Nekromanti Låt oss prata Dibuk (kanske spoiler?)

duvan

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
217
Location
The Hood i Gävle (sätra)
Jag skulle behöva höra lite vad ni andra tycker om guden Dibuk, för jag har nog inte riktigt fått grepp om vad han egentligen kräver av personerna som dyrkar honom.

Tittar jag i "Religioner" vill han ha blodsoffer titt som tätt och total avhållsamhet från Jordmodern. Okej visst funkar för mig, men tittar jag senare vad det finns för kulter kring Dibuk i "Vandöda&Nekromanti" så finns det väldigt många olika sätt att se på dibuk, t.ex. finns det en kult som egentligen inte tycker att man ska döda levande varelser utan att livet ska ha sin gång, innebär det då per automatik att alla medlemmar i den kulten har 0 i Qadosh?

Sen är Dibuk en gud eller bara en demon, vilken sida kommer han att ställa sig när mörkret kommer?

Själv tycker jag det vore tilltalande med en dödsgud som inte per automatik är ond, utan som inte behöver blodsoffer eller nått sådant. Sen att människor kan tolka honom på olika sätt och göra mer eller mindre onda gärningar är en annan sak.

Men jag skulle hemskt gärna höra vad andra personer här har för tankegångar till honom, ja eller henne :gremsmile:
 

lijat

Swordsman
Joined
11 Jun 2003
Messages
505
Location
Umeå
Jag gillar att olika kulter har olika syn på dibuk och bara för att blods offer krävs krävs, behöver inte besjälade varelser dödas eller några varelser alls för den delen. Om man tappar en tjur på en liter blod och offrar det mår tjuren nog rätt ok efteråt så det finns ingen anledning att dibuks tjänare inte skulle ha qadosh bara för att dom inte tror på att döda besjälade varelser i sin guds namn.

Angående Dibuks guda status har jag tagit det som självklart att han är en riktig om än kanske inte så stark gud.

Lijat - gillar dibuk och har nog skrivit om honnom tidigare och anser inte att han är vare sig god eller ond
 

duvan

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
217
Location
The Hood i Gävle (sätra)
jag gillar att olika kulter har olika syn på dibuk och bara för att blods offer krävs krävs, behöver inte besjälade varelser dödas eller några varelser alls för den delen. Om man tappar en tjur på en liter blod och offrar det mår tjuren nog rätt ok efteråt så det finns ingen anledning att dibuks tjänare inte skulle ha qadosh bara för att dom inte tror på att döda besjälade varelser i sin guds namn.
Ja det låter förvisso som ett rätt bra sätt att se på Dibuk, jag gillar den tolkningen. En intressant fråga man skulle kunna ställa sig kring Dibuk är vad ha egentligen tycker om Nekromantiker som använder besjälade vandöda, borde inte det vara som att stjäla från självaste Dibuk.

Angående Dibuks guda status har jag tagit det som självklart att han är en riktig om än kanske inte så stark gud.
Jo jag ser honom helst som en riktig gud också, men han skulle i princip vara en demon bara, det skule förklara dom olika kulterna som mer än gärna dödar sina medmänniskor i Dibuks ära.
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Ja det låter förvisso som ett rätt bra sätt att se på Dibuk, jag gillar den tolkningen. En intressant fråga man skulle kunna ställa sig kring Dibuk är vad ha egentligen tycker om Nekromantiker som använder besjälade vandöda, borde inte det vara som att stjäla från självaste Dibuk.
Nja, han kallas ju för dödsgud, men vad jag har läst om honom verkar han egentligen inte ha någon speciell makt över de dödas själar, de flesta själar hamnar ju helt enkelt någonstans på andeplanet, och han har ju knappast någon ensamrätt till dem där. Men å andra sidan så kan han ju ändå anse sig vara en riktig "dödsgud" och därför bli sur på nekromatiker som binder själar, iaf om de inte dyrkar honom och ber om lov...
 

lijat

Swordsman
Joined
11 Jun 2003
Messages
505
Location
Umeå
Ja det låter förvisso som ett rätt bra sätt att se på Dibuk, jag gillar den tolkningen. En intressant fråga man skulle kunna ställa sig kring Dibuk är vad ha egentligen tycker om Nekromantiker som använder besjälade vandöda, borde inte det vara som att stjäla från självaste Dibuk.
Nu kan jag inte hålla mig längre utan känner mig tivingad att länka till ett av mina
tidigare inlägg, om man läser detta kommer man fram till att jag anser att dibuk inte är förtjust i att andra än honnom skapar besjälade vandöda, möjligtvis kan han ge tillstånd åt någon specielt hängiven och värdefull tillbedjare men det bör vara under exceptionella omständigheter.

