Kortäventyren är riktiga pärlor

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Måste ge en eloge för äventyrspaketen, i synnerhet 3 och 4. Kortäventyren är riktiga pärlor och är mycket roliga att spela. Ju mer jag tar del av Symbaroum, ju roligare blir det. Vilka av kortäventyren tycker ni andra är bäst/roligast? Mörkret kallar var mycket uppskattat i min grupp, men även övriga tre äventyr i Äventyrspaket 3 och 4.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Nu är jag ju partisk till de i 4an så jag säger att jag tycker Glömda Gudars Klagan är bäst.

Eller ja det beror på vad man räknar in. Vilddjurets märke var också extra trevligt men det är ju Kopparkronan. GGK får det bli.
 
Last edited:

Paal

Imaginär fantast
Joined
10 Nov 2011
Messages
975
Nidingsnatt blev väldigt lyckat för oss. Byggde ut det något om jag minns rätt.
 

Styrman

Veteran
Joined
22 Dec 2016
Messages
99
Jag har inte spelat alla. Men i köttet biret tyckte jag mycket om. Passade bra in i min spelgrupps kampanj som ett naturligt mellanspel innan slocknad stjärna. Broderade även vidare så att de fick smuggla ut Sarvola och Deseba ur tistlas fäste. Det blev ett äventyr i sig på två sittningar. Ser fram emot att köra en version av Mörkret kallar.
 
Joined
15 Dec 2015
Messages
1,637
Mörkret kallar är riktigt, riktigt bra! Jag spelledde det på Nordsken. Flodgudinnans förbannelse har jag använt flera gånger för att göra resor mer intressanta. I köttet buret planerar jag att använda för att väcka upp vår kampanj, som somnade in efter Karvosti.
 

Badmojo

Veteran
Joined
21 Sep 2011
Messages
170
Ok, vilka av äventyren skulle gå att konvertera till andra settings utan alltför stora problem? Primärt kända fantasyvärldar som Hyboria, Third Age Middle Earth, Trakorien och Old World. Skulle några plottar funka utanför fantasyn? CoC, Väsen, Alien, År Noll etc?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Hm, Symbaroum är ju ganska bundet till sin värld...

Vedergällning i ÄP4 borde dock funka ganska bra i kanske Warhammer eller ett Sword&Sorcery-spel utan jättemycket anpassning. Även Vilddjurets märke. Äventyr som Döda drömmars grav och Skattletarfeber har ju mycket som är generiskt och kanske kan lyftas över till andra settings men där vissa bitar av intrigen måste ändras.

Mörkret kallar, I köttet buret, Glömda Gudars klagan, Klockan klämtar för Kastor och Det förlovade landet är dock byggda på spelvärldens konflikter så de är svårare, då måste man hitta ersättningar för dem på olika vis.
 

Paal

Imaginär fantast
Joined
10 Nov 2011
Messages
975
Jag har även spelat (som spelare) Glömda Gudars klagan och Mörkret kallar på GothCon, men i båda fallen så var äventyren i sina konvent-versioner, jag tror att båda två blivit något utbyggda i sin slutgiltiga form.

I vilket fall som helst hade vi jätteskoj med bägge äventyren. Speciellt roligt var det att ha Bifur som SL för Mörkret kallar, som han själv skrivit.
 

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Nu är jag ju partisk till de i 4an så jag säger att jag tycker Glömda Gudars Klagan är bäst.

Eller ja det beror på vad man räknar in. Vilddjurets märke var också extra trevligt men det är ju Kopparkronan. GGK får det bli.
Partisk? Har du skrivit det? Riktigt bra jobbat! Spelar just nu Vedergällning med fem av mina spelare. Också uppskattat.
 
Last edited:

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Nu är jag ju partisk till de i 4an så jag säger att jag tycker Glömda Gudars Klagan är bäst.

