Nekromanti krönika Eon - consaberkampanjen

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
Det är mer än tre år sedan jag bidrog med ett inlägg på forumet. Tänkte dra mitt strå till stacken igen så om någon är intresserad kommer ett inlägg här skrivet som en sammanfattning till en spelare som missade det andra av hittills två spelmöten med nuvarande karaktärer i Eon. Handlingen utspelar sig dock längs en tidslinje vi har följt sedan 2003.


Er Majestät, Constantin XIV av huset Negaidh, Consabers Konung,

Det är min tunga plikt att redogöra för läget för de väpnade styrkorna vid Vargpasset och det slag som stod här under natten till den sextonde augusti i herrens år 1513 S.T. En här bestående av åtminstone fyrtalet av den mörka gudinnans Frakkstammar har tagit vargpasset och håller det. Vi är fortfarande i besittning av själva fortet och kan utföra räder mot stamkrigare som tar sig förbi oss ned i dalen, men vi har inte mannarna för att återta passet. Över hälften av oss har stupat och fiendehären är trefalt numrerad.

Fiendehären hade enkamperat några kilometer från passet. Vi hade enbart några timmars förvarning, ety våra spanare tycks ha övergått till fienden. Två av dem har nedgjorts när de avslöjade sig; sex av dem deserterat. Tack vara rådigt ingripande från oväntat håll fick vi alls någon möjlighet att organisera ett försvar. Fyra män vilka jag beskriver längre ned anlände till passet från den nordröna passagen och varnade oss; min furir fann för gott att inte tro dem angående hären då våra spanare inget rapporterat. Detta har jag inga anmärkningar mot då den röda flodens flöde gav oss anledning till misstänksamhet och två av männen var utlänningar, en av dem med misstänkt fallisk brytning.

Det utsändes två spanare tillsammans med männen, men de angrep då dessa; innan vidare undersökning gjorts deserterade de andra spanarna som misstänktes ha varit i kontakt med fienden. De kan befinna sig varsom söderut. Vi beder er om aktsamhet. Därefter fann vi det för gott att tro på männens utsaga och timmar därefter kom anfallet.

Stridsplanen fungerade till fullo men stamkrigarnas antal var för stort och schamanerna måste hållit dem i hårdare disciplin än vi sett på decennier ety de disciplinerat retirerade till passet istället för att fåfängt angripa fortet när pallisaderna forcerats. Våra förluster kunde ha varit än högre om vi inte även i detta haft hjälp av de fyra vandrarna vars skicklighet jag enbart kan berömma och tacka herren för att han sänt dem till oss i denna svåra stund.

Jag ämnar i gryningen skicka bud till Edra vasaller jämte Ers Majestät själv och varna för Frakkstammens krigare som kan tänkas göra plundringsräder ned i dalen. Vi har vatten och förnödenheter för ytterligare tre veckor med ransonering men inte tillgång till färskt vatten. Fiendehären har tillgång till oförorenade tillflöden och kan inte förväntas ge upp passet utan strid. Vi beder Eder att sända förstärkningar för att återta passet om möjligt att försörja en sådan styrka i nuläget. Vi vet inte vad som nu händer norr om passet; riket är delat.

Bland männen bistått oss är en klankrigare från nordröna Tokkon vid namn Dominique Aceline, som tycks anföra de andra trots att de säger sig nyligen påträffat varandra. Acelyn är vad jag erfar från en av mina mannar en familj med nära band till Tokkons Ard Righ, men denne man är blott en yngling. Han var den främst av bågskyttarna i försvaret och många tiraker föll för hans pilar innan han ledde skyttarnas reträtt och rädda livet på flera mannar med svärd i hand.

En av de andra är en utlänning från västlanden, en kapten i den Mühadinnska ökenhären enligt egen utsago. Hans namn är Jallal al-din Ghazali och han ledde våra ryttare för att täcka härens reträtt mot fortet. Om jag haft misstro mot honom för hans härkomst vann hans hjältemod över denna otjänst jag gjorde honom, ty han red in i fiendehärens mitt och trots att han kastades av hästen nedgjorde han en av deras Trukkher mol allena och undkom bland de sista in i fortet innan det var för sent.

