Det är inte mitt första äventyr, men det är ett som känns väldigt genuint och inte lika framtvingat som andra jag har skapat.
För några veckor sedan hade jag en semi-mardröm om en alternativ version av min en äldre brors stora gamla hus. Ett stort bottenlöst hål i källaren omgiven av en balkong och 50-tals belysning längs bergväggarna. Något som ständigt iaktog de som bodde i huset och två försvunna personer, ett källarutrymme fullt med blodstänk. En av de första tankarna när jag vaknade var att det kunde vara ett häftigt äventyr om man kunde forma om det som ett sådant, så jag började på med det.
Dessutom när jag börjat fundera på det så har jag en del andra drömmar jag kommer ihåg som säkert också kunde vara intressanta att utforska som något andra kan uppleva genom rollspel, modifierat. Semi-mardrömen blir ett Eon äventyr så bland annat skippas elbelysningen.
För tillfället ligger motivationen i att jag vill dela med mig av upplevelsen i nån form med andra. Höra deras reaktioner och reflektioner om själva upplevelsen, sån länge jag får in rätt stämning. Att få feedback på något jag gjort eller skapat är uppskattat.
Balanseringen vet jag inte alls hur jag ska gå till väga med, förståss beror det ju på hur man vill att handlingen ska flyta, hur svårt det ska vara och så vidare. Men att komma till de resultaten känns svårt.
Äventyret utspelar sig norr om Kamor, i Cirefaliskt område under vintern, eller i ett snöigt landskap. Rollpersonerna kommer i någon form att komma till ett större Inn mitt ute i ingenstans, där finns nog ett handfull byggnader, och det fungerar som ett mellanstop för handelsresanden, gruvarbetare mm, dess lokalisering där är näst intill perfekt.
Rollpersonerna anländer till Innet antingen just då en oväntad snöstorm tar form, eller tvingas uthärda den ett par timmar innan de kommer fram. Hur som helst blir de fast där om de inte vågar riskera att gå ut i snöstormen, som även av någon anledning är extra kylig. En halvtimme eller så kan man spendera ute under dagen innan man börjar känna av den, och på natten ännu kortare, förutsagt att man är varmt klädd. För att man ska kunna röra sig mellan byggnaderna.
Det tar dock inte länge förän underliga saker börjar hända. Personer försvinner, andra beter sig annorlunda, hasande steg i korridorerna under natten, dörrar som testas halvslappt, isande skrik och köld.
Vad har ni som inspiration och motivation, och hur gör ni för att balansera era äventyr?
För några veckor sedan hade jag en semi-mardröm om en alternativ version av min en äldre brors stora gamla hus. Ett stort bottenlöst hål i källaren omgiven av en balkong och 50-tals belysning längs bergväggarna. Något som ständigt iaktog de som bodde i huset och två försvunna personer, ett källarutrymme fullt med blodstänk. En av de första tankarna när jag vaknade var att det kunde vara ett häftigt äventyr om man kunde forma om det som ett sådant, så jag började på med det.
Dessutom när jag börjat fundera på det så har jag en del andra drömmar jag kommer ihåg som säkert också kunde vara intressanta att utforska som något andra kan uppleva genom rollspel, modifierat. Semi-mardrömen blir ett Eon äventyr så bland annat skippas elbelysningen.
För tillfället ligger motivationen i att jag vill dela med mig av upplevelsen i nån form med andra. Höra deras reaktioner och reflektioner om själva upplevelsen, sån länge jag får in rätt stämning. Att få feedback på något jag gjort eller skapat är uppskattat.
Balanseringen vet jag inte alls hur jag ska gå till väga med, förståss beror det ju på hur man vill att handlingen ska flyta, hur svårt det ska vara och så vidare. Men att komma till de resultaten känns svårt.
Äventyret utspelar sig norr om Kamor, i Cirefaliskt område under vintern, eller i ett snöigt landskap. Rollpersonerna kommer i någon form att komma till ett större Inn mitt ute i ingenstans, där finns nog ett handfull byggnader, och det fungerar som ett mellanstop för handelsresanden, gruvarbetare mm, dess lokalisering där är näst intill perfekt.
Rollpersonerna anländer till Innet antingen just då en oväntad snöstorm tar form, eller tvingas uthärda den ett par timmar innan de kommer fram. Hur som helst blir de fast där om de inte vågar riskera att gå ut i snöstormen, som även av någon anledning är extra kylig. En halvtimme eller så kan man spendera ute under dagen innan man börjar känna av den, och på natten ännu kortare, förutsagt att man är varmt klädd. För att man ska kunna röra sig mellan byggnaderna.
Det tar dock inte länge förän underliga saker börjar hända. Personer försvinner, andra beter sig annorlunda, hasande steg i korridorerna under natten, dörrar som testas halvslappt, isande skrik och köld.
Vad har ni som inspiration och motivation, och hur gör ni för att balansera era äventyr?