Kan sl fuska

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
564
Jag har historiskt varit en sådan SL som "fuskar", spelarna har varit helt fine med det och förväntat sig det.
I detta forum har jag haft diskussioner, lyssnat, och "försöker" sluta fuska.

Och jag fuskar såklart inte för att jag gillar makten. Jag "fuskar" för att jag inte är perfekt förberedd, och ibland behöver jag hantera/justera en situation som jag för sent inser att jag förberett på ett otillräckligt sätt.

Jag tror jag landar i att vi har en kampanj och gemensamma mål med den. Spelarna är delaktiga. Det är också så att om rollpersonerna dör så kan vi ha en diskussion om det och komma överens om något annat rimligt (som att de överlever, tillfångatagna och förslavade).

När vi sedan spelar äventyr så förbereder jag mig, håller mig till det som är förberett, och slår tärningar öppet. Jag har också börjat att istället för att bestämma vad som händer (orcherna förföljer er genom natten, eller väljer att slå läger) så kommer jag upp med "odds" (1-2, 3-6) och så förklarar jag för spelarna vad jag slår och varför (och så ofta som möjligt låter jag dem slå). Jag gillar detta för då slipper jag fundera ut vad som är mest troligt/rimligt, och om det är bra/dåligt för rollpersonerna, utan jag låter slumpen avgöra och då är jag som SL också tvungen att förhålla mig till slumpen och det okända. Och det blir ingen railroading.
 

Franz

Swordsman
Joined
4 Dec 2010
Messages
740
Jag kan som SL ändra och improvisera ganska friskt under äventyrets gång för att göra spelupplevelsen roligare för spelarna. Ingen har klagat på det, tvärtom tror jag att jag är ganska uppskattad som SL i min spelgrupp. Om andra vill kalla det jag gör för fusk får de gärna göra det, i så fall bidrar mitt fusk till en trevlig spelupplevelse vilket jag tycker är det viktigaste 🙂
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
13,614
Men mitt primära uppdrag som spelledare är ju inte att jag är mot spelarna utan med.
Sådär känner jag också. Jag är en del av gruppen, trots att jag har en annan roll. Jag vill vara med de andra och diskutera och planera, kanske komma med ledtrådar och se hur deras planer sätts i rörelse. Vissa gånger har det känts som att scenariot spelat sig självt - att jag bara varit en betraktare i vad som hänt. Mycket tack vare (fisktanks)preppen, faktiskt, eftersom den hjälpt mig att improvisera.
 

Svarte Faraonen

Champion
Joined
12 Oct 2000
Messages
8,806
Location
Värnhem, Malmö
Varje gång jag fuskar gör jag något av det andra arbete jag gjort lite mer meningslöst. Om jag har brytt mig om att skriva regler gör jag mitt arbete ogjort när jag åsidosätter dem. Om jag har brytt mig om att rita kartor gör jag mitt arbete ogjort när jag sätter mig över dem och låter rollpersonerna hamna där jag vill att de ska hamna oavsett vad de gör. Om jag har skrivit spelvärden åt spelledarpersoner gör jag mitt arbete ogjort när jag låter dem leva eller dö, lyckas eller misslyckas, baserat på vad jag känner för snarare än hur dessa värden interagerar med reglerna.

Men om jag improviserar, då? Ja, då har jag ju ändå inte någon plan för vart spelet ska ta vägen, så varför inte låta slumpen och spelarnas beslut driva vad som sker? Slutsatsen blir att jag inte ser mycket poäng med att manipulera regler och eventuella förberedelser.
 

Ram

Myrmidon
Joined
11 May 2004
Messages
4,579
Location
Sturet
Jag tror nog att du slog huvudet på spiken här. Huruvida spelledaren "fuskar" handlar nog mer om spelarnas förväntningar - att de känner att världen är konsekvent och att de inte känner sig lurade (IRL, inte att karaktärerna blir lurade i spelet).
Ja, fast det beror ju också på det sociala kontraktet. Om man är överens om att spela scenariot som det är skrivet, hårt enligt reglerna och tabeller för det som faller utanför så "fuskar" ju spelledaren om hen inte följer eventuella inkonsekvenser som uppstår av dem.
 

anth

Klädkod: clown
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,060
Location
Fjollträsk
Definera ordet "fuska".

