Lajv-förväxlingen

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
122
Location
Stockholm
Jag kan väl knappast vara ensam om detta?

När jag berättar för någon ytlig bekant (t ex kollega) att jag håller på med rollspel som hobby, så händer det regelbundet att en bit in i konversationen blir det tydligt att de tror jag håller på med lajv. Ja, lajv är levande rollspel. Men det spelar liksom ingen roll att när de frågat om vilken typ av rollspel, att jag pratat om att vi sitter runt ett bord, rullar tärning och berättar en improviserad historia tillsammans. Ändå kommer sen frågor som "blir det inte kallt att tälta?" och "vad har ni på er?", eller kommentarer som "min lillebror höll på med det där ett tag, viftade med gummisvärd och höll på".

Det här gäller framför allt bekanta som är kvinnor, medelålders+. Men även en yngre man, som jag hade pratat jättemycket med och som ville vara med, blev besviken pch backade ur när det visade det sig att han inte behövde ta med sig någon outfit.

Hjälp mig! Träffar ni på det här fenomenet, och hur handskas ni med det?
 

Theo

Hero
Joined
20 Nov 2017
Messages
970
Det har väl vänt igen lite på sista åren, men åtminstone för några år sedan uppfattade jag att lajv hade mycket högre profil i det allmänna medvetandet i Sverige än bordsrollspel. Jämför hur "lajva" har börjat betydelseglida till att inte bara betyda rollspel i allmänhet (i begrepp som "brevlajv") utan också för låtsaslek i stort, iaf utövad av vuxna.
 

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
122
Location
Stockholm
Det har väl vänt igen lite på sista åren, men åtminstone för några år sedan uppfattade jag att lajv hade mycket högre profil i det allmänna medvetandet i Sverige än bordsrollspel. Jämför hur "lajva" har börjat betydelseglida till att inte bara betyda rollspel i allmänhet (i begrepp som "brevlajv") utan också för låtsaslek i stort, iaf utövad av vuxna.
Ja, jag har också luddiga minnen från början av 00-talet där artiklar om rollspel och fantastik i allmänhet ofta illustrerades med foton från lajv.

Numera går det ibland att referera till "som i Stranger Things", men det kommer ju med sina egna problem, förstås. Och de där kvinnorna i 50-årsåldern kollar inte på det. Min moster frågade mig "som i Big Bang Theory?" en gång, men även där tror jag att de har på sig lustiga hattar när de spelar bordsrollspel...
 

Brödbane

Kristallkrönikör
Joined
1 Oct 2020
Messages
789
Har stött på det. Brukar därför alltid lägga till: "...ni vet när man rullar massa tärningar vid köksbordet".

Man vill ju inte beblandas med lajvare, folk kan ju få för sig att man är händig.
 

Stämma

WC-zonmö i behov av IQ-hjälp
Joined
17 Jul 2020
Messages
353
Location
Södertälje/Uppsala
Jag är rätt säker på att mitt första möte med uttrycket rollspel var från SVT:s barnfantasyserie Barda, där barn fick fiktiva roller och styrslade ut sig i diverse lajvkläder. Jag är faktiskt helt säker att det var där jag först stötte på orcher, som jag sedan slog upp på Wikipedia och försökte lista ut vad den här Sagan om Ringen-historien hade med Bardamonster att göra.
Misstänker att den 90-tals/00-tals generationen kan ha fått rollspel = lajv-associationen därifrån, även om den nog är svagare bland oss yngre. Kan eventuellt ha förstärkt associationen hos barnens föräldrar om dessa närvarade vid tv-tittandet.

(Det har ju också hänt att folk fritt uppfunnit associationer utifrån själva ordet rollspel. Har ett minne från 15-årsåldern då min far berättade för en del äldre släktingar att jag "höll på att skriva ett rollspel" (jag satt och snickrade på en spelvärld till Fantasy! i ett rutat matteblock). Några dar senare fick jag frågan om jag var klar med "den där pjäsen".)
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,874
Location
Stockholm
Jodå, den sammanblandningen råkar man ut för då och då.

Det är ju t.o.m. så att vi varit tvungna att hitta på retronymen* ”bordsrollspel” för att skilja det som tidigare bara kallades ”rollspel” från lajv.