De övriga två männen är inte av lägre förtjänst. Abraxas är en av det bleka folket, en Taup, stammande från samväldet och utbildad i fallisk kirurgi. Utan att han och den fjärde mannen, en sabrier vid namn Markus, hade bistått våra fältskärer hade många fler av våra män dött av sina skador.

Jag hade som sagt mina tvivel om dessa män men de har tveklöst visat sig vare värdefulla allierade och uppriktigt sagt behöver vi all hjälp vi kan få. Jag har två spanare kvar och ämnar låta dem ta en svår passage runt Vargpasset mot Kungsklippan för att om möjligt utröna orsaken till blodflödena vid Urias källa; min förhoppning är att männen som bistått oss i slaget kan ombedjas att tjäna kronan och riket ännu en gång genom att följa dem då det är ett riskfyllt företag. Ers Majestät må tro att jag inte är vid mina sinnens fulla bruk, men dessa män har vunnit mitt och mannarnas förtroende och jag litar på dem då de riskerat sina liv och räddat goda sabriska soldaters under det gångna dygnet.

Med hopp om bistånd

Eder ödmjuke tjänare

Befälhavare Arkas av Bouville, Vargpasset. Sjut aug 1513 S.T
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
krönika Eon - consaberkampanjen del 2

Denna rapport avslutar spelmöte 2. Skriven av den pyaralviske sabriske korpralen och spanaren Alindar vid Kungsklippan, den kratersjö varifrån Uria har sitt stamflöde; floden flyter sedan tre dagar liksom åtminstone Sema som blod. RPs fynd rapporteras.

Nit aug 1513 S.T
Anl. t Kungskl. sen em, ing konfl. res.
Spår ytl. min.8 stammar Frakk. -4 dag NÖ mot Elfpech. Anf. mot obefästa mål i Cre sanno.
Spår 6 tung rytt anm. Tid här samtid Frakk. Anled. okänd. Spek: fi kan påverk vän sinne? Alt talask rytt?
Spår magi rit. Enl. Abraxas talakatrib. rit. Ors blodflöde sanno. Magi artef funn; legio hj behövs
Order. men Norm följ 6 rytt. Övr åter bas
-
Anm. Tokkon uppv sympt sjukd. samb. blodflöde sanno. Koppl. tokkon-land-magi?
Anm. Abraxas magi anv sanno.
Korp. Alindar
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
Re: krönika Eon - consaberkampanjen del 2

Den här dialogen utspelar sig mitt i det tredje spelmötet, innan rollpersonerna begav sig till Calnia, dit de just anlänt och planerar sina nästa drag när spelmötet avslutades. Det visade sig att stridskonsten "Sungs lära" ur Krigarens väg i kombination med skickligt tärningsrullande var så farlig som den utges för att vara.

