Kinesisk Kultivering i Taoism

[anth]

Först: denna tråd är postad i Kulturforumet.
Jag är i första hand ute efter hur kultivering framställs i fantasy-media, i andra hand inom IRL religion (taoism).

Jag läser en del manga på nätet.
Mangasajter bryr sig inte om varifrån "mangan" kommer, så länge den är asiatisk. det betyder att jag läser:
- Manga (från japan)
- Manhwa (från korea)
- Manhua (från Kina)
När jag började läsa kinesisk manga dök 2 nya termer upp: "cultivation" och "cultivatiors".
Som jag förstått är det personer som får övernaturliga förmågor genom att utveckla sin ki/qi/chi.

För de som inte är insatta, liknar det filmer som "Crouching Tiger Hidden Dragon", "Hero", "Kung Fu Hustle", d,v,s, fantasy Kung Fu / Wuxia.

Detta är ett ämne som jag tyvärr är dåligt insatt i.
Vem kan förklara vad det är, samt länka till lämpliga källor att förkovra sig i?

 

[Genesis]

En bra term till att börja med är neigong. Kultivering av den inre energin genom meditation, övningar och liknande. Jag har inte läst någon manhua, men jag har läst en del wuxiaromaner och sett en herrans massa filmatiseringar och TV-serier baserade på dessa. Författaren Jin Yong är gudfadern i denna genre. Genom att kultivera sin energi blir man starkare. Det finns i princip fyra sätt att göra detta på:

För det fösta kan du meditera under lång tid. Jade-kejsaren, den högste guden i taoistisk mytologi, sägs ha varit en kung som kultiverade sin energi i några miljarder år. Han blev såpass mäktig att han kunde rädda gudarna undan en demon som höll på att förgöra dem, och blev då utsedd till alla gudars konung. Vanliga människor fixar generellt inte detta, men några årtionden är inte omöjligt, och ska du bli en gammal mästare så kan du sitta och meditera på en bergstopp i kanske hundra år eller så.

Om det är för långsamt, så kan du snabba på processen genom hemliga tekniker utvecklade av obskyra mästare som numera lever i grottor eller har skrivit ned sina tekniker i en hemlig bok som är förlorad. Hittar du en sådan bok eller mästare kan de lära dig dessa tekniker och du kan kultivera din energi och bli supermäktig på ett par veckor. En annan fördel med denna teknik är att du får ett häftigt namn på din teknik, som du kan ropa ut när du slåss. Något i stil med "Buddhas tiotusen handflator" eller "Draken flyger över bergen".

Det tredje sättet är att få energin tilldelad till dig från en mästare som kultiverat den under lång tid. Det finns tekniker där de kan föra över denna energi till dig. I små doser kan det användas för att läka skador, och i större doser kan du bli asmäktigt kungfubadass. Vanligtvis illustreras detta genom att du sitter i skräddarställning och mästaren sitter bakom dig med händerna på din rygg, och så får du energin överförd.

Det fjärde sättet är att lära dig en teknik (eller redan besitta en teknik om du är förr med den, generellt någon sorts demon) som låter dig stjäla andras energi. Det funkar som ovanstående, fast du tar någon annans energi, generellt mot deras vilja. Oftast använd av skurkar.

 

[Ymir]

Det finns ett gratis mobilspel som heter "Immortal Taoists" som är ganska kul för att vara ett idle game, och har otroligt snygg art. Det handlar om att uppnå daoistisk kultivering, och är en veritabel kondensering av hundratals år av daoist-, buddhist-, shenmo- och wuxia-troper, fullpackat med varenda kinesisk fantasykliché du kan tänka dig. Du kommer tröttna på spelet tids nog eftersom det i grund och botten är ett meningslöst idle-game, men jag rekommenderar dig att åtminstone spela tills du uppnår kultivering och uppstiger till himmelriket, där tusen nya features dyker upp. Rekommenderas verkligen som en crash course i kinesisk fantasy.


Två sevärda fantasyfilmer som bygger på gammal shenmo-litteratur och har kultivering som ett inslag är "The Sorcerer and the White Snake" och "The Fox Lover". I båda fallen handlar det om en kultiverande fé/demon som blir olyckligt förälskad i en dödlig man.

 

[koraq]

Ifall du är intresserad av neigong IRL kan jag rekommendera boken Daoist Nei Gong. Den är en begriplig genomgång av andningsövningar och annat skriven utan för mycket jargong. Tyvärr är det inte lika flashigt och extravagant som i kultuveringsromanerna.

Är man intresserad av lite mindre extravagant wuxia kan jag föresten rekommendera Gu Long. Hans böcker har tydliga inspirationer av noir och western, vilket är annorlunda än Jin Yong.

 

[Genesis]

Är man intresserad av lite mindre extravagant wuxia kan jag föresten rekommendera Gu Long. Hans böcker har tydliga inspirationer av noir och western, vilket är annorlunda än Jin Yong.

Det låter ju riktigt intressant. Noterar namnet. Tack för tipset!

 

[koraq]

Man kan läsa en del av hans verk online, Heroes Shed no Tears är min favorit. Jag gillar dessutom Shaw Brothers film baserad på den.

 

[Genesis]

Man kan läsa en del av hans verk online, Heroes Shed no Tears är min favorit. Jag gillar dessutom Shaw Brothers film baserad på den.

Fräckt!

Är det författaren själv som har lagt upp den, tro? Jag är inte så intresserad av att läsa i översättning, men om översättningen är uppladdad med författarens goda minne kan man ju hoppas att originalet är det, också.

