Nekromanti Korta spelsessioner

[luddwig]

Tänk på att det inte är alla som tycker om att skriva krönika (krönikeskrivande bör vara frivilligt för att det ska vara kul) och det tar tid...

+1 på den. En person i min spelgrupp har dyslexi så han skulle antagligen inte klara av att skriva krönika överhuvudtaget. Den som är peppad på att skriva krönika kommer också antagligen att lägga ner mer tid och energi på det vilket bör ge en bättre krönika. Jag upplever också att krönikeskrivande är något som växer till sig. I min grupp var det då tämligen tveksamma krönikörer från början. Nu, efter något år med den befintliga konstellationen, skrivs det dock gärna, mycket och med inlevelse.

 

[Simon]

När min grupp hittade tillbaka till rollspelandet för ett antal år sedan, och hittade ett sätt att matcha det med vuxenlivets behov, så var effektiva scener en central del av lösningen. Vi klippte rakt in i en situation som var intressant, antingen satt av spelledaren eller någon annan runt bordet, och så fort en scen började gå i stå så sa nån "ska vi klippa där?" (ibland följt av att någon svarade "nej, lite till, jag vill...").

Ibland var våra pass bara typ två timmar effektiv speltid, men när vi körde tre timmar eller lite över det så kände vi ofta att det var allt vi pallade, för att spelet had blivit så mycket mer intensivt. Klart bra förändring!

Nu har jag iofs inte spelat skrivna äventyr och kampanjer så mycket, men jag kan inte tänka mig att det inte går att tillämpa samma tekniker där.