Nekromanti Krutvapen

duvan

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
217
Location
The Hood i Gävle (sätra)
Är det någon som kan hjälpa mig med realistiska laddningstider till krutvapen. Har en Sinkadus med krutvapen till Drakar&Demoner som jag använder i min kampanj, men jag känner jag skulle vilja ha lite trovärdig info.
Jag har intrycket att det gick snabbare att ladda kanoner än en musköt..eller har jag fel.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
"Är det någon som kan hjälpa mig med realistiska laddningstider till krutvapen. Har en Sinkadus med krutvapen till Drakar&Demoner som jag använder i min kampanj, men jag känner jag skulle vilja ha lite trovärdig info."

En snabb muskötskytt kan få iväg ungefär fyra till fem skott per minut. En normal muskötskytt ligger på ca två skott per minut. Används musköter i formation kan man i allmänhet få iväg en salva per led med några sekunders mellanrum. Varje led skjuter då en salva på gemensamt kommando och går sedan ner på knä för att ladda om, varefter bakomvarande led skjuter sin salva. Om ingen förflyttning eller reformering krävs kan formationen i allmänhet vara klar för nästa eldgivning om en till två minuter.

Ett stort problem med musköter är laddningen. Oerfarna skyttar kan ofta glömma laddstaken i pipan. I så fall kan de inte skjuta mer, men målet har en laddstake genom bröstkorgen. Skyttar utan stridsvana glömmer ofta i paniken, tumultet och bullret att fylla på fängkrutet. Det leder till att de kan ha sju åtta skott nerkörda i pipan framemot slutet. När den packen avfyras kommer skyttens axel att slås av, om inte pipan sprängs.

"Jag har intrycket att det gick snabbare att ladda kanoner än en musköt..eller har jag fel."

Du har fel. En mynningsladdad kanon tar ungefär en minut att ladda med en erfaren besättning. Under den perioden ska kanonen läskas (kylas ner så att den kan hanteras och laddas utan att krutet antänds - göres genom att man lägger på en tjock blöt trasa på den) och loppet rensas från glödrester. Därefter ska man mata in krutkarteschen, förladdning, projektil, och ännu en förladdning. Kanonen ska sedan rullas på plats, riktas och spännas fast med löplinor. När karteschen är på plats kan man hälla på fängkrutet, men av säkerhetsskäl låter man bli tills kanonen är laddad och klar. Därefter är den klar för avfyrning.

Ett mynningsladdat gevär laddas mycket enklare: rensa loppet, häll ner krutet, stoppa in förladdning, kula och nästa förladdning, packa ordentligt, fyll på fängkrut i fängpannan, spänn upp hanen. Klar.
 

duvan

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
217
Location
The Hood i Gävle (sätra)
ok, jag hade för mig att i boken Poltava så sa dom att kanoner var mer snabbskjutande än musköter, men jag minns väl fel då.
Men tack för hjälpen.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Re: En aningen snabbt?

"Krille, din eldhastighet angivelse på musköter tycker jag verkar en aningen optimistisk, kan du ge mig en källreferens på denna."

Vad gäller musköter, inte mycket mer än en demonstration och ett samtal med en bunt karoliner-reenactors (eller vad de nu var) i samband med ett jubileum för några år sedan på P4 här i Skövde. Och jag kan inte få det till 43 moment, om man inte räknar "moment" som att sätta ner kolven i marken, dra ur laddstaken, rensa loppet, dra upp laddstaken, vända laddstaken, et cetera.

Vad gäller kanoner (det kanske ska tilläggas att det var hanteringen av de stora 48-pundarna på våra största örlogsskepp jag syftade på) så kommer de uppgifterna från Vasamuséet.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Japp

"före det så kallas den för hake"

...vilket liksom ordet "bössa" kom från "hakebössa", som var en försvenskning av det franska "arquebus" - från vilket termen "arkebusera" kommer. Ord tar konstiga vägar ibland.

"Finns det mer att tillägga, Krille?"

Näe, egentligen inte. Det enda jag kan tillägga är väl att huruvida loppet är räfflat eller inte inverkar mer på precisionen på skottet och mindre på laddningstiden, och att krutets paketering påverkar jefligt mycket, skyttens träning nästan lika mycket och avfyrningsmekanismen något mindre.