* Ett nytt namn på en existerande grej för att skilja det från nya grejer. Ex. ”tjock-tv”, ”aukustisk gitarr”.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Träffar ni på det här fenomenet, och hur handskas ni med det?
Hyfsat ofta. För den som inte är insatt verkar det ligga nära till hands att associera rollspel till något som liknar teater. När jag träffar på det brukar jag försöka förklara skillnaden, med varierande framgång. Ibland verkar folk mest uppfattar det som att jag försöker mörka att jag gillar att klä ut mig och leka medeltidsby.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
11,977
Location
Ludvika
Det är därför jag alltid beskriver det jag håller på med som brädspel. De flesta fattar vad brädspel är.

"Vi sitter hemma hos nån, rullar tärningar och flyttar runt gubbar på en karta."

Observera att jag oftast INTE flyttar runt gubbar på en karta när jag spelar rollspel, men det är en väldigt användbar lögn för att få dem att fatta vad jag håller på med.

Till och med den mest inbitna Babyboomern/Gen-X:aren brukar fatta vad brädspel handlar om.
 

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
1,857
Location
Off grid
"Vi sitter hemma hos nån, rullar tärningar och flyttar runt gubbar på en karta."
Det låter lite banalt? Rollspelsverket, Piff och Puff rekommenderar istället det mer vedertagna:

"Göra brottsförberedelser. Studera militärhistoria, sekteristiska rörelser, drogkunskap och vapen.
Odla en samling skadliga moralbegrepp och hysa en samhällssyn som utgör grunden i en militant, politisk rörelse."

:gremgrin:
//EvilSpook
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Jag får en hel del brädspelarsammanblandningar. Jag har flera gånger haft kollegor som velat arrangera brädspelskvällar och pratat med mig. "Du kan väl ta med lite brädspel? Du håller ju på med så'nt." Varpå jag svarar att jag äger exakt ett brädspel, och har inte spelat det på åratal. Till och med mina föräldrar tror att jag är brädspelare och tycker att jag kan ta med mig lite brädspel till sommarstugan. Sammanblandningen rollspel och brädspel verkar rätt stor.
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,472
Location
Stockholm
Hjälp mig! Träffar ni på det här fenomenet, och hur handskas ni med det?
Jag träffar på det rätt ofta, så ofta att jag (som flera andra har vittnat om ovan) beskriver det i lite tillrättalagda termer.

Typ så här kan svadan gå:

"Min hobby är spel. Nej inte dataspel, utan spel runt ett bord, brädspel och rollspel. Vi samlas runt ett bord och slår tärningar och så ser vi vad som händer i spelet. Nej, lajv är inte min grej, det är bordsrollspel som gäller. Ja, som Drakar och Demoner, precis. Nä, allt är inte massa böcker och regler även om det kan vara det. Det är kul. :)"

/M
 

Fnord

Veteran
Joined
14 Sep 2010
Messages
137
Jag har inte varit med om att någon trott att jag lajvar på ett bra tag, men däremot så känns det inte helt ovanligt att folk sett Warhammer vid något tilfälle och tror att det är rollspel.
 

Lanina

Oneironaut
Joined
3 Jan 2022
Messages
122
Location
Stockholm
Jag har ibland varit med om att någon antagit att jag pratat om erotiska rollspel, tills jag just kommit till förklaringen "ja, alltså, vi sitter runt ett bord och rullar tärning och följer en regelbok för att berätta en improviserad berättelse, inom t ex fantasy eller skräck" och jag ser dem liksom slappna av när de inser att jag inte menar rollspel som "sexig sjuksköterska". Som om jag skulle ta upp mina sängkammaraktiviteter som småprat om hobbies på fikarasten?!

Men de som fascinerar mig mest är att även om jag förklarar hela den där biten om tärningar och böcker och inomhus, så är det som om vissa har stängt av öronen för länge sedan och bara antar att jag sysslar med lajv, alldeles oavsett vad jag säger.