Eller ja det beror på vad man räknar in. Vilddjurets märke var också extra trevligt men det är ju Kopparkronan. GGK får det bli.
Jag har inte spelat alla. Men i köttet biret tyckte jag mycket om. Passade bra in i min spelgrupps kampanj som ett naturligt mellanspel innan slocknad stjärna. Broderade även vidare så att de fick smuggla ut Sarvola och Deseba ur tistlas fäste. Det blev ett äventyr i sig på två sittningar. Ser fram emot att köra en version av Mörkret kallar.
I köttet buret, har rent kampanjmässigt gett mest i min grupp. Flera i gruppen är nu lojala till hertigen. Det mest naturliga för oss är nog därför att större delen av gruppen utgår från hans område mot Symbar. Jag gjorde också en liten uppföljning på I köttet buret, under äventyret slocknad stjärna. Den reformistteurg som finns i gruppen, lurades av Yndaros överteurg till ett möte i staden, som visade sig vara en fälla. På plats väntade Prios piska och svartkappor, som inte givit upp sina strävanden att komma åt hertig Y. Rollpersonen (reformistteurgen) utsattes för övertalningsförsök och sen tortyr för att underteckna en bekännelse som skulle läsas upp i en framtida rättsprocess mot hertigen. Den gick ut på att han vittnade om att han själv förleddes av hertigen att göra det han gjorde i Ravenia tidigare. Genom detta skulle rollpersonen sona sina egna synder mot att sätta dit den verklige ”mörkermannen”. Prios piska har givetvis inte förlåtit det som skedde i Revenia och jobbar över riket med att samla in liknande dokument för sin planerade process.
Allt detta utspelade sig i ”Sista ljusets klosterskola” (nr 56 på Yndaroskartan). Det hade ställts till förfogande för ändamålet. Övriga rollpersoner kämpade med att befria honom, vilket slutade med att de drog i sina trådar i palatset, varpå klostret slutligen stormades av drottningens pansarer. I samma veva arresterades Förstefadern. Det senare dock inte som en direkt effekt av det som utspelade sig i Sista ljusets klosterskola.
 
Last edited:

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Nu är jag ju partisk till de i 4an så jag säger att jag tycker Glömda Gudars Klagan är bäst.

Eller ja det beror på vad man räknar in. Vilddjurets märke var också extra trevligt men det är ju Kopparkronan. GGK får det bli.
Glömda gudars klagan var också mycket uppskattat hos oss. Det finns något ganska enkelt och klassiskt över äventyret som lockar, att det utspelas i vildmarken kanske. Bra stämning och ditt eget Mörkret kallar, går ju i samma riktning.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Partisk? Har du skrivit det? Riktigt bra jobbat! Spelar just nu Vedergällning med fem av mina spelare. Också uppskattat.
Japp, de är mina alster. Tack för berömmet! Återkoppla gärna om Vedergällning när ni är klara, tror inte jag hört lika många som spelat det (Mörkret kallar hann ju vara med på Gothcon 2019 så det fick bättre chanser att möta publiken).
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Glömda gudars klagan var också mycket uppskattat hos oss. Det finns något ganska enkelt och klassiskt över äventyret som lockar, att det utspelas i vildmarken kanske. Bra stämning och ditt eget Mörkret kallar, går ju i samma riktning.
Jag gick nog mycket igång på att bakgrunden kring religionen innan Prios blev Den Ende utvecklas, vilket var spännande och något jag suktat lite efter. Har alltid tyckt trådarna bakåt från De unga gudarna, Lindaros (och kanske Ljusnas?) Beskyddare, Lyra och ända till Hamans kyrka är den mest spännande av världsbygget. Och jag använde ju mycket av det stoffet för att väva nya trådar i Mörkret kallar sen.
 
Last edited:

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Japp, de är mina alster. Tack för berömmet! Återkoppla gärna om Vedergällning när ni är klara, tror inte jag hört lika många som spelat det (Mörkret kallar hann ju vara med på Gothcon 2019 så det fick bättre chanser att möta publiken).
Kan redan nu säga att det uppskattas som ett ovanligt kul stadsäventyr. Det vill säga, inte lika kul som Mörkret kallar, men ändå kul. Den enda delen av äventyret som givit upphov till visst missnöje och diskussion är ritten i slutet. En av fem spelare tyckte den tog för lång tid och ansåg sig inte ha tid, å andra sidan ansåg fyra av fem att det var en rolig episod. Till saken ska sägas att den som inte ansåg ritten kul, fumlade på hästens första uthållighetsslag och flög över manken och fick fem i skada. Inte kul för honom, men uppenbarligen energi för övriga! :) Ja, det är där vi är, mitt under ritten.
En sak jag själv tänkte på var att rollpersonerna ofta är effektiva, även nu, vilket fick effekten att de som skulle kunna attackera dem (Marorna + HE) får svårt att hinna, i alla fall den första natten. Särskilt som gruppen utförde brandattentatet på varvet redan första kvällen, ett par timmar efter besöket på Vattenhålet. Att Marorna skulle ge sig ut i staden med brännvätska för att slå till mot rollpersonernas värdshus samma natt som staden är full av stadsvakter som söker efter attentatsmän, känns inte särskilt sannolikt. Dag två slog de förvisso till, innan RP gav sig av vid tvåtiden på eftermiddagen.
 