Hört vid lägerelden, Fort Lupus, Vargpasset, Tjuett aug 1513 S.T

Ung soldat: ”Så då sa Alindar att munken fånga klingan med händera och vred en ur riddarns grepp så den singla genom luften och försvann ner i ravin, å sen så slog han armara runt riddarn me rustning å allt och hävde upp an på axlarna o kasta han flera meter så han landa mörbultad och omtöcknad. Sen kasta han sig över an å linda armarna under hjälmen hans o ströp ut an”.
Ärrad veteran: ”Säkert”.
Ung soldat: ”Jo men det va så. Svär påt. Alindar är ju pyar å han ljuger inte”.
Ärrad veteran: ”Han verkade skärrad. Norm måste ju ha dött däruppe. Vem vet vad det gjorde. De hade en lång historia, de båda”.
Ung soldat: ”Å han klankrigaren slog huvet av den andre riddarn med storsvärdet sitt, ett hugg, bara sådär”.
Ärrad veteran: ”Jag vet inte jag, om klankrigaren kan det vara sant, säkert, han visade ju sitt när passet föll… Men den andre, den cirefaliske munken? Jag såg honom med fältskärerna. Han verkar inte vara den som skadar andra, om du förstår vad jag menar”.
Ung soldat: ”Jag vet int ja, men an var ju i Möhadd med den där mörkhyade kaptenen och låg vid något kloster”.
Ärrad veteran: ”Du menar Mûhad. Något kloster kan det inte ha varit i så fall. De är ännu värre än Cirefalierna. Tror att deras kung är gud”.
Ung soldat: ”Jamen..”
Ärrad veteran: ”Lyssna nu, jag har hört många historier. Den ena mer fantastisk än den andra. De är sällan sanna. Det är inte den här heller”.
Ung soldat: ”…”
Furir Boman (dyker upp ur mörkret): ”Givakt!”
Furir Boman: ”Lediga. Ni två ska ordna hästar, packning och proviant åt våra gäster. Kapten Jallall har en hingst i stallarna, de övriga hästarna väljer ni ut med omsorg. De rider ut imorgon. Begrips?”
Ärrad veteran: ”Ja, furir!”
Furir Boman (avlägsnar sig)
Ung soldat: ”Inge mer hjälp från dom då.”
Ärrad veteran: ”De hittade något vid kungsklippan. Nu lär de rida söderut till Calnia. Kanske kan de ordna hjälp därifrån. Vi har inte fått några order från Calnia ännu. Jag tror inte att de kan ordna försörjningslinjer nog för att återta passet, inte med Sema förgiftad.”
Ung soldat: ”Liggernte Calnia vid Sema?”
Ärrad veteran: ”…”
Ung soldat: ”Jaha… Men va gör vi då?”
Ärrad soldat: ”Väntar. Ordnar hästar. Och ber.”

Kommentera och fråga gärna om kampanjen om ni råkar vara nyfikna.
 

ikaros

Warrior
Joined
4 Jan 2005
Messages
210
Location
Göteborg
Väldigt bra skrivna krönikor tycker jag. Blev genast sugen på att spela :gremsmile:

Keep up the good work!
 

Nero_UBBT

Warrior
Joined
28 Jan 2001
Messages
373
Location
Umeå
Kul läsning

Ung soldat: ”Jag vet int ja, men an var ju i Möhadd med den där mörkhyade kaptenen och låg vid något kloster”.
Ärrad veteran: ”Du menar Mûhad. Något kloster kan det inte ha varit i så fall. De är ännu värre än Cirefalierna. Tror att deras kung är gud”.
Jäkligt kul läsning och inspirerade till spel. Nu blev jag riktigt sugen på att fortsätta minikampanjen om den Gamla Trons förkämpe Falken och de rollpersoner som försöker skydda hans liv...
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
Re: Kul läsning

Kul att höra. Tänkte fortsätta snart, kom av mig när rollspel.nu skulle stängas ned. Vi har dock spelat långt vidare.
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
krönika Eon - consaberkampanjen del 3

Mina spelare: har ni hittat hit så läs inte, för nu blir det mängder av spoilers.

Vi har spelat en hel del sedan sist, och rollpersonerna befinner sig nu i Calnia och försöker reda ut vad som ligger bakom blodflödena som ersatt flera av Consabers stora floder.

Här följer ett antal texter som ger insikt i vad som hänt, även om rollpersonernas göranden är ganska osynliga i dem:

Ett brev från en okänd magiker inom LC:

Semas flöde är infuserat av nekrotropiska energier och troligast en funktion av en för den sabriska traditionen fullständigt otänkbar ritual. Oförklarligt finnes biotropiska fältspänningar i floden, vilket normalt kan iakttagas då en levande varelse blöder. Troligen ingen ensam magiker alternativt någon med tillgång till extremt potenta artefakter i form av kongelat.