Det finns rollspel där spelledaren ska improvisera allt. Eventuella resar kan dyka upp var som helst, när som helst och hur som helst - och det bestäms av spelledaren med en bråkdels sekunds varsel.
Om alla vet att det är den typen av rollspel man spelar - kan det kallas för fusk?

Om man istället spellar ett köpäventyr till ett klassisk tradspel och spelledaren "hittar på" att en rese ska dyka upp - är det fusk?

Säg att spelledaren säger att denne förberett ett gulligt "fabel"-äventyr; tänk Bamse, eller My Little Pony. Så alla spelare skapar varsitt gulligt djur som rollperson.
I själva verket har spelledaren förberett ett slasher-äventyr där alla bokstavligen kommer att förvandlas till köttfärs framför ögonen på de andra. Tänk Happy Tree Friends, Llamas with Hats, Higurashi, Madoka Magika (vet du inte vad de är, en varning: de är inte alls gulliga, utan extremt blodiga).
Har spelledaren lurat spelarna?
Det beror på:
- Vissa spelare kommer att tycka att den oväntade slasher-tvisten var jättehäftig.
- Andra spelare kommer att bli skitförbannade.

Spelledar-fusk handlar inte om vad spelledaren gör, utan hur spelarna reagerar.
Om spelledaren fuskar eller ej har mer att göra med om spelarena känner sig lurade.
Kort sagt handlar det om att bryta det sociala kontraktet på ett sätt som spelarna inte tycker är OK.
 

Lukas

Husmusen största fanboy
Joined
25 Jan 2010
Messages
2,748
Location
Huddinge
Varje gång jag fuskar gör jag något av det andra arbete jag gjort lite mer meningslöst. Om jag har brytt mig om att skriva regler gör jag mitt arbete ogjort när jag åsidosätter dem. Om jag har brytt mig om att rita kartor gör jag mitt arbete ogjort när jag sätter mig över dem och låter rollpersonerna hamna där jag vill att de ska hamna oavsett vad de gör. Om jag har skrivit spelvärden åt spelledarpersoner gör jag mitt arbete ogjort när jag låter dem leva eller dö, lyckas eller misslyckas, baserat på vad jag känner för snarare än hur dessa värden interagerar med reglerna.

Men om jag improviserar, då? Ja, då har jag ju ändå inte någon plan för vart spelet ska ta vägen, så varför inte låta slumpen och spelarnas beslut driva vad som sker? Slutsatsen blir att jag inte ser mycket poäng med att manipulera regler och eventuella förberedelser.
Men vad är viktigast egenkligen, att förberedelserna du gjort får vara kvar eller att spelarna får ha ett så roligt spelmöte som möjligt?


Jag tycker inte det finns några rätta svar här, jag själv "fuskar" nästan aldrig som sl nu mer, men det har mer att göra med spelen jag spelet på sista tiden.
Jag vill ha en så bra historia som möjligt och om den uppnås genom att speledaren ändrar några detaljer i sin planering så tycker jag han ska göra det.
 

Lukas

Husmusen största fanboy
Joined
25 Jan 2010
Messages
2,748
Location
Huddinge
Jag tänker att "fusk" är ett bekvämt och snabbt sätt att beskriva ett beteende man tycker är icke önskvärt – alltså att SL ändrar på saker allt eftersom.

Jag vet att det finns många som inte bryr sig, men för mig, och i den typ av äventyr jag föredrar att spela/spelleda, är det viktigt med "fast mark under fötterna". Att vem som är mördaren i mordmysteriet är bestämt redan från början.

Annars upplever jag att det är rätt poänglöst att försöka vara smart när man tolkar ledtrådar och förhör vittnen – om den "roligaste teorin jag kommer på" ändå blir den SL går på, så kan jag ju lösa mordet genom att bara komma med en enda teori och sen inte göra mer. Jag spelar rollspel i ganska hög grad för att få problemlösa, och då måste världen kännas som en riktig värld, något som faktiskt existerar och inte skyfflas runt när jag tittar åt ett annat håll.

.
Jag måste fråga då jag sett dig komma med liknande exempel förut.
Har det någonsin hänt dig eller någon annan att speledaren bytt vem som var mördaren mitt i ett tradspels äventyr?
Eller börjat spela utan att veta det?

