"Inte spelat Eon sedan nittiotalet"-uppfrisknings-tråden

[krank]

Tekniskt sett kan man väl behöva slå för Rida om man vill kontrollera hästen i en krissituation, men det är väl inte annorlunda än många andra spel?

Det viktiga är ju ändå att om man träffar typ en stropp så vill man kunna säga att ens häst frustar skeptiskt och vänder sig om, och sånt. Att den ska kunna vara liksom en förlängning av rollpersonens sociala språk. Extra viktigt om man har en stoisk rollperson, för då vill man ju att hästen i någon mån ska kunna visa de känslor man själv är för stoisk och balltuff för att uttrycka själv (riktigt hårda män uttrycker ju som bekant bara tre olika känslor; arg, kåt och sport).

(Egentligen är det såklart så att en hund eller kanske en fågel är bättre, framför allt en papegoja eller nåt som kan säga saker. Men nu var det en häst jag slog fram på tabellerna så då får man ta det man får helt enkelt)

 

[Swedish Chef]

Tillhör också de som aldrig spelat Eon, kan inte riktigt minnas att jag läst nåt om världen. Förstår att det är någon slags medeltidsfantasy, men att det inte är bara det. Så, kortfattat, vad är USPen?

Enligt mig är USP hur pass integrerade Rollpersonerna är i spelvärlden redan när de skapas. Jag upplever att i många spel finns ganska lite interaktion mellan rollperson och värld. Så är det inte här, detta tänker (och hoppas) jag leder till andra typer av spel än klassiskt äventyrande, även om det också funkar i Eon.

 

[Quadrante]

Enligt mig är USP hur pass integrerade Rollpersonerna är i spelvärlden redan när de skapas. Jag upplever att i många spel finns ganska lite interaktion mellan rollperson och värld. Så är det inte här, detta tänker (och hoppas) jag leder till andra typer av spel än klassiskt äventyrande, även om det också funkar i Eon.

Like! Ja det är min kopp av te. Man får väl läsa lite faktiska Eontexter istället för att bara läsa om eontexter.

 

[Svarte Faraonen]

Det viktiga är ju ändå att om man träffar typ en stropp så vill man kunna säga att ens häst frustar skeptiskt och vänder sig om, och sånt. Att den ska kunna vara liksom en förlängning av rollpersonens sociala språk. Extra viktigt om man har en stoisk rollperson, för då vill man ju att hästen i någon mån ska kunna visa de känslor man själv är för stoisk och balltuff för att uttrycka själv (riktigt hårda män uttrycker ju som bekant bara tre olika känslor; arg, kåt och sport).

(Egentligen är det såklart så att en hund eller kanske en fågel är bättre, framför allt en papegoja eller nåt som kan säga saker. Men nu var det en häst jag slog fram på tabellerna så då får man ta det man får helt enkelt)

Om du väljer att börja spelet med en familiar finns det en möjlighet att den återspeglar rollpersonens känsloliv så pass mycket att det blir en nackdel (lättare att genomskåda rollpersonen genom att observera familiaren). Så det finns faktiskt en explicit "mitt djur återspeglar mitt känsloläge"-egenskap i reglerna.

 

[krank]

Om du väljer att börja spelet med en familiar finns det en möjlighet att den återspeglar rollpersonens känsloliv så pass mycket att det blir en nackdel (lättare att genomskåda rollpersonen genom att observera familiaren). Så det finns faktiskt en explicit "mitt djur återspeglar mitt känsloläge"-egenskap i reglerna.

Skönt att höra att jag ändå haft en reel inverkan och att mitt lidande alla dessa år senare ändå lett till positiva förändringar.

 

[Vitulv]

Jag älskade de gamla vapenillustrationerna som (väl?) Gullbrandsson gjorde, hur ser de nya ut?

 

[Gamiel]

Jag känner att det finns tre eror om man ser till stämningen i eon. I dom tidiga modulerna är det lapptäckigt och en relativ ljus grisodlarstämmning. Från legender och hemligheter och frammåt blir det mörkare, mer episkt och mer metaplott. Och i och med epn iv fullbordas den övergången till något mycket mörkare.

(Till mitt förtret ska sägas då det jag gillade med de tidiga modulerna var den ganska hoppfulla grisodlar stämningen, har ännu inte hittat någon annan spelvärld som jag tycker slår det. Den senare mörkare stämningen lockar mig inte lika mycket och enligt mig är den heller inte lika underrepresenterad)

Jag mins EON v1 böckerna som rätt så cyniska i sina stämnings texter: folk som blev lurade eller lurade andra, folk som fick sina illusioner krossade, folk som gjordes narr av, etc.

Flera av de tidiga böckerna gav också en mer "allmän fantasy" känsla än en specifik värld p.g.a. bildvalet.

 

[Organ]

Det har aldrig funderats över möjligheten att producera ett Starter Set till Eon? Det skulle i alla fall jag vara intresserad av.

 

[Mundo]

OBS trams:

Får bestämma hur ens häst reagerar på folk i modernt Eon? Och kanske ännu viktigare: finns det fortfarande elefanter som bajsar folk i huvudet? [länkref]

Haha, vilken helt underbar story.

