Sysp
NNO
- Joined
- 11 Apr 2017
- Messages
- 2,721
Jakten på Kungens man
När den sista rösten faller är det plötsligt slut.Brynolf håller Timmens ring i handen. Han har burit den sedan jakten på Fenixfågeln, känt dess märkliga tyngd och hört samma ord upprepas i huvudet.
Nu använder han den. Ett ögonblick stannar allting.
Elden fryser mitt i en flamma. Ett dammkorn blir hängande ovanför stenansiktena. Någon har öppnat munnen för att tala, men orden kommer aldrig.
Sedan börjar tiden röra sig igen.
Jaktlaget har redan lämnat bosättningen. Basenanji har blivit utsedd som byns förkämpe och ska gå först mot Kungens man. Anthrox och Brynolf följer honom.
Men när de lämnar bosättningen händer något märkligt.
Luften framför dem veckar sig, som om någon gripit tag i ett osynligt tygstycke och dragit det åt sidan. Ett ögonblick syns en annan plats genom öppningen. Samma stenansikten, samma mörker, men täckta av ett tjockt lager damm.
Där står Biobunker.
Han ser jägarna. Han sträcker ut handen.
Sedan kastas han tillbaka in i deras värld.
Han faller hårt mot stenen, kippar efter luft och försöker förstå var han befinner sig. För honom har kanske bara några ögonblick passerat. Eller hundra år.
Ingen hinner fråga. Fyra jägare måste gå ut. Och Biobunker är den fjärde.
Den sista jakten
De hittar Kungens man på samma plats där de först såg honom.Han står mellan stenansiktena, rak i ryggen, med sin långa hillebard vilande mot marken. Den mörka rustningen är blank och fri från smuts. Ansiktet döljs av en hög, spetsig hjälm.
När jägarna närmar sig lyfter han vapnet.
Han pekar mot Basenanji.
Sedan väntar han.
Basenanji tvekar inte utan går fram med beslutsamma steg. Ska han möta sitt öde så ska han göra det med rak rygg.
Kungens man rör sig först när Basenanji är inom räckhåll. Hillebarden kommer framåt i en enda snabb stöt. Basenanji försöker slå undan klingan, men vapnet glider förbi hans försvar och tränger djupt in i kroppen.
Han faller bakåt. Kungens man drar loss vapnet och tar ett steg framåt.
Basenanji försöker resa sig. Blodet rinner mellan fingrarna när han pressar handen mot såret.
Ett andra hugg träffar honom innan han kommer upp på knä.
Sedan ligger han stilla.
Kungens man vänder sig mot de tre andra. De andra gör inte som Basenanji - de anfaller i flock.
Anthrox anfaller från sidan. Hans tidigare skadade hand gör det svårt att hålla vapnet, men han lyckas komma nära nog för att slå mot rustningen.
Kungens man vrider sig undan och stöter med hillebarden. Spetsen går in under Anthrox revben. Han tappar andan och faller mot ett stenansikte. Varje försök att dra in luft får det att hugga i bröstet. Han känner blodet samlas i munnen. Brynolf försöker dra Kungens man bort från honom.
Det blir ingen vild kamp. Kungens man flyttar fötterna med små, precisa steg och håller hela tiden rätt avstånd. Varje gång Brynolf kommer nära möts han av klingan.
Biobunker kastar sig in från andra sidan. Ett snabbt slag träffar honom över ansiktet. Han skriker och faller. När han tar bort handen från ansiktet är ena ögat borta. Kungens man höjer vapnet för att avsluta honom.
Men Brynolf har hunnit fram. Han griper tag i hillebardens skaft och drar till. Kungens man förlorar för ett ögonblick balansen. Anthrox pressar sig upp från marken och stöter sitt vapen mot en öppning i rustningen.
Klingan tränger in. Kungens man rycker till när han förnimmer något han inte känt på hundratals år. Smärta. Rädsla.
Biobunker, fortfarande på knä, griper efter hans ena ben och håller fast det. Brynolf drar undan hillebarden medan Anthrox stöter igen.
Den här gången faller Kungens man. Han försöker resa sig, men de tre jägarna fortsätter tills han ligger stilla mellan stenansiktena.