Jo jag ser honom helst som en riktig gud också, men han skulle i princip vara en demon bara, det skule förklara dom olika kulterna som mer än gärna dödar sina medmänniskor i Dibuks ära.
Vad har kulterna med dibuks demon vs gud status att göra? Även en gud kan negligera sina tillbedjare och lämna dem egna sätt att uttrycka sin vördnad. Detta förutsätter också att Dibuk gillar dessa dödskulter och inte ser dom som hädare som måste tuktas till den rätta läran.

Lijat såg att det länkade inlägget var längre än lijat mindes.
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Själv tycker jag inte att det är så värst givande att betrakta Dibuk som direkt ondskefull. Han är sanarast en gud som råkar ha döden som domän och slåss dels för att skydda sina egna intressen men även för att upprätthålla balansen i universum, såsom han själv anser att den bör se ut.

Det faktum att det finns väldigt många olika kulter som tillber Dibuk på väldigt olika sätt skall nog i första hand ses som ett bevis för att guden inte bryr sig särskillt mycket om exakt hur han tillbes och är inte så dogmatiskt. Att han ser vissa religioner, t.ex. jordmodern, som fiender beror nog en hel del på att den religionen aktivt motarbetar hans anhängare snarare än att han hatar livet i stort. Om ingenting lever så skulle ju ingenting någonsin dö, och vad vore då meningen med en dödsgud? han är nog i slutändan ganska lugna av sig och anser helt enkelt att allting, även gudar och väldar, kommer att dö en dag. Så varför anstränga sig i onödan, när segern ändå är hans förr eller senare?

Han är knappast en demon, vore han det så skulle han förmodligen inte kunna förse sina anhängare med teotropi till ceremonier, eller ta/ge Qadosh.

En intressant kult som tillber honom, vid sidan av arachna, är kristallorden i Damarien och i synnerhet deras väpnade gren Dibuks barn. Dessa tror inte på att döda för dödandets skull eller att offra sina liv i onödan (varför slänga bort sitt liv i onödan när döden ändå kommer förr eller senare). Vem vet, kanske kommer det mer om dessa i Damarienmodulen, när den släpps förr eller senare.
 

Katre

Veteran
Joined
23 Apr 2007
Messages
5
Location
Boden
Har läst, men tycker att allt e så bra sagt, bara bekräfta att herr dibuk är gud, han blev den som överlevde.. jargien.. där de fanns 7st? av vilka endast han återstår.. eller så.. kan inte utantill, bara att det är så :gremsmile:
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Jag skulle behöva höra lite vad ni andra tycker om guden Dibuk, för jag har nog inte riktigt fått grepp om vad han egentligen kräver av personerna som dyrkar honom.
Det alla gudar kräver: att de skänker honom kraft och behåller sin qadosh så att han får vad det nu är gudarna tjänar på det när de dör.

Tittar jag i "Religioner" vill han ha blodsoffer titt som tätt och total avhållsamhet från Jordmodern. Okej visst funkar för mig, men tittar jag senare vad det finns för kulter kring Dibuk i "Vandöda&Nekromanti" så finns det väldigt många olika sätt att se på dibuk, t.ex. finns det en kult som egentligen inte tycker att man ska döda levande varelser utan att livet ska ha sin gång, innebär det då per automatik att alla medlemmar i den kulten har 0 i Qadosh?
Det här är ett av de många problem som religionsboken borde ha ägnat sig åt istället för att ta upp långa listor på konstiga ceremonier och ej omnämnda gudar. Jag anser att alla kulter följer sina egna regler och påverkas endast av dem, eftersom det är det enda speltekniskt rimliga.

Samma problem finns för övrigt i Daakkyrkan, där en troende enligt huvudläran ska förlora Ob3T6 i qadosh om han brukar magi, men enligt den sabriska versionen inte gör det om han gör det på rätt sätt. Man kanske borde maila Neogames om det, när allt kommer omkring...