Inom Legio Colonan hålls för troligast att detta är ett verk av Thalakatribunalerna. Frakks schamaner har inte nog potential, det samma gäller Tokkons druider som dessutom håller naturting såsom floder heliga. Dvärgar och alviska fraktioner saknar motiv även om de spekulativt skulle kunna ha tillgång till nödvändiga artefakter.

Två möjligheter till har framförts och jag vidarebefodrar dem då vissa fraktioner kan komma att framhålla dem som troligare än det Thalasiska alternativet, som mitt hus håller för mest sannolikt.

Det ena är att cirefalierna lejt en asharisk magimästare, alternativt någon mer långväga magiutövare från Drunok eller Västlanden. Detta alternativ hålls som möjligt av hus Tolesce och som det troligaste av hus Dilige.

Det andra är att det rör sig om gudomlig intervention från Daak, vilket har fått anmärkningsvärt starkt stöd. Det framhölls ursprungligen av huset Avarine men har fått oväntat gehör i hus Consenti, som ju vanligtvis ser thalaskiska händer bakom allt som inträffar. Jag misstänker att det får gehör inom kyrkliga kretsar, Storprimasen kommer om inte annat att se politiska möjligheter i det.

Legio Colonan varnar officiellt den sabriska nationen för att ett allvarligt hot föreligger. Inga kända sätt att stoppa ritualen utan att veta vem som utfört den och vilka instrument som används.

/V

En rapport från en adelsman i Calnia:
Topolok av Calnia rapporterar att flera av hans ”högt uppsatta vänner” är övertygade om att man inom kort kommer att behöva införa krigslagar för att hålla befolkningen i schack. Vattenbristen är akut och även om man gjort en officiell framställan till Legio Colonan som de knappast kan neka om stöd i renandet av havsvatten tror man att panik och rena upplopp kan utbryta. Särskilt när rådet fattar de väntade besluten som krävs för att inleda en evakuering. Det ryktas, men är inte bekräftat, att man dels kallar hem andra flottan, dels gör eftergifter till det cirefaliska samväldet för att få hjälp med evakueringen sjövägen till Danbre’ann. Flera av Topoloks ”vänner” avser dra sig tillbaka till landsgods i Uter och Alni, där vattnet ryktas vara oförorenat.

Ett brev från en präst i staden:

I Herrens namn, varen I välsignad, och skyddo de trogna,
Jag beder er att lämna ett bidrag till Calnia folk då det äro oerhört kostsamt att leva i dessa onda tider. Calnia måste stå starkt och herrens tjänare får ej undfly bemötandet av denna ondska. Straffet är Herrens att utdela men det är inte för våra synder utan för vår undlåtenhet vi straffas. Att den hedniska avgudadyrkan som kallas den gamla tron tillåtits inom vår nations gränser har korrumperat det sabriska folket. Vi har låtit besten stå stark, men det är nu tider att freda vår mark. Det rapporteras från Herrens tjänare i staden att avgudadyrkarna av Tokkonfolket nu bär bestens märke, och att det är därför de gömmer sig i källare och på vindar och inte synnes på stadens gator och torg, då de då skulle avslöjas för vad de är och vad de gjort.

Primoden av Calnia, den högt vördade Erfan Daversin, samlar nu de trogna för att få stöd nog att ändra Jus Magna så att de lagar som tillkommit under ursurpatoren Conmore I, Con’Felya ! och Conburhg III kan ogilltigförklaras då de strider mot kyrklig rätt och inte är förenliga med en gudfruktig stat. Först då Konungen, rådet, regentförsamlingen och plebejförsamlingen alla visar att de är villiga att ta ställning för Herren mot de otrogna kommer straffet att avvärjas. Annars är riket dömt.

