Nekromanti Kan någon hjälpa mig i Damarien?

[Eagle]

Hej!

I helgen ska jag spela en solokampanj med en spelare som ska bege sig in i Damarien. Rollpersonens uppdrag är att stjäla något han tror är en skattkarta från en greve som bor i ett riktigt kråkslott. Det är höst och jag undrar vad jag ska slå an för typ av stämning. Rollpersonen anländer med en liten segelbåt till en av Damariens kuststäder. Hur går folk klädda? Med vilken dialekt talar man? Hurdan tycker ni att greven ska vara? Jag vill ge rollpersonerna utrymme att lösa äventyret helt utan att slåss, men samtidigt vill jag skapa krävande sociala interaktioner samt dramatik och spänning, hur åstadkommer jag det? Hur ska rollpersonerna kunna få tillträde till slottet (utan att slåss)? Hur stort är ett greveslott? Vad för intressen har en greve? Snälla någon, hjälp mig. Tiden är knapp och jag måste hinna bli färdig med äventyret till på Fredag. Jag har kört fast och behöver nya infallsvinklar och idéer.

Vänliga hälsningar
Henrik

 

[Duddmannen]

Hjälp i Damarien!

Jag har alltid kört Damarien som en klassisk vampyr-version av Rumänien (alltså Transylvanien). Detta har då automagiskt givit mig ett antal färdiga koncept och mallar som man kan använda sig av.

Hur går folk klädda?

Ganska så påpälsat. Kvinnorna bär långa kjolar, hucklen/långa sjalar. Männen går klädda i björnskinnsmössor, vargfällar och sådant. Grova kängor på fötterna både hos män och kvinnor. Färgskalan går i alla nyanser av brunt, grått och svart.

Med vilken dialekt talar man?

Tydlig brytning! Det får gärna vara arketypiskt skräckfilmsöststatiska "Warfor ni villa treffa Kreven?" till exempel. Fast folk ska vara jäkligt fåordiga egentligen - inte talar man med en främling hur som helst. Nej, man kan kasta mörka och misstänksamma blickar på honom kanske, men tala? Aldrig.

Hurdan tycker ni att greven ska vara?

Han bör vara vänlig och kultiverad. Extremt vänlig och mycket kultiverad - så pass att rollpersonen måste börja ana oråd. Byborna har inte velat prata om honom, men själv verkar han oberörd. Hur hänger det ihop?

Hur ska rollpersonerna kunna få tillträde till slottet (utan att slåss)?

Greven är en sällskaplig person som gärna, MYCKET gärna bjuder in resande personer. Särskilt de som reser ensamma och verkar vara långt hemifrån...

Hur stort är ett greveslott?

Gör det enkelt för dig - 30 rum fördelade på 5 våningar:
1 Källare med fängelsehåla och en särskild kammare för...experimenten.

2 Matförråd och kök, gärna med ett rum med Kryotropi för djupfrysta köttstycken...

3 Välkomsthall och borggården med stall och en magnifik entré

4 Matsalen och den långa hallen med släktvapen och porträtt, samt gästrummet.

5 Grevens privata salonger samt tornet. "-Nej, min kära gäst, ha ha ha, det kanske LÅTER som skrikande barn men jag försäkrar er att det bara är ... eh, kråkorna!"


Så skulle i alla fall JAG göra!

 

[Vitulv]

Jag föreslår att du genast ser till att hyra filmen "Bram Stokers Dracula" som, förutom att vara en skitbra film, torde vara klockren inspiration för det här äventyret.

Passa även på att skaffa soundtracket när du ändå håller på. Det är nämligen utmärkt som stämningsmusik. Creepy.

Filmen "the Haunting" är en rätt skön myspysskräckis som borde fungera väldigt bra som miljöinspiration när du planerar spelplanen.

Över huvud taget så tycker jag inte att du ska spara på klyschorna. Tänk på att rollspelmediet fungerar väldigt bra när det överdrivs. Det är svårt att vara subtil i rollspel utan att det blir tråkigt eller otydligt.

Precis som Duddmannen skriver så tycker jag att folk skall vara lite sådär kufiskt inåtvända och fåordiga. Det sprider en kuslig och höstliknande stämning. De kan gott få titta mot kråkslottet med oroliga blickar och muttra skyddsböner innan de smäller igen dörr och fönsterluckor framför näsan på rollpersonen.

- Vulf

 

[Eagle]

Re: Hjälp i Damarien!