Nu blir jag dock väldigt nyfiken på om det var en tidstypisk bössa som karoliner-reenactortyperna använde. Klart är dock att de använde en förpaketerad mängd krut i papperstub som de rev upp och hällde i pipan, och endast fängkrutet kom i kruthorn. Nåja, kommer de förbi Skövde någon mer gång så ska jag fråga dem...
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,351
Location
Helsingborg
Aj krille, känner du inte till din ordhistoria

Hur ska jag nu våga lita på din expertis? /images/icons/smile.gif

Ordet bössa kommer från ordet "bombarde" vilket kommer ifrån grekiskans "bombos" vilket betyder "högt brummande" eller "knall". "Bombarde" betydde från början vilken kanon som helst men begränsades senare till större belägrings kanoner. Förvanskningen bössa kom vidare både till svenskan och danskans "bösse"

Ordet hakebössa kommer från att de faktiskt hade en hake som man fäste mot murkrönet eller något annat hårt för att man inte skulle skjuta av sig axeln. Hakebössan var något av ett mellanting mellan kanon och musköt och hanterades av två soldater. Generellt ett försvars vapen under belägringar.

Också, fram till 1650 talet så hade inte musköten särkilt mycket kraft. Att skjuta en laddstake genom bröstet på någon var en aning över dess förmåga. Kulor orsakade i vanliga fall inte öppna sår utan istället krosssår. Undantaget var muskedundrenas "skrotskott"(förstadiet till det militära hagelgeväret). De hade kort räckvidd så de användes bara av rövare och marinsoldater.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,874
Location
Stockholm
Etymologi ...

Det verkar troligare att ordet bössa kommit till oss genom tyskan eftersom Sverige vid tiden för skjutvapnens uppdykande i Europa inhämtade många influenser från Tyskland.

Nåväl, Svenska språknämndens kortfattade etymologiska ordbok: Våra ord – deras uttal och ursprung har följande att säga:

arkebusera avrätta genom skjutning: av franska arquebuser, bildat på arquebuse, ett under 1500-talet från italienska archibu'so lånat ord, ytterst av tyska eller holländska hakebus hakebössa (ett slags gevär)

bössa skjutvapen: fornsvenska byssa; av likbetydande lågtyska büsse; egentligen om järnröret

Detta stöder med andra ord Krilles påstående.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,351
Location
Helsingborg
Re: Etymologi ...

Jag tvivlar inte på att arkebusera kommer från ordet arkebus.

Jag tvivlar inte heller på att Hakebössa kommer från ordet hakebus då "bus" var ytterligare en förvanskning av "bombarde".

Men att svenskans Hakebössa skulle ha kommit från franskans Arquebus vilket INTE är en vanlig hakebössa utan en lättare hakebössa som utvecklades senare. Det tvivlar jag starkt på.
Det är snarare att arkebusera och hakebössa har kommit till sverige på två helt olika vägar trots att de har utvecklats från samma ord.
 

Riddaren

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
2,944
Location
Vintergatan, Universum
Re: Etymologi ...

Enligt Svenska Akademin:

Hakebössa

ETYMOLOGI: [fsv. haka byssa, av mnt. hakebusse; jfr ARKEBUS]

Arkebus

ETYMOLOGI: [jfr t. harquebuse, eng. (h)arquebus, af fr. arquebuse, ä. äfv. harquebuse, harquebute, haquebute, af mnl. hakebus l. mnt. hake(l)busse (se HAKEBÖSSA) under formell påverkan af it. archibuso, arcobuso, -bugio, som äfvenledes härstammar från det germanska ordet, men fått sin afvikande form gm folketymologisk anknytning till it. arco, båge (se ARKIVOLT), o. bugio, buso, hål, ihålig]

Förklaring: mnt = medelnedertyska

// Riddaren
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,874
Location
Stockholm
Asch då ...

Jag läste Krilles inlägg lite för slarvigt tycks det.

Självfallet kommer både hakebössa och arquebus från hakebus och inte tvärt om eller bak-och-fram.

Jag är sårig för inkonvenansen.
 
Top