Jag menar inte i speledarlösa spel utan mer tradisonella spel?
För det känns som ett överdrivet extremt exempel av någon som inte riktigt greppat hur mer löst hållna spel ofta går till.
 

anth

Klädkod: clown
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,060
Location
Fjollträsk
Jag måste fråga då jag sett dig komma med liknande exempel förut.
Har det någonsin hänt dig eller någon annan att speledaren bytt vem som var mördaren mitt i ett tradspels äventyr?
Eller börjat spela utan att veta det?

Jag menar inte i speledarlösa spel utan mer tradisonella spel?
För det känns som ett överdrivet extremt exempel av någon som inte riktigt greppat hur mer löst hållna spel ofta går till.
Nu är jag inte krank och jag har knappt spelat med honom (1 gång på Dancon?), men jag har spellett precis så.
D.v.s. spelarnas idéer var häftigare än mina så jag ändrade äventyret utan att spelarna visste om det.
Det var säkert ett par decennier sen och jag slutade definitivt med det när jag började med OSR.
 

gabrielledebourg

Queer tentakeldrottning
Joined
5 Feb 2018
Messages
413
Det här är lite varför jag som SL ogillar att göra för många tärningsslag. Om jag har en narrativ utkomst om kommer göra berättelsen mer spännande för mig och spelarna så vill jag bara välja den istället. Jag vill inte att slumpen ska styra hur bra (eller dålig) en berättelse blir. Exempel på det här är när det är platser, något som RP stöter eller effekter (typ vansinne i Call of Cthulhu) på som avgörs av en tabell: utan då väljer jag ut det jag tycker är kul och låter dem möta det, i den ordning som blir mest spännande. Ibland så slår jag en tärning för inspiration, men om jag får något som antingen är tråkigt (speciellt något som hänt innan, jag vill ha variation) så ignorerar jag slaget.

Däremot har jag regeln för mig själv att jag bara får "fuska"om det är sådant som inte skadar eller har en direkt negativ effekt på rollpersonerna. Om det till exempel är ett slag som handlar om en fiende träffar eller ej så lyder jag exakt vad tärningarna säger, för där måste spelfältet vara helt jämnt.
 

anth

Klädkod: clown
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,060
Location
Fjollträsk
Det här är lite varför jag som SL ogillar att göra för många tärningsslag. Om jag har en narrativ utkomst om kommer göra berättelsen mer spännande för mig och spelarna så vill jag bara välja den istället. Jag vill inte att slumpen ska styra hur bra (eller dålig) en berättelse blir.
Du har en sund inställning.
Det som däremot förvånar mig är att det finns så många spelledare som inte har den inställningen.
Många spelledare har med tärningsslag för att det är spännande.
Det ger samma adrenalinkick som roulette.
Nu säger jag inte att rollspelare tycker om roulette, jag säger bara att det ger samma kick.
Det som förvånar är att folk inte tycker om "oväntade" resultat på tärningsslag.
Så fort man börjar rulla tärning så gäller "expect the unexpected" - tycker man inte om det ska man inte rulla tärning.
Det som förbryllar mest är att om det finns resultat man inte tycker om; varför finns de resultaten ens med som möjliga utfall på tärningsslaget?
 

michael

geschtonkenflapped
Joined
29 Aug 2008
Messages
88
Location
Stockholm
Jag tänker att bättre ord än fuska är att luras eller bedra när SL eller spelare bryter mot överenskommelser och förväntningar om hur ett spel ska spelas. Vad dessa är skiljer sig mellan olika rollspel och spelgrupper och bland spelare, vilket vi ser tydliga exempel på i tråden. Men det är väl egentligen inte att fuska, eftersom tävlingsmomentet saknas och SL kan varken vinna över spelarna eller behöver några andra fördelar än att vara SL.

Ordet blir därmed mer applicerbart i spel med inbyggd tävlingsaspekt och strikta regler för att behålla balans och göra tävlingen spännande och jämlik oavsett deltagare -- vilket generellt är något annat än vad som sker under normalt rollspelande. (Kanske i en 'blorb' om jag fattat det där korrekt, och där SL vill att preppen ska vinna, men det låter som en rätt trist SL att ha).

