Kontrovers och mod

Ja, jag har sagt detta förut, men jag tror inte alls det är här det ligger. Jämför

* Jag tycker att point buy är det tråkigaste som finns, men det är förstås bara min åsikt.
* Point buy kan vara ett problem eftersom det kan leda till strömlinjeformade och förutsägbara rollpersoner.
Det ena behöver väl inte utesluta det andra, dock? Jag tycker att det ät jättebra och viktigt att utveckla och motivera sina åsikter, men det kan man ju göra och samtidigt strössla med subjektivitetsmarkörer. Jag tror att båda hjälper.

Men ja, att förklara sig är viktigt, och det är sällan en bra start på diskussionen att säga något som låter kontroversiellt och tänka att folk ska ifrågasätta och därmed starta en diskussion. Typ att slänga ur sig ”Tärningar försämrar kreativiteten” och sedan vänta på att någon ska fråga vad man menar innan man förklarar att ett tärningsslag som hoppar över en beskrivning av problemlösning kan upplevas otillfredsställande, och att man finner det mer intressant att spela ut vissa scener istället för att låta tärningen avgöra. Genom det första kontroversiella uttalandet har man redan fått folk emot sig.
 
Det ena behöver väl inte utesluta det andra, dock?

Nä visst. Jag tror bara inte subjektivitetsmarkörerna gör så mycket skillnad åt endera hållet. Tror det är lite av en fetisch. Men det är förstås en empirisk fråga, och jag är beredd att bli motbevisad.
 
Last edited:
Det mest produktiva sättet att göra det här på är att i popperiansk anda inte skämmas för att göra starka påståenden, som man sedan är beredd att bli motbevisad kring.
 
Last edited:
Nä visst. Jag tror bara inte subjektivitetsmarkörerna gör så mycket skillnad åt endera hållet. Tror det är lite av en fetisch. Men det är förstås en empirisk fråga, och jag är beredd att bli motbevisad.
Om vi med subjektivitetsmarkörer menar ord och fraser som lämnar utrymme för andras ingångar och åsikter, så tycker jag snarare att det är ett sätt att förbereda en mer produktiv dialog. Jag ger mig mycket hellre in i en diskussion som börjar "min uppfattning är X", snarare än ett mer definitivt "så här är det, rent objektivt" (och såklart gäller detta bara saker som det rimligtvis går att ha olika åsikter om).

Sen hör det ju till att jag är en ängslig och konflikträdd själ.
 
Nä visst. Jag tror bara inte subjektivitetsmarkörerna gör så mycket skillnad åt endera hållet. Tror det är lite av en fetisch. Men det är förstås en empirisk fråga, och jag är beredd att bli motbevisad.
Jag som sällan kör dem tror motsatsen. Många tolkar en som om man avser att uttrycka en objektiv sanning, och det är oräkneliga gånger jag fått svara på ”det där är bara vad du tycker” med ett ”vem annan uppfattade du att jag talar för?”
 
Jag som sällan kör dem tror motsatsen. Många tolkar en som om man avser att uttrycka en objektiv sanning, och det är oräkneliga gånger jag fått svara på ”det där är bara vad du tycker” med ett ”vem annan uppfattade du att jag talar för?”
Och det är ju inte jättekonstigt att tolka en väldigt definitvt uttryckt fras som att avsändaren anser åsikten objektiv, tänker jag. Man kan absolut tycka det borde vara outtalat och självklart, men med tanke på att många nog ändå lägger till ett diplomatiskt språk är det lätt att "hårdare fraser" (eller hur man kan beskriva dem) ska läsas just som en bevisad sanning.
 
Och det är ju inte jättekonstigt att tolka en väldigt definitvt uttryckt fras som att avsändaren anser åsikten objektiv, tänker jag. Man kan absolut tycka det borde vara outtalat och självklart, men med tanke på att många nog ändå lägger till ett diplomatiskt språk är det lätt att "hårdare fraser" (eller hur man kan beskriva dem) ska läsas just som en bevisad sanning.

Folket som lägger sig till med diplomatiskt språkbruk är p-zombier utan poesi i sina hjärtan!