Min egen mor har flera gånger uttryckt besvikelse över att vi "bara sitter och pratar" och "inte har några roliga kläder", när jag var yngre och drog hem vänner för att spela rollspel. Jag har försökt jämföra det med att skriva noveller/sagor, vilket hon gjort en del, men tillsammans. Det går inte hem alls. Hon börjar ändå dra fram gamla pälsmössor från garderoben och fråga om vilket århundrade de skulle passa till.

Det här verkar vara en ganska svensk företeelse. När jag nämnt på internationella/engelskspråkiga rollspelsforum att så många antar att jag sysslar med lajv, så blir folk där väldigt överraskade. De är vana vid att alla bara tänker på Dungeons & Dragons när man försöker förklara rollspel. Här i Sverige tänker tydligen alla på medeltidslajv i skogen. Inte hjälps det heller av att jag är hedning och håller blot i skogen, ännu en sak som allmänheten förväxlar med lajv.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,788
Location
Göteborg
Det här verkar vara en ganska svensk företeelse. När jag nämnt på internationella/engelskspråkiga rollspelsforum att så många antar att jag sysslar med lajv, så blir folk där väldigt överraskade. De är vana vid att alla bara tänker på Dungeons & Dragons när man försöker förklara rollspel. Här i Sverige tänker tydligen alla på medeltidslajv i skogen. Inte hjälps det heller av att jag är hedning och håller blot i skogen, ännu en sak som allmänheten förväxlar med lajv.
Alltså den svenska lajvrörelsen har väl en stor historia och ett genomslag i samhället, jämfört med i många andra länder? Nordiska lajv är ju internationellt berömda. Så det är ju inte så konstigt att många här hört talas om dem också. När jag pratar med rollspelare i Frankrike har folk inte sällan hört talas om nordiska lajv, men har ofta dålig koll på att vi gör bordsrollspel också. Någon har hört att Symbaroum är svenskt, typ, men för dem ser ju de svenska bordsrollspelen likadana ut som de amerikanska. Men de nordiska lajven har de ofta hört talas om. Knutpunkt, Fastaval och allt det. Jeepform är ju typ lajv, och var ju värsta innegrejen bland amerikanska indiespelsskapare ett tag.

Så eftersom lajv är såpass stort i Sverige är det ju inte så konstigt att folk hört talas om det. Gissar att det är ännu mer så i Danmark. @Frederik J. Jensen kanske har input där?
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,552
Guys (jag har precis lärt mig var det ordet kommer från så kommer använda det mer nu) det finns ju en jättelätt lösning! Bara bli Lajvare också! Man kan göra vampyrlajv eller black box lajv om man inte vill gå ut. Sedan har de inte fel längre!

And therefore, since I cannot prove the lover
To entertain these fair well-spoken days,
I am determined to prove a villain,
And hate the idle pleasures of these days.
 

Republiken

"Ni vill höra om undergången?"
Joined
22 Oct 2023
Messages
25
Som först och främst lajvare och bara på senare år bordsrollspelare så har jag haft det omvända "problemet".
Dvs att jag fått förklara vad lajv är för mina kollegor på jobbet och hur det skiljer sig från att spela rollspel med tärningar.

Men vetskapen om båda, närliggande, hobbies har ju varit ganska låg bland mina kollegor då.
Har faktiskt aldrig varit med om att någon misstagit rollspel för lajv. Snarare så har jag använt rollspel för att förklara vad lajv är. Typ att istället för att rulla tärningar och beskriva saker muntligt så klär vi ut oss och gör grejerna så pass riktigt det går istället.
 

Lukas

Smutsig hippie
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,624
Location
Huddinge
Jag har ibland varit med om att någon antagit att jag pratat om erotiska rollspel, tills jag just kommit till förklaringen "ja, alltså, vi sitter runt ett bord och rullar tärning och följer en regelbok för att berätta en improviserad berättelse, inom t ex fantasy eller skräck" och jag ser dem liksom slappna av när de inser att jag inte menar rollspel som "sexig sjuksköterska". Som om jag skulle ta upp mina sängkammaraktiviteter som småprat om hobbies på fikarasten?!
En gång när jag gick i gymnasiet så berättade jag för en kvinnlig klasskamrat att min hobby var rollspel.
Hon tittade chockad på mig och sa "Kinky".

jag var snabb att förklara missförståndet
 
Top