Att gå in i ett spel med en förväntan att vissa saker fungerar på ett visst sätt (mördaren är definierad i äventyret och vi ska försöka lösa gåtan, och kan inte vara vem som helst, eller tärningsslagen vi slår ska gälla varför slår vi annars tärning, vi kan ju bara samberätta och se vad som händer), och det sen visar sig att SL inte följer det är alltså i min mening inte fusk, utan att luras. För att vara SL och spela rollspel är inte att delta i en tävling med vinnare och förlorare.
 

terje

xenomorf mystiker
Joined
21 Jan 2001
Messages
947
Location
Umeå
SL kan bryta mot spelgruppens överenskommelse om vad för slags spel de vill ägna sig åt, vilket om man vill kan kallas för fusk.

Om vi är överens om att spelet går ut på att spelledaren presenterar en värld "som om den fanns på riktigt", att spelarna väljer sina rollpersoners handlingar för att efter bästa förmåga uppnå sina mål (hitta skatten, lösa mysteriet, whatever) och att berättelsen är vad som än händer när spelarna agerar och reagerar i förhållande till spelledaren - då är det fusk om spelledaren försöker manipulera fram vad hen tror blir en mer spännande "ståry".

Om vi kommit överens om någon annan slags spel kan "fusk" ha andra innebörder.
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
3,417
Nej, däremot bör hen ha koll på spelarnas förväntingar och vara ärlig och genomskinlig med hur hen spelleder.
 

gabrielledebourg

Queer tentakeldrottning
Joined
5 Feb 2018
Messages
413
Det som däremot förvånar mig är att det finns så många spelledare som inte har den inställningen.
Många spelledare har med tärningsslag för att det är spännande.
Det ger samma adrenalinkick som roulette.
Nu säger jag inte att rollspelare tycker om roulette, jag säger bara att det ger samma kick.
Det som förvånar är att folk inte tycker om "oväntade" resultat på tärningsslag.
Så fort man börjar rulla tärning så gäller "expect the unexpected" - tycker man inte om det ska man inte rulla tärning.
Det som förbryllar mest är att om det finns resultat man inte tycker om; varför finns de resultaten ens med som möjliga utfall på tärningsslaget?
Här håller jag däremot verkligen med! Tärningsslag har en väldigt spännande narrativ och dramatisk funktion. Det är där vi maxar och vet att nu är det på riktigt så fort tärningsslagen åker fram. Det är för att alla utkomster i sig är spännande och där deras utkomst framförallt leder till att fördjupa berättandet. När jag spelledde i helgen slog jag ett tärningsslag när en SLP som tappat all sinneshälsa kastar sig på en RP med en sax och missade. Men missen gjorde inget, för situationen hade förändrats, då SLPn nu var farlig och ett hot som rollpersonen behövde hantera.

Det jag motsätter mig är tärningsslag som slutar i en utkomst som antingen bara är ett "nej, det gick inte", leder till mer repetition eller rent krasst, där du som SL hoppas på en utkomst (till exempel att rulla det "roliga" rummet i tabellen kring var de går).
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,140
Location
Malmö
Här håller jag däremot verkligen med! Tärningsslag har en väldigt spännande narrativ och dramatisk funktion. Det är där vi maxar och vet att nu är det på riktigt så fort tärningsslagen åker fram. Det är för att alla utkomster i sig är spännande och där deras utkomst framförallt leder till att fördjupa berättandet. När jag spelledde i helgen slog jag ett tärningsslag när en SLP som tappat all sinneshälsa kastar sig på en RP med en sax och missade. Men missen gjorde inget, för situationen hade förändrats, då SLPn nu var farlig och ett hot som rollpersonen behövde hantera.

Det jag motsätter mig är tärningsslag som slutar i en utkomst som antingen bara är ett "nej, det gick inte", leder till mer repetition eller rent krasst, där du som SL hoppas på en utkomst (till exempel att rulla det "roliga" rummet i tabellen kring var de går).
Jag håller med helt och hållet, om vi tar fram tärningarna och rullar tycker jag att man skall veta konsekvenserna innan slaget. Jag brukar till och med berätta vad mina SLP jag slår för har för värde i den relevanta färdigheten, eller vad RP skall slå för att uppnå sitt önskvärda resultat. Jag slår själv aldrig tärningsslag bakom en skärm och jag skulle aldrig få för mig att ändra på resultatet på tärningarna. Att be spelarna slå för något som är omöjligt är helt bortkastat, då säger jag hellre innan att "Du kan inte klättra upp för borgmuren utan utrustning det finns inga grepp"
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,422
Location
Nynäshamn
Om vi säger att spelarna har kopplat ihop alla ledtrådar längs vägen och kommit fram till konfrontationen med gangsterbossen . I äventyret (köpeäventyr) står att gangsterbossen har 4 hejdukar med sig beväpnade med pistoler om du som sl plötsligt låter ytterliggare 4 personer med k-pistar komma in och ansluta sig till gangsterbossens är det fusk .... du som sl frångår ju vad som står i äventyret men om man utgår ifrån att sl alltid har rätt är detta då fusk eller om Pelles investigator skjuter gangsterbossen och du använder gm-fiat och säger att hen hade en skottsäker väst och överlever och hoppar ut genom en ruta och ni kan se hur hen burnar iväg i ilfart i en svart caddliac . Det stod inget i äventyret om varken skottsäkert väst eller svart caddliac är det då fusk ?
Användaren 2097 brukade använda begreppet saliens. Det betyder i princip att ju viktigare något är för spelarna/äventyret, ju mer relevant för deras förmåga att klara det, desto mindre OK tyckte hon att det var att man ändrade.