Lysande Tack så mycket för din inspiration Fast hur gärna jag än skulle vilja göra greven till vampyr så måste jag nog hitta på något annat, för rollpersonen kommer garanterat misstänka att greven är en vampyr då han läst om damarien i spelarboken (där ryktena talar om blodsugande vandöda). Eftersom rollpersonen förväntar sig att greven är en vampyr så kommer han se till så att han har heliga symboler och påle i sin utrustning var han är går när han befinner sig i slottet. Så jag måste först invagga rollpersonen i säkerhet genom att övertyga honom om att greven INTE är någon vampyr, men hur gör jag det? Fast det skulle ju vara bra om greven hade någon mörk hemlighet som gör honom respekterad och fruktad bland invånarna. Bortsett från vampyruppslaget, vad skulle man kunna hitta på?

 

[Eagle]

Grevens dotter?

Bra förslag. Jag ser till så jag fixar Bram Strokes dracula filmen och dess filmmusik. Dock så måste jag komma på en annan twist med greven. Jag kan inte låta honom vara vampyr, då rollpersonen garanterat kommer misstänka det på en gång. Om rollpersonen senare under äventyret hör något som låter misstänkt i slottet, så kommer det inte spela någon roll hur artig greven än verkar, för rollpersonen kommer vara beredd på att det kommer en vampyr. Spelaren är så misstänksam och försiktig, så jag måste invagga honom i trygghet, innan jag överraskar och skrämmer upp honom ordentligt. Jag måste göra något han inte väntar sig. Finns det varulvar i Damarien, någon i grevens familj kanske kan vara varulv? Nej, jag vet inte. Har du några idéer på hur jag kan överraska rollpersonen? Eftersom det är en solokampanj så skulle det ju vara ganska intressant att låta grevens dotter bli förälskad i rollpersonen och att hon sedan blir riktigt efterhängsen och påträngande... farligt påträngande. Rollpersonen kan inte stöta bort henne för han är ju beroende av dotterns far (greven) för att kunna komma in i slottet. Men han kan ju inte heller lyda hennes varje vink. För hon kanske har en underlig otäck och farlig begäran som han inte kan gå med på. Vad kan det vara tror du?

 

[Jaggernaut]

Både Duddmannen och Vitulv kom med bra råd och här kommer jag och försöker lägga till något med

Först och främst miljön. Solen är nästan aldrig framme, svart regnmoln hänger tungt på himlen. Det är rått och kyligt ute, det regnar ofta och när det inte regnar ligger ofta en tät dimma över landskapet. Dystra hedlandskap med enstaka träd, mörka hotfulla skogar, stora områden av busk- och snårskog, otrevliga kärr med svärmar av blodsugande insekter längs kusten.

Ja det är så jag skulle beskriva Damarien för att få den rätta känslan men det stämmer inte in helt på Damarien, eller jo men i olika delar av landet.
I söder är det varmt och behagligt (dock så regnar det inte så ofta), fast hur behagligt går ihop med mycket fuktigt förstår jag dock inte (varmt + fukt = äckligt klibbande kläder ). I söder är det ont om riktigt skog men däremot finns det busk- och snårskog som påminner om djungler, det är även här kärren finns.
I norr är det kallare men fortfarande fuktigt och så regnar det oftare än i söder. Det ligger ofta dimma en tät dimma över landskapet. Här finns det även skog.

Förresten så är farvattnen utan för Damariens kust ett rent helvet, med starka strömmar, kraftiga virvlar och malströmmar och förrädiska rev. Låt rollpersonen få ett helvete när denne ska ta sig in...nä visst ja rollpersonen anlände en kuststad, då blir det kanske lättare. Men är det en så bra idé egentligen. Om jag inte missminner mig så har Damariens storfurst låtit stänga gränserna till landet ingen kommer in eller ut utan tillstånd (det finns förståss alltid sätt att ta sig över gränsen).

Ja då var vi klara med landskapsbeskrivningarna. Över till olika händelser och så.

I staden så finns det mycket skumt folk som stirrar på rollpersonen då denne går förbi dem längs gatorna (speciellt i de sämre delarna av staden aka slummen) och vakterna tittar misstänksamt på rollpersonen (speciellt om denne ser ut att vara utlänning). Försök få till en dyster och hotfull stämmning.