När de tar av honom hjälmen finns inget ansikte därunder. Bara mörker.
De står länge och betraktar det tomma utrymmet. Sedan tar de vad de kan använda.
Anthrox finner en märklig mask som tycks dölja bärarens drag.
Brynolf tar Kungens fana, ett långt stycke mörkt tyg fäst vid ett skaft. När han håller den upprätt känns det som om han borde säga något högtidligt, men han vet inte vilka ord som förväntas.
Biobunker tar armskenorna från rustningen. Med sitt enda öga ser han hur de andra samlar ihop sina tillhörigheter.
Basenanji ligger kvar där han föll.
De tre överlevande börjar vandringen tillbaka.
Sanningen
Bosättningen har valt Öppenhet.Ingenting ska längre döljas.
Troféer, ärr, störningar och hemliga förmågor ska bli kända för alla. Ingen ska längre behöva undra vad de andra bär på.
Men när jägarna återvänder möts de inte av den lättnad de väntat sig.
Vimes är död.
Han ligger nära elden, där han hade stannat kvar tillsammans med Octagonal. Någon har mördat honom medan jägarna varit borta.
Anthrox, Brynolf och Biobunker samlas kring kroppen.
Octagonal står en bit därifrån.
Han har fortfarande Big Mamas tillhörigheter hos sig. Hennes död har hindrat honom från att delta i jakten, och han har tillbringat ännu en natt bland de levande.
Brynolf ställer ned Kungens fana.
Ingen säger något.
Fyra människor återstår i bosättningen.
Anthrox.
Brynolf.
Biobunker.
Octagonal.
Två av dem är bybor.
Två är varulvar.
Och nu behöver de inte längre låtsas.
Brynolf ser på Octagonal. Octagonal möter hans blick. Det räcker för att de andra ska förstå.
Anthrox försöker resa sig, men den punkterade lungan gör varje andetag smärtsamt. Biobunker griper efter sitt vapen, fortfarande omtöcknad efter jakten.
Brynolf lyfter Kungens fana från marken. Octagonal tar ett steg närmare elden.
Det finns inte längre någon anledning att diskutera vem som ska skickas på jakt. Inga röster kvar att vinna. Ingen ny princip som kan rädda dem.
Byborna har förlorat.
De två varulvarna står kvar bland stenansiktena, omgivna av gravarna efter dem som en gång delade deras eld.
Långt borta hörs ett nytt ljud.
Det är inte ett lejon som ryter. Inte en antilop som skriker. Inte heller Slaktarens klingor mot sten.
Det är fotsteg. Många fotsteg.
Något rör sig ute på slätten.
Brynolf och Octagonal vänder sig mot mörkret och välkomnar det.
Bakom dem brinner bosättningens sista eld.
Kungariket Död: Återkomsten är slut
Varulvarna vinner!När nattfasen efter R5 är avslutad återstår fyra levande spelare. Två bybor och två varulvar. Varulvarna har därmed uppnått lika antal som byborna och vinner spelet.
Varulvarna var:
- Sidd – dog under jakten på den skriande antilopen i R2.
- Brynolf – överlevde ända till slutet.
- Octagonal – överlevde ända till slutet.
Resultat från R5
- Brynolf använde Timmens ring och avslutade rundan i förtid.
- Biobunker återvände från att ha varit Förlorad i tiden och deltog i jakten (hade annars återvänt och fått skriva från kl 21 ikväll).
- Basenanji dog som förstajägare mot Kungens man.
- Anthrox, Brynolf och Biobunker överlevde jakten.
- Anthrox fick Döljande mask och ärret Punkterad lunga.
- Brynolf fick Kungens fana och störningen Hedersbunden.
- Biobunker fick Armskenor och ärret Utstucket öga.
- Vimes nattmördades av varulvarna.
- Öppenhet vann den sista principomröstningen.
Tack för spelet och grattis ulvarna!
Alla får skriva i eftersnackstråden:
@Anthrox @Brynolf
@BiobunkerVII
@Big Mama
@Basenanji
@fjodorsenuba
@Hägerstrand
@Octagonal
@POJ
@Sidd
@Sömniga Isaac
@Vimes
Det kan inte ha hänt många gånger i varulvsspel