Vördnadsfullt
Agnon av Calnia


Vattenbristen, krigslagar och evakueringen:
Den 27e Aug kom krigslagar att införas i Calnia. Det betyder hårda kontroller av in- och utpasserande, tätare patruller av stadsvakter och ett mobiliserat Konungens Garde. Utegångsförbud råder nattetid och drabbar krogarna hårt, men de befolkas i gryningen och före mörkrets inbrott istället – fast det ger förstås inte samma effekter.

Det regnade den 27e, ett lätt regn men ändå tillräckligt för att folk skulle trotsa utegångsförbudet. Tyger och kärl hängdes eller lades ut på gatorna och från fasader. Det gjorde att trycket lättade något på brunnarna, där sammandrabbningar mellan stadens ämbetsmän och stadsvakten å ena sidan och irriterade stadsbor å andra sidan ägt rum, än så länge utan att liv gått förlorade.

Ryktet säger att den undre världen nu kontrollerar försäljningen av vatten till flera av Calnias finare etablissemang, däribland Calnias Stjärna, ett av stadens stoltare etablissemang. Det hela har såvitt värdhusföreståndarna vet gått helt rätt till, även om de måste förstå att det så att säga sker på någon annans bekostnad. Lagret med öl och svagdricka kommer att räcka en tid, särskilt med begränsade öppettider för krogarna.

Evakueringsbeskedet har påskyndat adelns flykt från Höjderna och Konungens Garde har stärkt greppet om staden nattetid. Man antecknar noga alla som lämnar staden och människor utan ärende släpps inte in om de inte är skrivna i staden. Ärenden antecknas noga och soldater följer upp var man tar vägen.

Några legoknektkompanier har anlänt och kamperar utanför murarna, sedan Stadens Råd eller Konungen tagit dem i sin sold för att kunna fullfölja evakueringen och se till att alla kommer säkert dit de ska utan att rånas eller inbördes ställa till trubbel – eller för den delen avvika från sin destination.

En flammande predikan i St Inalys Katedral:


”När Sankt Eoboth fogade vårt rike till herren hade han trott att denna dag skulle komma? När Sankt Jehorius dog martyrdöden, när St Keron försvarade Tibara – hade de trott att denna dag skulle komma? När St Conner den Kyske efter åratal av strider mot barbarerna i norr, efter åratal av lidanden för de trogna, trodde han då att den här dagen skulle komma?
Nej, ingen av dem trodde det. De levde och dog för herren, och hur har vi tackat dem? Genom att förkasta deras mission och deras uppoffringar! Vad säger trosbekännelsen? Är det bara tomma ord som ni mumlar pliktskyldigt innan ni går till sömns, i hopp om att herren Daak skall vaka över er? Tag er i akt, herren har skapat världen och härskar över den och det är varje troendes plikt att bekämpa alla avgudar och demoner – och ändå – ändå! Finns det här, i vårt rike, i Consaber, i norr och söder, till och med här i den heliga staden, demondyrkare…
Det har uppenbarats för mig det som dolts för de rättrogna allt sedan avfällingen Conmore tillätts besudla rikets tron, att den hedniska demondyrkan som ofta går under det bedrägliga namnet den gamla tron är allt annat än ”en ofarlig relik från gamla dagar”.
Den gamla tron? Daak skapade världen för mer än 20000 år sedan och det finns inget före honom! Det är en avskyvärd lögn att kalla det den gamla tron, men det ligger samtidigt en sanning i det som dolts i det öppna genom detta namn. Fienden skapades av Daak i tidens begynnelse. Fienden är urgammal. Fienden har allt sedan dess funnit bland oss och försökt avleda oss från den sanna vägen. På få platser har han varit så framgångsrik som här, I Consaber.
Fienden, Malgoargh, Antimon… Draken… ja, just! Han har funnits här ibland oss, och hans blasfemiska följeslagare har verkat öppet fram till denna dag! De har förnekat Daak och Daaks uppenbarelse och förlett de rättrogna till dess att herren funnit det för gott att straffa oss! Fienden har förgiftat vårt land och det finns bara en räddning – herren Daaks förlåtelse! Vi befinner oss i skärselden och botgöring krävs! Riket måste renas. Våra själar måste renas.
Gör vad er herre kräver av er”.
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
Re: krönika Eon - consaberkampanjen del 4

Mina spelare: har ni hittat hit så läs inte, för nu blir det mängder av spoilers.