Låt rollpersonen bevittna en grupp svartklädda soldater jaga ikapp en ensam person som flyr springande över hederna. De kommer ikapp och rider ned personen. Personen klagar och ropar att denne är oskyldig men soldaterna misshandlar denne lätt (några slag och sparkar här och där) för att sedan binda personen och ta med denne tillbaka till staden. Eventuellt kan de helt enkelt avrätta personen på plats. Är rollpersonen tillräckligt nära så kan denne höra att personen är anklagad för att ha förbindelser med/höra till någon förbjuden kult/sekt/religion (exempelvis Xinudyrkan). Det borde få rollpersonen att akta sig för soldater här i landet.

En kall och rå dag då de svarta regnmolnen hänger blytunga på himlen och den kyliga vinden viner med ett klagande ljud över de mörka hedarna och letar sig in i minsta skrymsle bland kläderna, dit även fukten har funnit sin väg. Passerar rollpersonen genom en förfallen by som ruvar vid brynet till en mörk skog. I byn förrättas just en begravning. Daakprästen säger några sista böner innan den döde jordfästs. Ingen levande varelse tycks befinna sig i denna by förutom dem som har samlats vid den dödes jordfästelse och de verkar få och vilsna, alldeles för få med tanke på antalet hus i byn. Byborna bemöter rollpersonen med misstänskamhet, de är sorgsna men även skrämda, det viskas om vampyrer.

Damarien precis som Jaggernaut vill ha det.

 

[Vitulv]

Re: Grevens dotter?

Varulv eller vampyr? Känns lite som det kvittar.

Satsa gärna på något helt annat i så fall. Måste det vara greven som är en otäckingen? Om inte annat så vore det ballt om du får rollpersonen att tro att greven är vampyren. Egentligen är det hans dotter som är det och grevens skumma beteende beror på att han försöker skydda rollpersonen från sin egen dotters blodtörst.

Samtidigt försöker rollpersonen hålla sig undan grevens hjälp och rädda dottern från sin far som ju är en vampyr!

Snacka om överraskning

- Vulf

 

[Jaggernaut]

Re: Grevens dotter?

Jag måste göra något han inte väntar sig. Finns det varulvar i Damarien, någon i grevens familj kanske kan vara varulv?

Det är mycket möjligt att det finns. Har du MiM, om inte och du skaffar den kommer du nog att bli väldigt besviken på varulvarna. Jag blev det och håller på att knåpa ihop egna varulvsregler.

Dock så måste jag komma på en annan twist med greven. Jag kan inte låta honom vara vampyr, då rollpersonen garanterat kommer misstänka det på en gång. [snipp] Eftersom det är en solokampanj så skulle det ju vara ganska intressant att låta grevens dotter bli förälskad i rollpersonen [snipp] Vad kan det vara tror du?

Kanske är det så att en t.ex vampyr har svurit att döda geven samt hela dennes släkt pga någon begången oförrätt i det förflutna. Kanske har gevens äldre (det måste vara äldre) bror (grevedotterns farbror) något med det hela att göra, han är trots allt en avdankad halvgalen vampyrjägare (kanske bara allmän monsterjägare). Dottern är helt enkelt intresserad av rollpersonen för att hon har levt ett väldigt beskyddat och tråkigt liv, hon har ju nästan aldrig lämnat slottet/herrgården pga det dödshot vampyren utgör. De enda nu levande personerna i grevens ätt är greven själv, dottern och den halvgalne brodern. Grevens hopp har nu vaknat till liv ännu en gång då han sätter sitt hopp till rollpersonen, han hoppas att han (ah, nu får jag säga han om rollpersonen åtminstone eller får jag det ) ska ta med sig dottern bort från Damarien och vampyrens dödsbringande hat. Grevens bror kommer självklart att uppträda mystiskt kanske tom hotfullt (han är ändå övertygad om att rollpersonen är vampyrens hantlangare). Kanske är det någon gammal död släkting som spökar också.

Greven kommer också att uppträda underligt då han inte vill att rollpersonen ska upptäcka att hans bror är galen och att det spökar i slottet/herrgården. Sedan finns det ett antal rum som rollpersonen inte får besöka. Rummen där spöket oftast håller till, broderns rum som är fulla av märkliga ting (som sina magiska artefakter och amuletter (de flesta är nog bara krimskrams) som ska skydda mot vålnader, gastar, vampyrer, varulvar och whatever) samt ett laboratorium. Greven är rädd att rollpersonen ska skrämmas iväg av detta och då kommer ju dottern att få stanna kvar och invänta döden med de andra.


Jaggernaut har förhoppningsvis bidragit med en del intressanta idéer.

