Nekromanti Inspirerande spelvärld

Kultkult

Veteran
Joined
2 Jun 2005
Messages
157
Location
Malmö
Då mitt eget rollspelande sedan en lång tid tillbaka reducerats till evinnerliga fantasimonster utan praktisk användning, söker jag nu endast tankeoljning.

Alltså, vilka nya rollspel har de mest fantasieggande spelvärldarna i ditt tycke? Vilka spelvärldar är mest originella, utförliga, detaljerade eller bara mest magnetiskt beskrivna?

Ge mig något att köpa.
 
Så här i korthet: Artesia, Legend (i Dragon Warriors, nåja, det är inte nytt).

Sen tycker jag inte man kan säga att det finns ett likhetstecken mellan originellt och fantasieggande. Några av de absolut bästa kampanjerna/spelvärdarna är ju inte speciellt originella, som The Old World i WHFRP. Fantasy-Europa på 1400-talet , typ. Men det är UTFÖRANDET som är det viktiga där. Sen har jag sett många originella spelvärdar som är bara "snark".

/ T
 
"Alltså, vilka nya rollspel har de mest fantasieggande spelvärldarna i ditt tycke? Vilka spelvärldar är mest originella, utförliga, detaljerade eller bara mest magnetiskt beskrivna?"

Tekumel. Ingen pseduovästeuropa där inte, inte en tillstymmelse till judeokristen världsbild, inga alver dvärgar eller orcher och beskriven i rent pedantisk detalj (fast inte på det viset som Hârn där man vet exaakt innevånarantal i varenda liten skitby på ön, utan som i en mer sociologisk och kulturell avhandling).


Storuggla, masuntoqubasrim
 
Om man bortser från "utförligt" och "detaljerat" och koncentrerar sig på "originellt" och "magnetiskt beskrivet": Dictionary of Mu och Polaris.

Om jag hade haft någon sorts blygsamhet hade jag inte kunnat nämna Terone. Det är tur att jag inte har det.
 
Så här bär jag tänkt på saken skulle jag nog nämna GURPS Goblins också. Det är en sådan där setting som bara skriker "Speeeela miiiig!" men som fullständigt sabbas av att det är... ja, GURPS.


Storuggla, som är kondenserat sug
 
Några kandidater:

Skyrealms of Jorune
Warhammer Fantasy Roleplay
Reich Star (Nazister i rymden!)
Vampire (faktiskt. Jag fick duktig sensawonder-känsla när jag läste första upplagan, wow vilken cool omskrivning av vampyrmyten liksom. Sen gick det ju som det gick).

hälsar
Örnie
 
Arfert said:
Sen tycker jag inte man kan säga att det finns ett likhetstecken mellan originellt och fantasieggande. Några av de absolut bästa kampanjerna/spelvärdarna är ju inte speciellt originella, som The Old World i WHFRP. Fantasy-Europa på 1400-talet , typ. Men det är UTFÖRANDET som är det viktiga där. Sen har jag sett många originella spelvärdar som är bara "snark".
Jag hade tänkt slänga med något liknande i mitt eget svar, men när du redan gjort det kan jag bara bifoga ett stort "håller med". Det finns alltför många spel som är både nyskapande och orginella men även mer eller mindre ospelbara. Orginell och bra är INTE synonymer.

/Anders
 
Den senaste spelvärlden som svept undan fötterna på mig är den som presenteras i Dark Heresy. Den är även mycket bra och inspirerande skriven. Eftersom att världen inte är ny, även om spelet är det, så finns det dessutom en uppsjö andra källor att ösa ur, allt från armeböcker till figurspelet, romaner som utspelas i spelvärlden och mycket annat. Mycket finns även på nätet.

/Anders
 
Alltså, jag gillar Eberron. Det är en setting där allt som är häftigt får plats, och det fungerar. Det är svårt att sätta fingret på varför den är så bra, den är helt enkelt genialiskt fokuserad. Den borde vara rörig och osammanhängande, men fungerar väldigt, väldigt bra.

För den nytillkomne är Eberron alltså en setting till Dungeons and Dragons (alltså en fantasyvärld), som togs fram som ett resultat av en tävling där alla som ville fick vara med. Några särskilda krav driver den spelvärlden, och jag uppfattar följande två som det viktigaste:

1. Allting som är Dungeons and Dragons skall få plats. Alltså alla monster, prylar, klasser, allt. Och det är rätt så mycket.

2. Spelvärlden är det logiska resultatet av spelets regler. I huvudsak innebär detta att magi är industrialiserat.

Det finns också mycket annat att säga om den, men jag tar och nöjer mig med att ta upp några av de huvudsakliga teman eller genrer som spelvärlden lämpar sig för:

o Spionage.

o Efterkrigstid.

o Pulpaction.

o Deckare.

o Expeditioner.

Den är svår att sammanfatta, men bra är den.
 
Jag skulle kunna spela i Sharn i ett halvt liv utan att tröttna tror jag (urban fantasy ftw!*). Och bara tanken på en Droaam-kampanj gör mig alldeles uppspelt av lycka.

Ett bra tips om man gillar Sharn är att skaffa Keith Bakers böcker som utspelar sig där. De är knappast några mästerverk ens i genren "budgetfantasypocket baserad på ett bästsäljande rollspel", men Sharns möjligheter som spelvärld är nästan som tydligast där. Själva Sharn-boken gör sig bättre som referensmaterial till romanerna.


* Urban fantasy är inte Neil Gaiman utan snarare Fritz Leiber, menar jag
 
Den bästa spelvärlden ur detta perspektiv är tyvätt varken ny eller köpbar (annat än på eBay): Space 1889, med victorianska äventyr på Mars, Venus, Jorden och Merkurius. Underbart solsystem, men pissigt spelsystem. (Vi spelar med BRP istället.) Klassiker med högt nostalgivärde.
 
Så vitt jag vet var faktiskt Tekumel den första rollspelsvärld som publicerades. D&D kom först som rollspel, men saknade dåförtiden en värld. Empire of Petal Throne blev fantasyspel nr 2 och innehöll en "riktig" värld. Men detta var 30+ år sedan så kan jag missminna mig.

Hursomhelst var EPT det första rollspel jag såg (i början av 1977), men dess ägare lyckades inte förklara vad det gick ut på för mig. Några månader därefter introducerades jag till D&D och då begrep jag. Sedan följde Traveller och då kom jag igång själv på allvar. Ack, en så'n nostalgi.
 
"Den bästa spelvärlden ur detta perspektiv är tyvätt varken ny eller köpbar (annat än på eBay): Space 1889"

Om man inte räknar Steve Jackson och Amazon som försäljningsställen det vill säga.


Storuggla, p'sta!
 
Du minns såklart rätt... mitt ex av EotPT är som sagt tryckt 78, men kampanjen är ytterligare några år äldre har jag för mig.
 
Back
Top