Nekromanti Jargien?

[Phelan]

Hej,

Nu tänkte jag vara lite sådär småtråkig och försöka luska lite om hur det är tänkt i det "officiella". Inte för att jag inte kan hitta på något själv utan för att jag (för första gången) är på väg att starta upp något som ska utspela sig i Jargien och jag vet att modulen Jargien inte ligger alltför avlägset i framtiden.

Militärmakt i Jargien - vem har rätt att sätta upp legioner egentligen? Tittar man i Geografica Mundana får man intrycket av en blandning mellan legioner underställda provinsguvernörer och legioner direkt under kejsaren. (Då kejsaren kan utfärda vilka lagar som helst tycks det uppenbart att många varianter kan förekomma.) Jämför man med romarriket så var militärmakten ett känsligt politiskt problem - armén behövdes för den inre och yttre säkerheten samtidigt som lojaliteten lättare blev knuten till legionens härförare som stod för lönen, än till själva imperiet. Hur mycket frihet har enskilda provinser att sätta upp de legioner man anser sig behöva? Hur är den gängse inställningen bland soldaterna om lojalitet till en person eller till riket? (Jag har inte sett särskilt mycket i texterna om Jargien som indikerar den höga frekvensen av militära uppror som var vanlig under stora delar av Roms historia.)

Slaveri - samhällstexten i GM säger att man har slavar, medan texten för Gnaar-Muur säger att där är slaveri tillåtet fast det inte är lagligt i imperiet...

/ Phelan

 

[Regmolar]

Militärmakt: Jag skulle gissa på att det hela sköts med enorma mängder byråkrati och krånglig administration.

Legionerna är ju bara administrativa enheter som sedan blandas hej vilt - bara gränstrupper får ju tjänstgöra i den egna provinsen, och då får de som mest utgöra hälften av trupperna (om jag minns rätt), och de flesta legionerna sitter still och är avskräckare för lokala bönder snarare än krigsfärdiga trupper, med en sold som är strikt reglerad av byråkratin (undantaget de som kan dryga ut den med mutor - poliser och tullare och så). Jag skulle säga att så mycket som möjligt av de viktiga besluten ligger på central nivå - provinserna får nöja sig med att hantera försörjningen och med viss begränsad kontroll av de legioner som är posterade där.

Det förtar nog den värsta risken för uppror från huvuvdelen av armén - de väldrillade krigslegionerna utgör ju bara en bråkdel av de totala trupperna, och administration lär se till att hålla god koll på dem. Ser vi på den tilltänkte upprorsmakaren Londstrim så verkar han ju snarare basera sin personliga militär på legosoldater, vilket skulle kunna betyda att legionärerna i första hand är lojala till lönegivaren, dvs. staten.

Slaveri - samhällstexten i GM säger att man har slavar, medan texten för Gnaar-Muur säger att där är slaveri tillåtet fast det inte är lagligt i imperiet...

Jag har förstått/kompromissat till det så här: slaveri är tillåtet, men _slavhandel_ och ev. förslavande av [civiliserade] människor är olagligt. Vilket gör att det finns en stor underjordisk marknad för slavar baserade på vinstlystna cirefalier och stora mängder mutor till den del av administrationen som håller koll på slavarna. Och kanske lite vaga, ömsesidiga "gåvor" mellan mäktiga män och släkter.

 

[Ymir]

Det är förstås helt upp till CJ att overrida det här givet att Fenix-artiklar inte verkar riktigt lika canon som moduler, men så här skrev jag i slaveriartikeln i Fenix iaf:

Jargien
Slaveri är fullt tillåtet i Jargien, och dess avveckling mycket långsam. Slavhandeln är utbredd, mycket på grund av korruptionen i kejsardömet, också den tämligen legal. Gladiatorer och spännande lyxslavar från världens alla hörn utgör merparten av de sålda slavarna, men än finns en viss efterfrågan på ren arbetskraft. En del av Jargiens slavhandlare livnär sig på inhemska slavar som byter ägare, men de mer framgångsrika handlar över hela världen. Lustigt nog är slavhandeln den enda riktigt lagliga handel som pågår i Gnaar-Mur, varifrån en del av den västerländska törsten efter vackra, välbyggda och ljushyade slavar mättas.

- Ymir, förtäljer

 

[Phelan]

Jo, rent personligen känns slaveri i Jargien rätt logiskt. Och då trälar ännu finns, om än begränsat, även i Consaber tycks det ju inte som om Daakkyrkan har några större problem med konceptet heller.

Givet att konceptet fängelsestraff (straffarbete i provinsen Berenholts) också tycks förekomma kan man kanske kombinera de två: I lagens mening är slaveri något man döms på grund av brott eller skulder, men att fånga in folk och förslava dem hipp som happ inte är lagligt. Men de facto förekommande, givet korruption - med lite smörjmedel ordnar man lätt de juridiska dokumenten. Kanske låna in ett ottomanskt/arabiskt koncept också, att man aldrig föds till slaveri, så att barn födda av en slav blir fria män/kvinnor. Funkar ju rätt bra om slaveriet inte längre utgör en grund för ekonomin.

Phelan, phunderar

 

[ripperdoc]

Från de förhandstittar jag sett så kan jag meddela att (med varning för att mitt minne kanske sviker mig):
1) Slaveri är tillåtet i Jargien, men handel med slavar är det inte! Slavbehovet uppfylls av jargiska krigståg (förr i tiden) och kolonier (på senare tid). Den kejserliga administrationen fördelar ut slavar efter komplicerade regler för att uppfylla nödvändiga samhällsarbeten (men förmodligen hamnar många som husslavar och annat).

2) Legionerna är som sagt rent administrativa enheter. Krigsregementen kontrolleras av kejsaren, och har ofta mkt lite gemensamt med provinsregementen. Om ett inbördeskrig skulle utbryta skulle förmodligen provinsregementen försvara sina respektive provinser, medan krigsregementen skulle bli nyckelpjäser i släkternas politiska kamp (då ledarskapet över varje regemente tillfaller olika släkter).