Sen är Dibuk en gud eller bara en demon, vilken sida kommer han att ställa sig när mörkret kommer?
Dibuk är, som sagt, med största sannolikhet en gud då han 1: bevisligen kan höja qadosh och lämna teotropi till ritualer, 2: aldrig omnämns om demon i "objektiva" texter,<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">3: aldrig nämns bland de nio demonfurstarna, vilka är de enda kända demoner som förlänats egna religioner</font></td></tr></table>.
I mörkret (och annars) lär han stå på sitt eget håll, då hans kulter är så pass motsägelsefulla att han inte verkar ha något intresse av "topstyrning", dvs. eventuellet bekämpa jordmodern lite extra och försöka se till att kulten överlever, men troligtvis inte ingripa alls.

Själv tycker jag det vore tilltalande med en dödsgud som inte per automatik är ond, utan som inte behöver blodsoffer eller nått sådant. Sen att människor kan tolka honom på olika sätt och göra mer eller mindre onda gärningar är en annan sak.
Jag tror att Dibuk är en mycket pragmatisk gud: olika grupper och civilisationer har haft olika sätt att se på honom, och han låter sätta upp egna lagar för de olika och låter dem tillbe honom på sitt eget sätt: då alla ändå ger honom kraft genom böner och ibland genom offer, samt dör med hans qadosh, spelar detaljerna en mindre roll.

Dibuk är inte "ondare" än andra gudar - kanske till och med mindre "ond", då han ger sina anhängare ett ovanligt stort mått av frihet - men har kommit att ses som det då han står i motsats till de livsbejakande och/eller monoteistiska religioner som för tillfället dominerar Mundana, företräder något obehagligt och har anhängare som nekrokultister och de övergivnas armé. Positionen som dödsgud är en rest från ett gammalt trossystem han ingick i och en nisch som för tillfället saknar täckning, och han har troligen inte mer makt över den genomsnittliga döde än vad andra gudar har (snarare mindre, då han har färre anhängare).

Det är i alla fall min syn på Dibuk.
 

DesertRain

Hero
Joined
18 Oct 2005
Messages
1,008
Location
Lund
Jag anser att Dibuk inte är en ond gud, utan att han är guden som för de döda till de dödas rike, sedan är han också Mundanas mest missupfattade gud. Dödsguden har gett folk fel associationer...
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Jag anser att Dibuk inte är en ond gud, utan att han är guden som för de döda till de dödas rike, sedan är han också Mundanas mest missupfattade gud. Dödsguden har gett folk fel associationer...
Men det står väl inte i någon bok att Dibuk har en sådan roll, han för väl varken själar till andeplanet eller dödriket? Det enda som står om att han eventuellt har en speciell plats på andeplanet är att det finns en plats där "själar samlas för att tyna bort"(VN s. 75). Och vissa nekromatiker tror att detta är dibuks rike, dödsriket. Men vad det verkligen har för roll står det inte.
 

Kalenius

Veteran
Joined
15 Jan 2002
Messages
6
Location
Bro, Bålsta, Flemingsberg, Södertälje, Jakobsberg
Dibuk och hans rike, guden är i betraktarens öga.
Demon, gud spelar ingen roll.
Dibuks rike är en dimension i sig där själar alstrar honom filament, likaså får han gudamagi av tillbedjande.
Han har sina tjänare och profeter som inte backar för att ta till demoner.

Vi gjorde en intressant resa i Dibuks Rike, kanske kan bifoga äventyret senare.
 

DesertRain

Hero
Joined
18 Oct 2005
Messages
1,008
Location
Lund
Vem har sagt att man måste slaviskt följa allt som står i regelböckerna? jag gillar min Dibuk mer så därför kör jag på honnom.

Sedan är han ju en av jargiernas gamla gudar, och varför skulle de dyrka den Dibuk som är den onde skoningslöse guden som folk dyrkar idag??
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Sedan är han ju en av jargiernas gamla gudar, och varför skulle de dyrka den Dibuk som är den onde skoningslöse guden som folk dyrkar idag??
Jo, när han tillhörde de gamla jargiska gudarna så dyrkades han säkert ungefär som en klassisk dödsgud, tanken med de gamla jargiska gudarna är väl ändå att de ska föra tankarna till de romerska gudarna innan kristendomen. Men, som framförallt Legender och Hemligheter visar, så var väl den dyrkan egentligen felaktig, han var aldrig någon riktig dödsgud, bara en vanlig gud med fascination för döden.