 

[koraq]

Nej det är en fanöversättning, men gjord av en professionell översättare. Värt att notera är dock att eftersom mycket wuxia publicerats i följetongsform i tidningar så ägs rättigheterna till dem ofta av mediahus som ger bort rättigheter lite hit och dit helt utan författarnas inblandning. Om du inte vill läsa i översättning alls får du försöka köpa böcker online. De finns på Amazon, men originalspråket är kinesiska...

Det är tyvärr ont om officiella översättningar av wuxia. Det finns en Gu Long bok, The Eleventh Son, men jag tycker inte den är jättebra (översättningen är ok, men boken har brister) och de av Jin Yongs böcker som översätts har vissa problem, som att översättarna av obegripliga anledningar översätter personers namn! Det är som om jag skulle beskrivas som "Människa" i en text där mitt namn nämns, för att det är vad "Andreas" betyder om man översätter grekiskan till svenska. Helt knäppt.

 

[Genesis]

Nej det är en fanöversättning, men gjord av en professionell översättare. Värt att notera är dock att eftersom mycket wuxia publicerats i följetongsform i tidningar så ägs rättigheterna till dem ofta av mediahus som ger bort rättigheter lite hit och dit helt utan författarnas inblandning. Om du inte vill läsa i översättning alls får du försöka köpa böcker online. De finns på Amazon, men originalspråket är kinesiska...

Gööött! Tack för tipset! Jag brukar ha skitsvårt att hitta utländska eböcker för att de är geografiskyddade (vill man ha typ böcker på franska eller portugisiska är det ibland lättare att köpa fysiska böcker och skeppa dem till Sverige än att köpa eböcker), men jag hittade Gu Longs samlade verk för under hundralappen i Kindle Store.

Det är tyvärr ont om officiella översättningar av wuxia. Det finns en Gu Long bok, The Eleventh Son, men jag tycker inte den är jättebra (översättningen är ok, men boken har brister) och de av Jin Yongs böcker som översätts har vissa problem, som att översättarna av obegripliga anledningar översätter personers namn! Det är som om jag skulle beskrivas som "Människa" i en text där mitt namn nämns, för att det är vad "Andreas" betyder om man översätter grekiskan till svenska. Helt knäppt.

Jag har inte läst wuxia på engelska, men i undertexter på film och så är det ju också rätt vanligt att man översätter namnen. Tror att det handlar om att folk som inte är bekanta med namnkulturen har så svårt att hålla isär alla namnen, eller uttala dem någorlunda rätt. Om man inte översätter namnen måste man ju dessutom välja om de ska uttalas på mandarin eller kantonesiska, vilket inte är helt enkelt. I en film har man ju filmens originalspråk, men i en bok skriven på standardkinesiska? Både Jin Yong (Gum Yong) och Gu Long var ju till stor del baserade i Hongkong, enligt deras Wikipedia-artiklar. Jag vet inte om de talade primärt mandarin eller kantonesiska?

 

[Ymir]

Det finns en Gu Long bok, The Eleventh Son, men jag tycker inte den är jättebra (översättningen är ok, men boken har brister) och de av Jin Yongs böcker som översätts har vissa problem, som att översättarna av obegripliga anledningar översätter personers namn! Det är som om jag skulle beskrivas som "Människa" i en text där mitt namn nämns, för att det är vad "Andreas" betyder om man översätter grekiskan till svenska. Helt knäppt.

Nej, det är inget konstigt alls, "indiannamn" är en etablerad konvention i översättningar av just wuxia-genren. Wuxia-filmer gör det väldigt ofta, ett klassiskt exempel är Zhang Yimous "Hero", och ibland görs det även utanför wuxia, tex i dramatisk litteratur som "Snow Flower and the Secret Fan." Kinesiska namn lånar sig bättre än svenska att översätta eftersom deras betydelse ofta är väldigt färgstark och tydlig.

 

[koraq]

Jag instämmer i att kinesiska namn lånar dig bättre att översätta, men jag tycker inte det faktum att deras betydelse är färgstark är ett bra skäl att göra det, hur vanligt den än blivit.

 

[koraq]

Både Jin Yong (Gum Yong) och Gu Long var ju till stor del baserade i Hongkong, enligt deras Wikipedia-artiklar. Jag vet inte om de talade primärt mandarin eller kantonesiska?

De skrev så vitt jag vet båda i huvudsak på mandarin, men att Jin Yong använde kantonesiska och talspråk i viss dialog. Jag har läst om det där, men minns tyvärr inte så mycket. Gu Long var ju från Taiwain så jag skulle gissa att han inte talade kantonesiska.

 

[Genesis]

De skrev så vitt jag vet båda i huvudsak på mandarin, men att Jin Yong använde kantonesiska och talspråk i viss dialog. Jag har läst om det där, men minns tyvärr inte så mycket. Gu Long var ju från Taiwain så jag skulle gissa att han inte talade kantonesiska.

De flesta kantoneser skriver ju på standardkinesiska, men uttalar tecknen på kantonesiska, så jag tolkar det som att Jin Yong, när han läste sina egna böcker, uttalade namnen på kantonesiska. Gu long lär ha lärt sig kantonesiska om han bodde i Hongkong. Nuförtiden kan man säkert klara sig med mandarin, men fram tills nyligen var det väldigt få i Hongkong som kunde mer än tre ord på mandarin. Men om han växte upp i Taiwan så uttalade han säkert sina huvudpersoners namn på mandarin eller på taiwanesiska i sitt huvud. Så rimligtvis hade samma person, om hen dök upp i både Jin Yongs och Gu Longs romaner, haft olika namn i en översättning, även om de har samma namn i författarnas böcker.

 

[koraq]

Språksituationen är märklig i den där delen av världen!