Jag har en liknande tanke: för mig handlar det helt enkelt om hur mycket jag bryr mig. Antalet skurkar inne på ett kontor rör mig inte i ryggen – strid är tråkigt.

Det jag tycker illa om när spelledare gör är att ändra på de saker jag försöker göra. Alltså, lägger till extra larmsystem när jag kommer på en smart plan för att göra inbrott, ändrar vem mördaren är eftersom jag kom på det för snabbt, och så vidare. Allt, egentligen som omintetgör min ansträngning och gör min insats meningslös. Varför ska jag försöka komma på en smart plan om SL ändå kommer att göra den lika svår att genomföra som om den vore en dum plan? Varför ska jag försöka tyda ledtrådar om vad jag än tyder dem till leder mig rätt?

Det handlar alltså inte om att SL inte får improvisera utifrån förberett material.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,422
Location
Nynäshamn
Jag måste fråga då jag sett dig komma med liknande exempel förut.
Har det någonsin hänt dig eller någon annan att speledaren bytt vem som var mördaren mitt i ett tradspels äventyr?
Eller börjat spela utan att veta det?

Jag menar inte i speledarlösa spel utan mer tradisonella spel?
För det känns som ett överdrivet extremt exempel av någon som inte riktigt greppat hur mer löst hållna spel ofta går till.
Jag har tack och lov inte stött på det – men det har framhållits som en SL-teknik i ett antal diskussioner här på WRNU genom åren, vilket är anledningen till att jag tar upp det som exempel då och då. Det, och att det är ett extremfall som ganska tydligt illustrerar vad jag inte gillar när SL gör.
 

PhilArt

Warrior
Joined
19 Sep 2004
Messages
387
Location
Malmö
Om man utgår ifrån premissen att sl har alltid rätt och spelvärlden är sl's skapelse och SL är gud över sin kreation kan sl då fuska?
Strikt sett så kan SL inte fuska, om vi med fusk avser att bryta mot reglerna, som i exemplen att ändra tärningsslag eller stats, eftersom SL kan ändra reglerna. Men, SL kan däremot bedra spelarna genom att ge dem felaktig, eller undanhålla, information om hur SL ändrat regler eller bortser ifrån dem. Likaså är nog konventionen i de flesta spelgrupper att SL inte hanterar reglerna godtyckligt utan håller sig till reglerna på ett konsekvent vis, samt att om reglerna ändras så ändras de inte ofta och plötsligt. Att gå emot den konventionen är väl inte strikt sett fusk, men det är bedrägligt beteende.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,422
Location
Nynäshamn
Strikt sett så kan SL inte fuska, om vi med fusk avser att bryta mot reglerna
Jag tänker att det beror lite på vad man menar med reglerna… Jag menar visst, om vi bara tänker regelmekanik – tärningar, siffror, etc – då kan man väl för all del säga att SL inte kan fuska, under förutsättning att man har överenskommelsen i spelgruppen att SL bestämmer över regelmekaniken.

Men jag tycker nog att de överenskommelser kring sådant man har i gruppen också är ett slags regler. Om jag uppfattar det som att vi är överens i gruppen om att SL till exempel inte ska ändra vem mördaren är, eller inte hitta på en massa nya larm och hinder när jag kom på en bra plan, och SL ändå gör det, så tycker jag nog att SL brutit mot åtminstone någon form av regel.
 
Top