Jag kommer lägga in en person som blir bajsad på av en elefant i din ära nästa gång jag får chansen att skriva texter som beskriver länder med elefanter i.

 

[Mundo]

Det har aldrig funderats över möjligheten att producera ett Starter Set till Eon? Det skulle i alla fall jag vara intresserad av.

Vad skulle ingå i ett starterset?

 

[lijat]

Jag mins EON v1 böckerna som rätt så cyniska i sina stämnings texter: folk som blev lurade eller lurade andra, folk som fick sina illusioner krossade, folk som gjordes narr av, etc.

Flera av de tidiga böckerna gav också en mer "allmän fantasy" känsla än en specifik värld p.g.a. bildvalet.

Absolut har det funnits individer i exempel som är skitstövlar. Men för mig tror jag att den totala känslan påverkas mycket av att det var förlagt till stor del i asharina, den region av spelvärlden som är en smältdegel mellan en massa kulturer, ibland lite västern nybyggar känsla, så typ möjligheternas land, med dom stora imperierna stirrande från alla håll.

Senaste jag gjorde med eon världen var 2-3 år sen då jag körde en magiuniversitetskampanj förlagd i den regionen (men bytte ut regelsystemet)

 

[Svarte Faraonen]

Haha, vilken helt underbar story.

Jag kommer lägga in en person som blir bajsad på av en elefant i din ära nästa gång jag får chansen att skriva texter som beskriver länder med elefanter i.

Känns som ett lagom ovärdigt öde för en foriansk pyaralv.

 

[Organ]

Vad skulle ingå i ett starterset?

Det som vanligen ingår i starter set antar jag. Ett äventyr, färdiga rollpersoner och en nedbantad regelbok, tillräcklig för att kunna spela det medföljande äventyret men inte så mycket mer.

 

[Stämma]

Finns det några trådar eller inlägg här på forumet som verkligen fångar Eon? Sånt man kan läsa för att förstå tjusningen med världen/reglerna och som väcker lusten att spela omedelbart?

Vilka förutsättningar finns för att använda reglerna för att spela i andra världar än Mundana? Det har ju historiskt sett varit vanligt att ex RuneQuest används till andra världar än Glorantha, men Eons regler verkar luta rätt tungt på att vara integrerade med världen.

 

[Zeedox]

Vilka förutsättningar finns för att använda reglerna för att spela i andra världar än Mundana? Det har ju historiskt sett varit vanligt att ex RuneQuest används till andra världar än Glorantha, men Eons regler verkar luta rätt tungt på att vara integrerade med världen.

Grundreglerna är ganska enkla att överföra till andra ”standardfantasy” världar. Magireglerna desto mindre, i och med att de hänger ihop mer direkt med världsbygget. Har gjort det förut och fungerat fint.

Men stora tjusningen med Eon är dock det omfattande karaktärsskapandet, och det har flera delar som är väldigt Mundana-fokuserade. Går förstås att skippa delarna som inte passar, men kräver lite mer arbete.

 

[Svarte Faraonen]

De riktigt feta Eon-trådarna hör nog till Eon 1-3-eran – det var då Eon-forumet var som mest aktivt. Jag misstänker att en av faktorerna kan vara att så pass många av de användare som skrev i dessa sedan blev Eon-skribenter, så sådana diskussioner sker nu i någon mån internt.

Att använda Eons regler till en annan värld är görbart, men det som blir svårt är rollpersonsskapandet. Folkslag, religioner, händelsetabeller och liknande är starkt knutet till världen, så man hade behövt modda dem en del. Det är nog lättare i Eon V än i Eon IV; den utgåvan var tydligt knuten till en specifik plats i världen, Jargiska kejsardömet, medan vår ambition i Eon V var att man skulle kunna använda dem oavsett varifrån ens rollperson kom.

 

[Svarte Faraonen]

Andra saker jag ser som en bra grej med Eon V: Tre musketörerna-principen. Jag plockade egentligen termen från en gammal D&D-tråd som skapades av den ständigt lika saknade Storuggla, där man skulle skapa tre distinkt olika rollpersoner med samma ras och klass. Tanken i Eon är samma: man ska kunna ha en spelgrupp där alla har samma folkslag och yrke, men där rollpersonerna ändå är tydligt olika i sin framtoning och kompetensprofil.

 

[avatarex]

Andra saker jag ser som en bra grej med Eon V: Tre musketörerna-principen. Jag plockade egentligen termen från en gammal D&D-tråd som skapades av den ständigt lika saknade Storuggla, där man skulle skapa tre distinkt olika rollpersoner med samma ras och klass. Tanken i Eon är samma: man ska kunna ha en spelgrupp där alla har samma folkslag och yrke, men där rollpersonerna ändå är tydligt olika i sin framtoning och kompetensprofil.

Det där tycker jag är bäst med Eon! Priset för att det finns en massa olika jargiska nunnor eller cirefaliska sjömän är att det finns en hel del val och beslut som behöver göras under rollpersonsskapandet. Men det är det värt!