Men det är väl kanske inte så konstigt om man tycker att det låter lite tråkigt, den här Legender och Hemligheter versionen alltså.
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Själv är jag i allmänhet emot att ge gudar speciellt indelade platser; det känns för mycket "allt-är-sant-standardfantasypolyteism", där universum är ordnat så att alla gudar har sin speciella plats och förmågor för att spelkonstruktörerna vill det... (notera att jag inte säger att detta är något dåligt; jag tycker bara inte att det passar i Eon)

Själv föredrar jag att se Mundanas gudar som individer som alla har i grunden samma förutsättningar (dvs. är gudar) och sedan byggt sina kulter efter sina egna metoder och/eller personligheter. Dibuk har, som jag tidigare skrev, helt enkelt hittat sin nisch som dödsgud och funnit att den fungerar utmärkt (mycket liten konkurrens, till exempel).

Sen kan man ju hävda att han på detta sätt fått någon kontroll över dödsriket, i dess bemärkelse som en plats på andeplanet, eller till och med skapat det, men att ge en gud en "av naturen" överordnad plats över något område känns inte som om det passar i Eon, enligt mig.

Det är i alla fall mina åsikter (och innan någon läser in något i det som jag inte sagt rakt ur uppskattar jag om ni kollar på resten av mina åsikter i mitt tidigare inlägg här).
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Nä, jag håller helt med dig, i Eon platsar inte den typen av gudar som har indelade platser. Det är därför jag trots allt kör väldigt mkt på den info som man får bl.a. i Legender och Hemligheter. Men jag kan samtidigt förstå ifall vissa andra inte gillar att det är så, och då får väl de kanske köra mera på att den info som finns i Religioner är sann, trots att den kanske främst är avsedd att ge de vanliga människornas syn på sin egen religion. Men som sagt, jag tycker inte heller att det känns riktigt hemma i Mundana, det hänger liksom ihop med det faktum att inget av länderna heller har en extremt tydlig roll för att föra spelvärldens historia framåt (inget Gondor vs. Mordor t.ex.).
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,207
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Mammutdags!

Dibuk i mitt Mundana, var ursprungligen en av nekrokraternas gudar under bronsåldern; de första årtusendena efter Mörkret. Jag har inte utrett exakt hur det började; men det fanns ett bälte av jordbrukande mänskliga civilisationer från nuv. Caserions kust, genom norra Asharien och Drunok in till östra Jargien, samt nordvästerut mot Radh-Kamra och norrut på Kraggbergens västsida. De främsta av dessa tidiga kungariken, mestadels stadsstater egentligen, var Danarth i öster (Caserion, Norra Asharien), Zargan i väster (nuv. Merun/Maulio), Radh-Kamra you know where, och Kahar och Ast'catie i nuv. Drunok och väster om Kraggbergen. De var tämligen matriarkala kulturer till sin natur; fruktbarhetsgudinnan Ekinna stod högst i Danarths och Zargans panteon, medan Radh-Kamra höll rikedomens gudinna Cinerva för främst bland gudarna. På sina sätt var det en rätt trevlig tid; kvinnor hade ganska hög status, det fanns massor av jungfrulig jord att bruka, de flesta monster från förr hade drivits bort från människornas länder, skogarna grönskade och rymde massor av villebråd och prästkungarna var ofta visa och goda; åtminstone säger legenderna det. Men det var också en tid med väldigt blodiga sedvänjor; härskarnas makt var absolut, slaveriet var utbrett, läkekonsten var i sin linda och massor dog av infektioner, olyckor och barnafödslar, och slakt- och blodsoffer åt gudarna var synnerligen vanliga. Men människooffer förekom mycket sällan; Gudinnorna vördade livet, och själsoffer var inget de uppskattade.I denna fråga uppstod så småningom en svår konflikt med Nekrokraterna, en samling prästmagiker som vördade en panteon av patriarkala, chtoniska gudar.