Ja, detta blev en salig röra. Mer som eventuell inspirationskälla en som en riktig spelrapport. Men då får det förhoppningsvis duga som inspirationskälla och den som mot förmodan undrar något får fråga.

Här kommer lite fler texter:

Avslutande rapport om mordet på Mäster Davacer av hus Lynesse, Magus av Legio Colonan, i Augusti månad år 1513 S.T.
av Mäster Bonifas av Coluimn, Magus av Legio Colonan och Investigator

Mordet på Mäster Davacer utfördes av en asharisk lönnmördare, en Brechtje Aakster, som officiellt levde ett liv som rik konsthandlare i en villa i Höjderna. I själva verket kontrakterades han ofta av den Under Världen i Calnia [not dennas existens är styrkt av flera tidigare utredningar, liksom att den förmodligen till stora delar kontrolleras av en eller flera individer i sammansvärjning]. Denna gång utfärdades kontraktet av en exil-neromenzer med täcknamnet Amegraan som vid tillfället hade anställning som husvakt hos en cirefalisk restaurangägare [mannen har befunnits oskyldig till sammansvärjning och hans namn utelämnas]. Amegraan var i själva verket en agent för den thalasiska organisationen Rhakori och agerade på direkt order. Ordern har befunnits komma från en magiker vars identitet ännu är okänd, men vars själ vis tillfället kontrollerade Domus Magus Miervaldis av hus Consentis kropp.

Det är ställt bortom allt rimligt tvivel att Domus Magus Miervaldis åtminstone sedan tidig vår inte har varit sig själv. Hans hus och hans ordens handlingar och deras försök att genom kyrkan och olika kyrkliga ordnar destabilisera samhället, först på Danbréann och nu i Calnia har bekräftats från flera oberoende källor, inklusive Gladio Sabria och det församlade Höga Rådet av Legio Colonan.

Davacers mördare Brechtje Aakster och beställaren Amegraan har lagts till den sista vilan av tre män vars identitet på order av Domus Magus Karatium av hus Coluimn och hans Majestät Constantin XVI . Den okände magikern som var i besittning av Domus Magus Miervaldis drevs ur kroppen då den dekapiterades men själen flydde till en artefakt med vilken den befunnits vara bunden av Mäster Marten Aasanne av hus Lynesse [som sedermera mördades av en annan agent för Rhakori]. Domus Magus Verdruakh av hus Cuvrian löste själen från artefakten genom vilken den först kunnat verka för att ta över andra kroppar, men utan att få permanent fotfäste.

Allt talar för att själen var knuten till Thalakatribunalerna, samt att den också var ansvarig för blodsförbannelsen som nu upphört. Två dagar efter händelserna upphörde blodflödet till Calnia och det är sannolikt att det gäller de andra floderna också. Likaså har andra män och kvinnor som varit utsatta för påverkan genom blodsmagin avlidit och Tokon tycks återhämta sig från den åkomma som drabbat dem mangrant. Om detta är fallet så är en rimlig slutsats att det också är samma själ som legat bakom frakkstammarnas enande och anfall mor riket, eftersom stammarna samlades kring Kungsklippan där Sema har sin källa vid tiden för blodsförbannelsens start.

Min rekommendation, i ljuset av de två magiska attacker som Consaber utsatts för de senaste månaderna, är att förbereda riket för invasion. Med Uriens i frakkstammarnas händer och vargpasset avskuret så har en Thalasisk flotta all möjlighet att landstiga.

Bonifas av Coluimn

Allmänna händelser och rykten (7 Sep 1513 S.T.)

