Irriterande rollpersonskoncept

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,952
Det finns vissa rollpersonskoncept som jag verkligen avskyr:

Mr/Mrs. Klepto - Tjuven som ägnar speltiden åt att försöka stjäla ALLT, helt utan urskiljning eller finess. Det är illa nog om de stjäl från SLP, men vissa ger sig även på de andra rollpersonernas ägodelar.

Sulky McSulk - Ensamvargen som helst bara vill sitta i ett hörn och tjura hela spelpasset. Går endast mycket motvilligt med på att lämna sitt hörn, men följer då med som ett grått moln som regnar på alla andras idéer.

Vilka är era mest avskydda koncept?
 
Unge Herr Motvalls - Vill inte gå åt det hållet gruppen går, utan åt helt andra hållet i dungeonen. Tänker minsan inte utforska mysteriet. Och gud nåde den som försökter stänga in gruppen i en berättelser - Unge herr Motvalls vägrar gå med på att åka en centimerer räls!
 
Den sexistiska attackbarbaren: en extremt sunkig, störig, eller stereotyp rollperson som dess spelare insisterar på att det inte är hens fel utan liksom "rollpersonen bara är sån". I spel där du skapar din rollperson är det du som väljer att skapa en sunkig, störig, eller stereotyp rollperson.
Unge Herr Motvalls - Vill inte gå åt det hållet gruppen går, utan åt helt andra hållet i dungeonen. Tänker minsan inte utforska mysteriet. Och gud nåde den som försökter stänga in gruppen i en berättelser - Unge herr Motvalls vägrar gå med på att åka en centimerer räls!

Jag hejar på Herr Motvalls!
 
Broody von Darkness - Ska vara svår och fruktansvärt "originell", även om det är 45:e gången spelaren kör detta koncept. Har ofta gjort en egen klass/arketyp som är hyggligt övermäktig, helst beväpnad med ett vapen med asiatisk inspiration. Blir ruskigt sur om hen inte är den svåraste i rummet. Har inte helt sällan konstig relation till kvinnliga SLPs och spelare och använder ibland japanska ord i sin dialog.
 
Käbblaren: ska naturligtvis ligga i centrum av universum och ser varje möjlighet till beslut som en chans för att kunna besserwissra sig och inte böja sig ett ögonblick för andras åsikter.

Solosidequestaren: går ut om natten för att göra sina egna uppdrag och upptåg.
 
Dagisungarna med reflexväst och rep kring midjan som inte vågar göra något för sig själva, tror de är del av ett kollektivt medvetande som alltid måste göra samma sak, på samma tid, på samma plats.

Dressinföraren som får panik när ingen räls finns att se och helt plötsligt ansvarar för att själv peka ut vart vi nu är påväg.
 
Anakronisten - Har en nutida eller postmodern syn på rättvisa, sanning och moral i världar där de åsikterna egentligen är helt orimliga. Kanske mest en spelartyp som inte kan anta en annan världssyn än sin egen ens på lek.
 
Förstabarnetspelaren som likt föräldern som precis fått sin första unge och insett att världen är ond och död, skada eller misslyckanden kan inträffa precis när som helst får panik och sätter på sin karaktär både plåtrustning och kudde på rumpan och vägrar slå tärning utan att ha tiggt om ytterligare en kudde + hjälm samt femton bonustärningar samt garantier att inget farligt ska hända lilla Ludde när han ska ut på äventyr.
 
Är det här helt enkelt en tråd för att bajsa på varandras sätt att spela rollspel, alltså? =)

Bara tråden? Det är väl sant för hela forumet? ;)

Nej men, ser det nog mer som att det påvisar bredden av hur olika vi spelar och hur spretig hobbyn är. Vad som irriterar någon annan är mitt föredragna sätt att spela på. Vad som irriterar mig är för någon annan det mest självklara sättet att spela på, kanske rent av deras definition av rollspel.

Edit: Och kanske att just det också faktiskt ökar vår förståelse för när saker inte klickar vid spelbordet, när vi vill olika saker, och när det känns som att alla drar åt olika håll och vill olika saker.
 
Last edited:
Specifika rollpersonskoncept är "den superheta barden som ska ragga på allt och alla" och "Ensamvargen" (som jag alltid tyckt känns som en dysfunktionell attityd att ha när man samtidigt förväntas delta i en grupp.

Men även dessa två kan göras bra. Överlag är jag skeptisk till alla former av "extrema" karaktärer, men det mesta funkar om man bara tar sig tiden att snacka igenom hur det ska funka med gruppen. Det är vad jag framförallt använder "session 0" till.
 
Den extremt aggressive karaktären

Har haft mycket problem med att spelare oavsett hur karaktärerna egentligen är skapta spelar dem extremt aggressivt.

Allt löses med våld. Minsta förolämpning, utmaning eller elakhet leder till ett svärd i magen och blod i rännstenen.

Väldigt svårt att spelleda dessa karaktärer då man lätt får göra avkall på saker och ting för att undvika ständiga strider i tid och otid.
 
Back
Top