Nekromanti inget jag, bara vi.

[Jade]

ojoj. var bara tvungen att få det här ur mig...

vet inte när, men för en HIMLANS massa tid sedan såg man ett program på televisionen som handlade om barns utveckling eller något (det stod på och med tanke på att jag har en hjärna som registrerar onödig information blev det som det blev)... där sade man bland annat att det tar ett par år för ett barn att utveckla en "jag-känsla".

då slog det an en sträng någonstans i mitt skrivade inre. hurdan skulle en Vuxen person vara utan jag-känsla? jag gjorde en luddig anteckning någonstans i kaoset och tänkte inte mer på det hela.

förrän nu då. (sena kvällor gör underverk för tänkandet) håller på och snickrar på en idé till ännu en kampanjvärld (eller dylikt) och har börjat befolka denna med allehanda underliga filurer. och då dök idén om "jag-folket" (som de har fått heta tills nu) upp igen.

det rör sig alltså om ett folk som helt och hållet saknar jag-känsla... jag tycker att det låter som en bra idé, men ska jag vara ärlig förstår jag inte till fullo vad det innebär.
hittills har jag kommit fram till följande (första idéerna som dök upp, egentligen);
- de har inga ord eller någon förståelse inför begreppet "jag", "du" eller för den delen "mitt" och "ditt"
- de har inga gränser, de ser inte vart "jag" går över "andra folk"
- de ser alla som del av samma varelse, "alla är en" typ (tveksam till denna punkt dock)

nu behöver jag lite hjälp och gnugga hjärncell här.. finns det några fler sätt som denna frånvaro av jag-känsla kan yttra sig i?

eller är jag kanske bara trött och luddig?

 

[Insignia]

Om du inte har läst "Den oändliga historien" så kan det vara bra att göra det. Det finns nämligen ett folk där som saknar jag-begreppet. En effekt är att de inte har någon egentlig kärlek utöver ren gemenskap, och inte sörjer när någon dör eftersom ingen betyder något speciellt. Alla kan ersättas. Jag tror inte ens de har personnamn. Det var ett tag sedan jag läste det, men jag kan ta reda på vilket kapitel det var ifall du bara vill kolla upp just den biten.

 

[Rising]

Joo, det låter som att det skulle bli ett kollektiv, typ som Borg (inte Björn, utan di därna från Stjärnträck), insektsvarelser och liknande.

Det är lätt att hitta på dåliga saker, eftersom det är så Amerika gillar att framställa den här typen av skenkommunister: Ingen individuell frihet. Inget personligt uttryck för den enskilde, osv.

Men man kan ju tänka på det som något bra också. När någon mår dåligt så drabbar det hela "vi" och då har alla ett ansvar för att hjälpa den personen. Empati för ett sådant folk skulle vara lika instinktivt och naturligt som våran självbevarelsedrift. Om det inte finns något "jag", då finns det heller ingen personlig status och inget förtryck inom rasen. Varken i form av klassklyftor eller ens på det vardagliga planet "skaffa en snygg bil för att göra grannarna avundsjuka".

Det blir något väldigt speciellt.

---

På tal om små barn. Jag skulle vilja ha en ras som fungerar som riktigt små barn, ni vet, i den åldern när man tror att hela universum kretsar kring en själv? Typ, jag trodde as-ofta att allt bara var en sorts "dolda kameran" när jag var liten, att mina polare bara var skådespelare och att det fanns några som tittade på vad jag gjorde hela tiden. Typ, som om jag var en del av ett experiment. Man brukar säga att barn i den åldern (och kanske framförallt när de är något yngre) tar åt sig personligt av allting. Om mamma är ledsen så är det man själv som gjort henne ledsen, om pappa är arg så är det en själv som gjort påppa arg, osv. Man är för omogen för att fatta att de har sina egna världar och att allt de gör inte nödvändigtvis har med en själv att göra.

En sådan ras tycker jag skulle vara intressant. Inte "självisk" per definition, utan snarare omedveten om att andra varelser har sina egna målsättningar här i livet. Typ, överhuvudtaget är barn balla att använda som symboler.

Well, sorry att förorena i din tråd. Ett "vi"-folk låter ashäftigt. Insignia hade bra synpunkter också.

/Riz

 

[Tarill]

"En sådan ras tycker jag skulle vara intressant. Inte "självisk" per definition, utan snarare omedveten om att andra varelser har sina egna målsättningar här i livet. Typ, överhuvudtaget är barn balla att använda som symboler."

Hur är det med den där arten Crickett i Liftarens guide till galaxen som blivit inspärrade i ett eget privat universum. Var inte orsaken till att de startade krig att de inte kunde tänka sig att det fanns saker utanför världen de bodde på?

 

[Jade]

Re: the fifth and the two first letters

gjorde ett litet eget experiment faktiskt.. där en dam skulle ta hjälp från en av dessa jag-befriade varelser... det var lite svårt. hon undrade nämligen om varelsen hade sett en person hon letade efter....

knepigt värre! fotografier fick användas, lixom en hel del vändande på formuleringar och ord för att varelsen dels skulle kunna förstå vad hon ville, men också kunna ge henne den hjälp den kunde erbjuda...

 

[Insignia]

Krikkit!

"Var inte orsaken till att de startade krig att de inte kunde tänka sig att det fanns saker utanför världen de bodde på?"

Jo, ungefär. Men de blev inte inspärrade i ett privat universum, som du säger, utan på sin egen planet.