Jag har inte utrett var Nekrokraterna kom ifrån; men jag tror att de började som manliga mystiker i Radh-Kamra, med influenser från Ziu och Urmörkret. Kumbanigash Häxkonungen tycks ha varit en av dem en gång. De vördade som sagt en samling ursprungligen obskyra gudar ur dåtidens panteoner; som förkroppsligade olika ideal, flera av dem illa ansedda av sin samtid. Av ett brett galleri gudar utkristalliserade sig omsider sju i en egen panteon; och det blev med denna utveckling som nekrokraterna allvarligt kom på kant med de etablerade prästerskapen åt samtidens stora gudar. En viktig orsak till konflikt var människooffren, men det fanns också andra, såsom att nekrokraterna byggde stora ziggurater och förrättade riter och offer i mörka, fackelbelysta salar. Gudinnornas prästerskap ansåg att mörka salar var platser för orakel och spådomar; men inte för stora riter; sådana skulle hållas på helgade platser i naturen, under stjärnorna, oavsett vilka gudar man riktade sig till. Den sortens meningsskiljaktigheter, kombinerat med att många prominenta nekrokrater redan från början var skumma, illa ansedda individer med alldeles för djupa kunskaper i svartkonst, samtidigt som de ofta tillhörde samhällets övre skikt och hade prominenta positioner som hovmagiker, rådgivare, ädlingar och krigsledare, ledde snart till att de helt bannlystes från Radh-Kamra. Det samma höll på att hända i Danarth; under den legendomspunne konung Brendels tid. Det började med att Kumbanigash, en radh-kamrisk ädling, förvisades från hovet sedan han anklagats för att ha förrättat jungfruoffer i en helig lund inte långt från Danarths stora palats. Det hela var sannolikt en konspiration för att just skapa en konflikt; den blodiga ritualplatsen, vanhelgande en av Gudinnans stencirklar, tycks ha förberetts av någon som ville att Danarths kungs jaktfölje skulle finna den. Än idag vet ingen vem, men jag kan tänka mig att det var Xinu eller draken Abraxes, Det svarta hovets herre i Skugglandet. Det kan också ha varit nekrokraterna själva, förstås. Resultatet blev iallafall att kung Brendel allvarligt kom på kant med Nekrokraterna som grupp; och för att inte bli bannlysta också från Danarth tog Nekrokraterna de första stegen mot öppen, blodig konflikt.

Än idag vet ingen riktigt vad som hände; inte så konstigt kanske, då få skrivna källor finns kvar från denna tid, då också skrivkonsten var i sin linda och endast lertavlor fanns att skriva på. Men nekrokraterna detonerade någon sorts magiskt massförstörelsevapen från tiden före Mörkret, och hela Danarths palatsort med omnejd slukades i ett brinnande inferno. (Av allt att döma var det en atombomb; men jag avsåg väl aldrig att mina spelare skulle förstå det). Danarths hela adminstration utplånades ihop med merparten av krigsmakten, och utan större opposition tog Nekrokraterna makten och underkuvade vasall efter vasall; tills hela Danarths forna domän och mer därtill låg i deras händer. Gudinnans prästerskap slaktades, templen skövlades, och efter en livstid eller så var hennes kult i stort sett utplånad och Nekrokraternas religion allmängods. Området deras vapen förrött låg förgiftat och ödelagt under lång tid; och de flyttade maktcentrat i riket längre österut mot den ikamriska halvön.

Nekrokraternas regim var knappast värre än fornkonungarnas hade varit, egentligen, men deras eftermäle är oerhört svärtat; krönikor från alla senare tider fullkomligen ekar av förbannelser mot nekrokraterna och deras verk. Den främsta anledningen till detta är förmodligen dels sättet de tog makten på, och dels deras brist på respekt för de döda. I nekrokraternas välde tillföll alla döda kroppar staten; animerades och användes som arbetskraft i allt från jordbruk till enorma tempelbyggen. De fullkomliga arméer av vandöda nekrokraterna förfogade över satte skräck i deras samtid; och sargade för alltid deras rykte för eftervärlden. Men det var effektivt - mycket färre människor var slavar under nekrokraterna än i Danarths äldsta tid, och en del historiker har argumenterat för att människor i allmänhet hade det bättre. Städerna växte, kommunikationerna byggdes ut, men den långväga handeln blomstrade aldrig - andra folk var alltför ovilliga att beblanda sig med nekrokraternas Danarth. Anledningen till nekrokraternas fall brukar antas ha varit att de försjönk för djupt i sina mystiska intressen, låste in sig för mycket i sina ziggurater, och glömde bort världen utanför. Somliga, såsom den berömde (och långrandige) historikern Ylcorcronlth av Cuvri'an, har hävdat att de var för blodtörstiga; att den blotta skalan på människooffren både satte konstant skräck i befolkningen och utarmade landet demografiskt; Danarth dödade sig självt.