När solen gick upp över Calnia i morse flöt Sema åter klar. Detta chockade stadsborna våldsamt och en badorgie utan like har utbrutit utanför staden, med tusentals människor som badar i och dricker av vattnet. Även Tokon tycks ha deltagit och någon form av samförstånd tycks ha uppstått mellan de forna grannarna, eftersom flera familjer redan börjat återvända till staden.

Många brunnar, nära en tredjedel av alla i staden, är dock fortfarande förgiftade, flodvatten har på något sett kommit in i dem – vilket gör att ransoneringskorten har ett visst värde fortfarande. Men inte som innan dagen grydde.

Rykten går på staden om att Domus Magus Verdruakh av hus Cuvrian vandrade ned i hamnen, delade dess vatten och på botten fann det som orsakade förbannelsen och förstörde det. Det rapporteras från flera håll att människor varit besatta och dött i samband med detta, knall fall.

Inga officiella uttalanden har gjorts annat än att evakueringen ”tillfälligt stoppas i väntan på utvärdering av den nya situation som uppstått”. I nuläget har knappt 4000 Calniabor evakuerats och hälften av adelsfamiljerna har lämnat staden för sina ägor på landet.

Till sist en inblick i vad rp gjorde detta nionde spelmöte


Rollpersonerna är:
Abraxas, Sungmunk och i Caserion utbildade läkare, adopterad av cirefaliska föräldrar men född som Taup
Markus fd inbrottstjuv och en del av Calnias undre värld innan han förrådes och hamnade i Gladio Sabrias klor, anklagad för landsförräderi
Jallall kunskapare från Mühad, fd rytterikapten som träffat Abraxas i västlanden

Vardo Lena rapporterar att han fick fullt upp med att hålla koll på de efterspanade [Vardo Lena är agent för antagonistspelaren i vår kampanj som spelar en gentemot rp neutral karaktär]. Jallall lämnade LC och förföljdes till stadsportarna där han slöt upp med Markus och de lämnade staden alldeles innan mörkret föll. Lena följde efter dem och konstaterade att de passerade genom Tokonlägret. Efter detta tappade han bort dem, men några timmar senare brann ett tält i ett legoknektsläger en bit bort. Han fick upp spåret efter dem på väg tillbaka mot staden.

De förföljde två beväpnade män och var inte särskilt uppmärksamma bakåt. Vid murarna försökte de två männen klättra in med ett förberett rep men Jallall angrepp den ene och Markus kastade sig i repet och skakade ned den andre innan denne hann över krönet.

I striden som utbröt fångade Jallall den ene, skadad, med ett svärd i munnen till dess att soldater från porten anlände. Den andra mannen jagades av Markus och kastade sig från bron ned i blodflödet. Lena tappade dem när de eskorterades av soldater, men väl inne i staden igen stod det klart att de eskorterats till LC.

Vid midnatt lämnade två omärkta vagnar LC och Lena förföljde dem till östra porten. De rullade mot begravningsplatsen nedanför galgbacken. När Lena kom till platsen var fyra soldater i LCs tabard, Markus, Abraxas, Bonifas av Coluimn och hans svärd Carlo inbegripna i strid med ett tjugotal legosoldater. Striden höll på att gå illa och Lena övervägde sina möjligheter att ingripa när Jallall kom ridandes till häst tillsammans med sex tokonkrigare och angrepp legosoldaterna i ryggen. Striden vände och till sist flydde de sista tre legosoldaterna.

Kvar var en man, den samme som tidigare kastat sig i floden, jagad av Markus. Denne fick hjälp av två män som kravlade sig ur sina gravar och angreps av de kvarvarande LC-soldaterna och tokonkrigarna tillsammans med magikerns Svärd. Jallall angrep gång på gång mannen från floden men den striden avgjordes inte förrän Markus smög upp bakom honom och dräpte honom i lönn.
När striden var över lastade man fyra av kropparna på en av vagnarna och återvände till Calnia.