 

[Jaggernaut]

Re: Grevens dotter? [ANT+OT]

Hmm...han hann före. Tur vi inte snackade om precis samma sak (lite olikheter finns det iaf).

 

[LordTengel]

En lite (?) elak variant är ju att använda något klassiskt, som att greven varje månad (eller kanske var fjärde, kan bli brist på folk) för bort en ung man eller kvinna som sedan aldrig återses. Folket fruktar givetvis (här löper klyschorna fritt) att han offrar deras unga till mörkrets maktet, eller någonting snarlikt.

Tänkbar twist blir då att han gör just det (gärna i någon utstuderat grym ceremoni), men att det är för att blidka ett väsen (demon? Mäktig lamia? Jag har inte koll på kosmologin så här dags på dygnet!) som annars skulle ödelägga byn och förgöra alla som bor där. Greven kan verkligen hata sig själv, och vilja bli löst från sin uppgift, men han ser ingen utväg och offrar hellre några ibland än låter hela byn gå under. Det här funkar dock bäst om vad-han-nu-offrar-till verkligen är nära nog oövervinnerligt.

Är du riktigt sadistisk kan han dessutom vara bunden till sitt öde på något vis; borgherren måste alltid hedra den gamla pakten för att skydda sitt folk. (Om RPn inte ska användas mer, slå till på ett tragiskt slut: greven tvingar/lurar/övertalar RPn att gifta sig med dottern, och direkt efter att den snabba bröllopsceremonin är avslutad kastar sig den gamle greven från borgens bröstvärn. Han är löst från sin uppgift nu när RPn genom gifte ärver titeln, och därmed också den hemska uppigiften att välja vilka - om någon - som ska offras för att de andra ska få leva vidare...)

Hoppas det inte bara är svammel, jag är rätt trött...

 

[Jaggernaut]

Åh!!! [OT]

Är du riktigt sadistisk kan han dessutom vara bunden till sitt öde på något vis; borgherren måste alltid hedra den gamla pakten för att skydda sitt folk. [snipp] RPn genom gifte ärver titeln, och därmed också den hemska uppigiften att välja vilka - om någon - som ska offras för att de andra ska få leva vidare...)

Det där var riktigt elakt och genomruttet Inte undra att du tagit det namn du bär (LordTengel).


Jaggernaut trött :gäsp:

 

[Eagle]

Ett moraliskt dilemma?

Grymt bra feedback Tack för både miljöerna och idéerna. Bra att ha flera SLP som alla har lite olika prioriteringar (gillar din knorr som du satte på brodern och spökerierna) Vad tror ni om att koppla dödshotet som vilar mot grevens familj till kartan som greven har i sin ägo (den som rollpersonerna är där för att hämta)? Om greven inte lämnar ifrån sig kartan till "person X" så kommer grevens familj garanterat att bli dödade av X, men å andra sidan så behöver ju rollpersonen denna karta väldigt mycket, det är ju därför han kom till Damarien från första början. Detta blir ett moraliskt dilemma, i synnerhet om dottern och greven är vänliga mot rollpersonen. Ska han ta den jätteviktiga kartan och riskera att greven och hans familj blir dödade, eller ska han låta "person X" få kartan så greven och hans familj får leva? Vem är person X? (skulle kunna vara skurken i dramat).

 

[Eagle]

:-D.... och en Tvillingsyster?

haha kul skruv på den. Ja det blir verkligen en överraskning. Varför inte låta systern ha en tvilling, den ena är en vampyr och den andra är en söt, blyg och naiv flicka. Snacka om att göra det svårt för rollpersonen hahaha :-D

 

[Duddmannen]

Re: Hjälp i Damarien!

Självklart måste han inte vara Lamia - det blir faktiskt bättre om han INTE är det, men du ändå kör med ovanstående plot. Förslagen som LordTengel, Vitulv och de andra kom med var superbra - och går dessutom utmärkt att köra med mitt koncept.

Berätta gärna hur det gick sedan.

 

[Duddmannen]

Sjukt bra idé! [ANT]

Det var den coolaste plot jag någonsin läst!

Jag är imponerad. Mycket imponerad. Så imponerad faktiskt att jag *Yoink!* måste stjäla den till min egen kampanj!

 

[Jaggernaut]

Re: Ett moraliskt dilemma?

Vad tror ni om att koppla dödshotet som vilar mot grevens familj till kartan som greven har i sin ägo (den som rollpersonerna är där för att hämta)? [snipp] Vem är person X? (skulle kunna vara skurken i dramat).