I vilket fall blev Nekrokraterna efter omkring tusen år vid makten usurperade av Kronokraterna, ett mer sekulärt magikersällskap som tillåtits växa sig alltför starkt i landet. Under kronokraterna inleddes en ny blomstringstid för Danarth som skulle komma att bli mycket långvarig, och även om nekrokraternas religion aldrig förbjöds övergav fler och fler deras tempel sedan religionsfrihet införts av de nya härskarna. Med tiden föll de mörka, gamla gudarnas tempel samman i ruiner, salarnas golv täcktes av tumstjocka lager av damm, och endast råttor rörde sig i de nedsläckta pelargångarna.


Nekrokraternas sju stora gudar var då följande:
Beel, rättvisans gud
Dibuk, dödsguden
Kadar, krigsguden
Nimbe, kungarnas gud
Xinu, plågornas furste
Zebul, som höljer världen i dimma (sannolikt Abraxes, dvs Dimmornas herre)
och Koyn, visdomens gud

De flesta av dessa har idag fallit i glömska; om Nimbe, till exempel, vet man praktiskt taget ingenting. Vad mitt Mundanas metaplott anbelangar, tycks några av gudarna ha varit väldigt aktiva, intriganta väsen, som medvetet, under hundratals år, manipulerade Nekrokraterna för sina egna syften. Väsen vars intriger och planer sträckte sig ända fram till Mundanas nutid, och snart, i det kommande Mörkret, ska bära frukt. Xinu är självfallet en av dessa, kanske också Koyn, och definitivt Zebul, om det var Dimmornas herre. Kanske var det också dessa väsen som omsider förorsakade Nekrokraternas fall; som verktyg som spelat ut sin roll för dem. Vad den rollen sedan var, är kanske en diskussion för en annan tråd. ('Ymirs metaplott'...det vore ett fett inlägg). Xinu och Dimmornas Herre är för övrigt kanske de enskilt två största antagonisterna till rollpersonerna och deras allierade i mina Eonkampanjer överhuvudtaget. Tillochmed Urmörkret har i jämförelse en mindre roll.

Dibuk tycks inte ha varit en vidare deltagande gud under bronsåldern; han tycks sällan ha svarat på sina tillbedjares böner. Emellertid blev han den ende av gudarna vars kult egentligen överlevde Danarths fall. Det är nog ingen slump att Dibukkulten är som störst i Thalamur; det var ju just i de trakterna Danarth hade sitt hjärtland under Nekrokraterna. Varför just Dibukkulten blev så livkraftig är en öppen fråga; men jag tror att det hade att göra med att döden var en så självklar aspekt av livet. Det behövs alltid en dödsgud. Dibuk hade således en roll att fylla även när nya gudar kom in och de andra skumma nekrokrat-gudarna föll i glömska. Det finns också en livlig och mycket gammal folktro om Dibuk; kanske så gammal att den har rötter redan i Danarth. Det rör sig om olika former av skräckberättelser om Liemannen och hur hans uppenbarelse förebådar olika hemskheter, och hur folk får betala dyrt för att uppvisa hybris inför Dibuks omen. Den sortens sagor rotade kanske Dibuk djupt i människors medvetande; och bidrog till att han aldrig glömdes bort, även om det under långa perioder bara var en obskyr hemlig sekt som faktiskt dyrkade honom. Än idag är Dibuk en av de mest välkända gudarna; kanske den allra mest välkända i hela Mundana om man jämför med antalet faktiska tillbedjare - var och varannan bonde från Jargien till Alarinn har hört talas om Liemannen. Först i Västlanden blir Dibuk tämligen okänd; där talar man istället om Ilik, ondskans ande i fornzhanisk myt, som blev Raptari, en stor döds- och livsgud i det edronitiska imperiet. Darkenerna har länge dyrkat ett väsen som kallas 'Juubul' dock; som påminner mycket om Dibuk. Det är osäkert om det är Juubul eller Dibuk som är ursprunget till 'Azkann', ytterligare en liemannafigur som förekommer i mer sentida mûhadinska myter - måhända är de alla en och samma gud.