😂😂😂😂😂😂😂😂😂
 
Jag som sällan kör dem tror motsatsen. Många tolkar en som om man avser att uttrycka en objektiv sanning, och det är oräkneliga gånger jag fått svara på ”det där är bara vad du tycker” med ett ”vem annan uppfattade du att jag talar för?”
Well, frågan är om de hade reagerat annorlunda om du hade kört dem. Att frasen "det är bara vad du tycker" är vad de först griper efter för att uttrycka sitt missnöje betyder ju inte att det egentligen är problemets kärna.
 
Last edited:
Och det är ju inte jättekonstigt att tolka en väldigt definitvt uttryckt fras som att avsändaren anser åsikten objektiv, tänker jag. Man kan absolut tycka det borde vara outtalat och självklart, men med tanke på att många nog ändå lägger till ett diplomatiskt språk är det lätt att "hårdare fraser" (eller hur man kan beskriva dem) ska läsas just som en bevisad sanning.
Min poäng är att "objektivt" och "subjektivt" är ett villospår. Det vi bryr oss om, i slutändan, är inte ifall avsändaren "anser åsikten objektiv" (vad det nu ens betyder), utan vad avsändarens åsikt säger om henne, om oss, om hennes uppfattning om oss, om vår relation till varandra.

"Subjektivt" betyder något i stil med "relativt till personen", "beroende av individen". Om någon exempelvis anser att jag är en idiot med dålig smak så är det subjektivt, men det gör mig inte mindre ledsen för det.
 
Psykologiserande av motparten är ju generellt sett döden för konstruktiva diskussioner. Om man börjar uttala sig om vilka tankar och känslor som ligger bakom motpartens utsagor – ibland till och med som något man begriper bättre än hen själv – har man tagit sig in på ett spår där ytterligare diskussion är omöjlig. Sådana utsagor är ju också omöjliga att värja sig mot, eftersom varje protest kan tolkas som ett bevis på att anklagelserna stämmer.
 
Om man börjar uttala sig om vilka tankar och känslor som ligger bakom motpartens utsagor – ibland till och med som något man begriper bättre än hen själv – har man tagit sig in på ett spår där ytterligare diskussion är omöjlig.
Det här är nog odelat det värsta jag vet, på och utanför Internätet, men jag upplever det som ganska vanligt. På och utanför Internätet. :D
 
Det här är nog odelat det värsta jag vet, på och utanför Internätet, men jag upplever det som ganska vanligt. På och utanför Internätet. :D
Ja, folk som gör så agerar ju från ett patologiskt behov av att kontrollera konversationen som sannolikt bygger på ett mindervärdeskomplex. ;)
 
Varför skulle det vara modigt att vara tvärsäker?

Att vara tvärsäker är den lätta utvägen. Allt blir svart eller vitt, alla nyanser saknas. Svåra gränsdragningar och motsägelsefulla intryck ignoreras. Världen är i grunden svårförståelig och det är inte modigt att ducka för den komplexiteten.

De modigaste personerna jag känner är istället de som vågar dröja sig kvar i osäkerheten, de som kan ändra sig efterhand och som accepterar att världen är komplex. De använder både sitt intellekt och sina känslor för att förstå olika aspekter av saker. De är öppna för nya intryck, ber om betänketid, går vilse och prövar sig fram.

Tvärsäkerhet döljer ofta en önskan att vinna, att vara dådkraftig, att ligga steget före och att göra sig okritiserbar. Därför är många tvärsäkra människor tråkiga att umgås med. De pratar men lyssnar inte. De vill briljera, inte utforska. De vill bestämma över andra, inte hitta en gemensam väg framåt eller hitta alternativ. Deras definition av omvärlden ska accepteras av oss andra. Den är inte mer rätt, den uttalas bara med tvärsäkerhet. Men hur kan de ha rätt om de inte lyssnar?

Ledsen att jag generaliserar och tillskriver andra personer känslor och åsikter. Jag är bara väldigt trött på tvärsäkra människor för tillfället och hur de drar upp spelplanen för alla runt omkring sig.
 
Back
Top