Inte förrän dagen därpå hände något sedan. Vardo Lena såg Abraxas, Markus och Jallall till fots gå från LC till bordellen Svarta Rosen i hamnen. Han bevakade den och hörde efter några timmar ljud av strid från bordellen. Efter några minuter, kanske tio, rusade Abraxas ut och in i gränden bakom bordellen, Markus kom snart efter och sprang emot hamnen. Därefter kom Jallall som såg sig om men sedan också valde gränden.

Lena följde de två och kom runt hörnet mot bakgården samtidigt som Jallall dräpte en äldre man. Det rådde en hel del förvirring och blev inte bättre när Markus kom. Han angrep Abraxas men som räddades av Jallall. Sedan slutade de slåss och argumenterade hetsigt, Lena uppfattade det som att något tog dem i besittning.

Mycket riktigt angrepp snart Markus Jallall och Abraxas flydde. Jallall träffades flera gånger allvarligt av Markus som slogs som en vetvilling. När Markus plötsligt slutade höjde Jallall sitt blodiga svärd och väste ”Försvinn” åt Markus som lade bena på ryggen.
Jallall letade utan framgång efter Abraxas som då försvunnit. Lena såg Markus och Jallall sammanstråla utanför Svarta Rosen tio minuter senare.

Strax därpå anlände en droska märkt med Legio Colonans emblem och Bonifas, Carlo och Domus Magus Verdruakh steg ur. Då lade Lena benen på ryggen och avlägsnade sig hastigt.

Tydligen sammanstrålade de med Abraxas på något sett. I hamnen skedde någon form av konfrontation som lämnade två marinsoldater döda. Verdruakh ska ha använt magi men alla som sett vad som hände har olika versioner. Att Markus, Jallall och Abraxas var där är bekräftat, liksom att en av dem sånär drunknade.
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
Re: krönika Eon - consaberkampanjen del 4

Bättre sent än aldrig: fem spelmöten har gått sedan sista krönikan. Här kommer ett slags avslut på detta "äventyr".

I Calnia pågår mobiliseringen för krig för fullt. Vagnar lastade fulla med inkallade rullar ut ur staden till folkets jubel och fruarnas gråt. Unga, och inte fullt så unga, män vinkar från vagnsflaken. Ännu fler går helt enkelt till fots i långa led. Långa köer ringlar längs landsvägen mot Hjortvattnet ett par mil nordväst om Calnia, där 1a Armén nu samlas. Målet är fronten i Uriens och de frakktirakiska stammarna där. De nyblivna soldaterna skämtar och pratar som om segern redan var vunnen. Men så är det ju alltid i början.

Ryktet går om att Thalamur redan landstigit, att frakkstammarnas svarta mödrar sitter på slottet i Uriens, att den andra flottan som avseglade igår hamnade i ett cirefaliskt – nej ett tirakiskt – bakhåll och sänktes och flera stadsbor svimmar när de tror sig se annalkande segel i Calniabukten, fastän det i själva verket bara går vita gäss på havet. Legio Colonans magiker låter sig ses allt oftare i full ämbetsdräkt och Konungen rider med drottningen vid sin sida genom staden och talar med inkallade soldater. Adelsmännens söner, varav allt för många inspirerade av de sydliga influenserna och långt ifrån det nordliga riddersidealet, finner sig mödosamt sittandes till häst med sina fäders pansar spänt över sina otränade kroppar.

Kriget är i full gång, men för Calnias del har det ännu inte börjat.

Rollpersonerna då? Efter att ha dragit i ett par olösta trådar, där de bland annat gjort slut på ett par thalasiska agenter och stoppat en avhoppare från kabbalaorden som mördade magiker, försökte en av rollpersonerna att gå upp emot Organisationen (Calnias undre värld, alltså). Han gick därmed rakt mot antagonistspelaren och man kan säga att rollpersonerna förlorade den dusten. Efter en del om och men har nu Jallall ridit ut i krig med Markus som väpnare och Abraxas som personlig livmedikus.
 
Top