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Jag gick nog mycket igång på att bakgrunden kring religionen innan Prios blev Den Ende utvecklas, vilket var spännande och något jag suktat lite efter. Har alltid tyckt trådarna bakåt från De unga gudarna, Lindaros (och kanske Ljusnas?) Beskyddare, Lyra och ända till Hamans kyrka är den mest spännande av världsbygget. Och jag använde ju mycket av det stoffet för att väva nya trådar i Mörkret kallar sen.
Jo, den underliggande storyn är ju intrikat, absolut inte enkel. Och det är väl det i kombination med det övriga som gör äventyret så roligt att spela. Men att det är uppbyggt kring olika äventyrsplatser i ett äventyrslandskap som rollpersonerna förflyttar sig mellan, gör det också kul - och det har alltid varit ett vinnande koncept på något vis. Dessutom stämningen i det förfallna landet, tystnaden, känslan av det övergivna, spåren efter en förlorad värld. Det välbevarade templet och såklart intrigerna med den andra gruppen och de insikter spelarna får. Dessutom var det väldigt kul med en farlig styggelse i katakomberna, det ger känsla. Varelsen gav absolut min grupp en match eftersom den kunde inleda striden osynlig och gjorde hemsk korruptionseffekt (som fick mystikern i min grupp att självmant fly i panik).
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Kan redan nu säga att det uppskattas som ett ovanligt kul stadsäventyr. Det vill säga, inte lika kul som Mörkret kallar, men ändå kul. Den enda delen av äventyret som givit upphov till visst missnöje och diskussion är ritten i slutet. En av fem spelare tyckte den tog för lång tid och ansåg sig inte ha tid, å andra sidan ansåg fyra av fem att det var en rolig episod. Till saken ska sägas att den som inte ansåg ritten kul, fumlade på hästens första uthållighetsslag och flög över manken och fick fem i skada. Inte kul för honom, men uppenbarligen energi för övriga! :) Ja, det är där vi är, mitt under ritten.
En sak jag själv tänkte på var att rollpersonerna ofta är effektiva, även nu, vilket fick effekten att de som skulle kunna attackera dem (Marorna + HE) får svårt att hinna, i alla fall den första natten. Särskilt som gruppen utförde brandattentatet på varvet redan första kvällen, ett par timmar efter besöket på Vattenhålet. Att Marorna skulle ge sig ut i staden med brännvätska för att slå till mot rollpersonernas värdshus samma natt som staden är full av stadsvakter som söker efter attentatsmän, känns inte särskilt sannolikt. Dag två slog de förvisso till, innan RP gav sig av vid tvåtiden på eftermiddagen.
Kul, bra återkoppling!

Alltid svårt att planera händelser på en tidslinje. För er del: tänker du att vissa reaktioner borde skett snabbare eller snarare att vissa moment borde ta längre tid, så att RPna inte kan hasta fram på samma vis?
 
Last edited:

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Det vill säga, inte lika kul som Mörkret kallar, men ändå kul.
För övrigt håller jag med. Jag tycker de har ganska olika kvalitéer och Mörkret kallar är kanske lite knepigare att få till premissen för, kräver mer anpassning till RPna, men det är lite vassare.
 

Mork

Veteran
Joined
4 Jul 2015
Messages
70
Kul, bra återkoppling!

Alltid svårt att planera händelser på en tidslinje. För er del: tänker du att vissa reaktioner borde skett snabbare eller snarare att vissa moment borde ta längre tid, så att RPna inte kan hasta fram på samma vis?
Egentligen inte, en fördel är ju också att det inte blir för utdraget, så absolut inte längre tid. Stadsäventyr som blir utdragna blir lätt tråkiga. Det var nog mer jag som borde ha funderat på alternativa attentat natt 1. Men samma natt var staden överfull av stadsvakter som sökte attentatsmän mot varvet, så det var väl ganska rimligt att de avskräcktes att smyga efter rollpersonerna just den natten.
Sen gav sig gruppen iväg från staden redan vid tvåtiden dagen efter, men innan dess hann jag klämma in ett bakhåll.
Den diskussion som blev var mest ritten. Diskussion uppstod hur långt man egentligen hinner på en häst per dag. Och om det blir minst lika effektivt att hålla normal fart och inte riskera missöden och skada. I vart fall om man har så gott om tid. Den andra spelgruppen däremot hamnar nog i mer knipa, där tror jag ärligt talat inte att de hinner fram. Orsaken är att de inte vill utföra svartalfernas uppdrag, varför det går allt för lång tid. Men även annat har tagit tid för dem. De lär bara få två dagar på sig, vilket blir svårt. Men roligt äventyr.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,482
Diskussion uppstod hur långt man egentligen hinner på en häst per dag.
Haha, minns att jag sökte runt på olika hästforum för att i alla fall göra någon research. Kontentan är nog att man egentligen kan rida längre - om man kan byta hästar ofta - men till slut valde jag siffror som låg nära regelbokens värden.
 
Top