Ingen dum idé Enda villkoret att rollpersonen får kartan kan vara att han tar dottern med sig, då skulle greven lättare förlika sig med tanken på att döden kommer att komma på visit inom en närstående framtid. Han (och brodern om denne nu är med) är ju gammal/gamla och dottern som är ung och har livet framför sig kommer att vara i säkerhet, det är trots allt det som är viktigast. Givetvis ställer greven inte villkoret på en gång då rollpersonen anlänt utan han måste ju se vad rollpersonen går för. Det kan också te sig skumt då greven å ena sidan vill rollpersonen ska stanna kvar men å andra sidan försöker dölja broderns galenskap, att det spökar, att dottern har en tvillingsyster (kanske enäggstvilling så att det gör det svårt att skilja dem åt, kan tänka mig olika sitatuioner som kan uppstå ) som är vampyr för att inte skrämma bort rollpersonen dräifrån. Denne är ju trots allt ättens kanske sista hopp till fortlevnad. Greven kanske väntar för länge på att se ifall rollpersonen är passande åt hans dotter, han vill trots allt vara säker på dotterns säkerhet. Den som vill ha kartan eller bara se grevens familj död kommer och rollpersonen och dottern blir tvungna att fly hals över huvud.

Om bordern nu är med så kan det vara han som kommit över kartan förut då denne var ute på ett av sina äventyr och nu vill vampyren/magikern/sektledaren ha tillbaks sin ägodel samt utkräva hämnd.

Ett annat scenario som jag kom att tänka på om kartan:

Personen som vill åt kartan är inte samma person som vill se greven och dennes familj död. De båda anländer ungefär samtidigt för att hämta kartan respektive döda greven tillsammans med den återstående familj. Den ene en mäktig magiker, ledare i en ockult sekt eller något sådant och den andre en vampyr. Kan de komma överens eller uppstår det en konflikt mellan dem (några spännande ögonblick då rollpersonen tillsammans med grevefamiljen nervöst försöker göra sig så små som möjligt medan de andra två parterna träter med varandra), kanske uppstår det en katt och råtta lek med två katter och en råtta.

 

[Jaggernaut]

Hrm, hrm? [OT]

Förslagen som LordTengel, Vitulv och de andra kom med var superbra

Är det en komplimang eller? Jag antar att det blir jag som är de andra?

 

[Duddmannen]

Sorry! [OT]

När jag skrev svaret hade jag bara två namn i huvudet, men visste att fler fanns med i tråden. Nu inser jag ju att det bara var EN till - du!

Ber om ursäkt, det var inte min avsikt att förpassa dig till den anonyma massan.

/Dudde

 

[Marukusu]

Re: Hjälp i Damarien!

"Eftersom rollpersonen förväntar sig att greven är en vampyr så kommer han se till så att han har heliga symboler och påle i sin utrustning var han är går när han befinner sig i slottet."

Se till så att han "tappar bort" dem i såna fall! Han skall tro att han inte har något som helst skydd mot det vandöda hotet (som kanske inte ens finns, inte på det sätt som han föreställer sig på i alla fall ). Spela gärna lite på hans nojighet de första dagarna han befinner sig hos greven...

"Så jag måste först invagga rollpersonen i säkerhet genom att övertyga honom om att greven INTE är någon vampyr, men hur gör jag det?"

Enkelt. Greven rör sig utomhus under dagen, hyser en stark avsky mot blod (här kan man göra en parodi på scenen i "Bram Stokers Dracula" där Harker skär sig på rakhyveln ), älskar vitlök, är väldigt religiöst övertygad (i Daaktron, såklart), har fått hörntänderna utslagna etc. Om han dessutom har en dotter (eller flera ) så borde ju det vara ett ganska bra bevis på att han inte kan vara vampyr, såvida han inte blev vampyr efter att han blev far, men man måste vara väldigt mycket paranoid om man drar den slutsatsen.

Om inte något av ovanstående skulle övertyga honom om att greven inte är vampyr så Gud hjälpte dig...

Jävligt bra tråd by the way. Man blir ju tamejfan sugen på att baxa lite idéer för eget bruk...

-Danne, uppslyst och inspirerad

 

[LordTengel]

Re: Sjukt bra idé! [ANT]

Tack så mycket... Verkligen kul att höra!

Om det blir så att du använder det, vore det jättetrevligt om du ville peta iväg ett meddelande och berätta hur det avlöpte... Om du har tid och lust. Funderar själv på att försöka baka in idén i kampanjen jag funderar på just nu.