mindre samma uniformer (snittet ändrades nog lite, och de blev mer enhetliga under Karl XIs styre efter "Skånska kriget").

Det händer en hel del med taktiken på 80- och 90-talet också, som har sina rötter i 70-talet. Armén blev mer taktiskt homogen och "gå på"-taktiken formaliserades.
 
Svarte Faraonen said:
Mer specifikt: svenska och danska soldater under slaget vid Lund 1676, det vill säga innan inrättandet av Indelningsverket och det karolinska rotesystemet.
Click to expand...
Om du har Discord kanske du kan kontakta @sonanders där - han har hållit några Kriegsspiel om Slaget vid Lund och verkar ha perioden som specialintresse.
 
Skarpskytten said:
Ja, det är en bra spaning! Övergången från (tvångs)utskrivningar till frivilliga (torpar)soldater var en stor sak, den största arméreformen från Gustav Vasas tid till Oscar II kan man nog säga. Men det påverkade inte den typ av materialitet som Faraonen är intresserad av. Samma vapen, mer eller mindre samma uniformer (snittet ändrades nog lite, och de blev mer enhetliga under Karl XIs styre efter "Skånska kriget").

Det händer en hel del med taktiken på 80- och 90-talet också, som har sina rötter i 70-talet. Armén blev mer taktiskt homogen och "gå på"-taktiken formaliserades.
Click to expand...

En tydlig skillnad innan reformerna på 1680-talet är ju just att olika landskap hade olika uniformer eller åtminstone olika uniformsfärger.

Ständigt knekthåll, alltså att ett visst område slapp utskrivningar i utbyte mot att i stället ständigt ha ett visst antal soldater redo att tjäna och som när de inte var i tjänst försörjdes med torp, var redan i bruk på några ställen tidigare - i Dalarna redan 1621! - men det var i och med yngre indelningsverket som det blev den genomgående modellen över hela riket.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top