Den total avhållsamheten från Jordmodern som ofta påbjuds inom Dibukkulter är ett arv från nekrokraternas tid; även om Jordmodern och Gudinnan inte tvunget är desamma har de många likheter, och Danarths gudinnekult utrotades ju och förbjöds av Nekrokraterna. Det var egentligen inte en religiös konflikt så mycket som en värdslig maktkamp (och, om man vill ha det perspektivet; ett cementerande av patriarkatets makt); men dogmen att fruktbarhetsgudinnor är Dibuks ärkefiender lever ännu kvar här och var. I själva verket borde egentligen Xinu hata dem medan Dibuk är ganska neutral; då Xinu är en gud med aktiva planer på världsherravälde efter Mörkret. Jag tror inte Dibuk har sådana; han borde vara en fatalistisk, likgiltig och relativt passiv gud som tror starkt på ödet, och i grund och botten är neutralt inställd till allt besjälat liv. Är det något Dibuk inte gillar är det förmodligen kamorferna och dylika väsen, som genom sin självorsakade odödlighet bryter mot den naturliga cykel av liv och död som fyller Dibuks existens med mening. Just denna egenskap; en stark medvetenhet om sin roll i skapelsen och en enorm respekt inför Vävaren och ödet, vill jag hävda pekar på att Dibuk är en högre gud än någonsin Xinu; som beter sig som en barnslig, upprorisk demon i jämförelse. Dibuk har förmodligen högst Rang av alla nekrokraternas 'gudar'; Dimmornas Herre är snarare en drake eller ett skugglandsväsen än en gud, Koyn är måhända blott en urgammal drake, Beel är kanske en demon, Nimbe förmodligen borttynad, och Xinu en lägre gud som förlorat mycket av sin forna storhet och mest har krafter i den fysiska världen. In the grand scheme of things, tror jag tillochmed att Dibuk står fast och utan tvivel på den 'goda' sidan; han kommer alltid, evinnerligen, att ta Vävarens, Mundanas och själva livets parti. Aldrig Mörkrets.

Således, vill jag hävda, är Dibuk inte alls ond. Huruvida han sedan uppskattar att hans tillbedjare vivisekterar och skändar oskulder till hans ära spelar ingen som helst roll i sammanhanget.

Eller i verkliga nördtermer: Dibuk som jag ser honom hade varit 'True Neutral' i D&D. Det är Xinu som är Chaotic Evil.

- Ymir, som, in the grand scheme of things, borde plugga
 

Boboliwsy

Warrior
Joined
6 Nov 2000
Messages
308
Location
Gävle
Ymir gör det igen [ANT]

Även om jag inte delar tankarna om Urmörkret så fanns det mycket intressant i Ymirs inlägg ovan!

Tack för inspirationen!

//Boboliwsy - plötsligt rollspelssugen
 

DesertRain

Hero
Joined
18 Oct 2005
Messages
1,008
Location
Lund
Re: Mammutdags!

Det är nästan precis så jag vill ha Dibuk, det kom kanske inte fram i mitt tidigare inlägg, men nu har du gjort det åt mig istället. Tackar :gremlaugh:
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Re: Mammutdags!

Jaha, men där stod väl inget om att Dibuk för iväg de dödas själar?
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Re: Mammutdags!

Mycket bra skrivet får man säga, och angående just Dibuk finns det en del intressanta tankar (t.ex. att det skulle finnas en koppling mellan Dibuk och Xinu, att de en gång tillhört samma panteon, detta går ju att göra nånting med även i den officiella historien...). Tyvärr så faller det mesta andra på att jag anser att den officiella versionen av Mörkret dels är bättre och dels så anser jag oftast att man ska följa det officiella materialet...
 
Top