Nekromanti Ikoniska karaktärer i etablerde världar

kwarnberg

Swordsman
Joined
8 Jul 2015
Messages
774
Jag är urusel på att använda mig av verkliga personer när jag SLar. Känns aldrig som att jag kan göra dem rättvisa med min dåliga gestaltning, så brukar inte ha med dem. Som spelare tycker jag nog också det är konstigt.
Å andra sidan skulle jag nog vara bekvämare med att träffa på en Marvelkaraktär än någon historisk person.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,541
Lite mer invecklat svar. I Anchormans Marvel: Civil War kampanj spelade vi etablerade superhjältar och det var supercoolt (Jag fick spela Songbird! :D). Så då kändes det rätt att slåss mot etablerade skurkar, prata med Ironman och Cap. När the Sentry dök upp och ville mörda oss hade jag ett mindre freak out över att vi alla skulle dö.

Problemet där är att man måste ha spelare som kan sina karaktärer bra nog och klarar av gestalta dem på ett bra sätt utan att det gör att spelarna känner sig kvävda. Jag hade tex inte klarat av att spela Superman eller Captain America för jag hade inte gjort det bra nog hela tiden och det hade gjort mig lite ledsen. Och det gjorde mig lite små irriterat när någon inte spelade Wolverine rätt i session ett måste jag erkänna och det är jäkligt tramsigt av mig. Men alla bets är av om jag ska döda folk. Jag struntar i om Superman är spelad helt rätt om jag är där för att mörda honom.

Huvud problemet är att spelledare väntar sig att man skall behandla etablerade karaktärer som huvudpersoner eller med respekt och fuck that. Ser du Drizzt vid sidan av vägen så döda honom. Spelarna är de enda huvudpersonerna i världen, alla NPC:er är där för att dö.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
6,004
Location
Ett häxkräl
Ja, självklart. Som SL är det ju en av de roligaste bitarna att spela i Tolkiens Midgård eller i Arthurlegendens Britannien. Nu delar jag inte God45:s förkärlek för att få ikoniska personer slaktade av spelarna, men, ja, har man med dem så får man vara beredd på att det händer. Viktigast av allt är så klart att det är spelarna som är hjältarna, och inte dessa ikoniska personer. Det är bara tråkigt att spela andrafiolen till SLP:s som SL har blivit förälskad i.
 

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
1,036
Location
Carapalea
Skarpskytten;n165134 said:
Ja, självklart. Som SL är det ju en av de roligaste bitarna att spela i Tolkiens Midgård eller i Arthurlegendens Britannien. Nu delar jag inte God45:s förkärlek för att få ikoniska personer slaktade av spelarna, men, ja, har man med dem så får man vara beredd på att det händer. Viktigast av allt är så klart att det är spelarna som är hjältarna, och inte dessa ikoniska personer. Det är bara tråkigt att spela andrafiolen till SLP:s som SL har blivit förälskad i.

Jag håller med Skarpskytten helt.
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Jag spelleder bara i "alternativa tidslinjer", och jag vill göra samma sak om jag spelar. Så jag vill att de skall vara med, men inte ha "plot immunity" eller ha löjligt höga stat för att i praktiken få plot immunity.

Sedan om det är någon man stöter på ofta, bara hör talas om, samt hur aktiva de är, beror på vad som passar in i berättelsen.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Jag föredrar att inte möta ikoniska karaktärer när jag spelar i etablerade världar. Jag vill inte möta Harry Potter, Läderlappen, Miles Morales, Alan Turing eller Snorre Sturlasson mm - få saker dödar min immersion fortare.

Däremot ser jag dem gärna i tv-serier och böcker. "Omg, var konstnärstanten i veckans Detektivserien-avsnitt madame Lebrun?!? MIND BLOWN". Men helst inte i mina spel.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,607
Location
Rissne
Som spelledare är huvudanledningen till att jag inte spelleder den sorts spelvärldar som har en massa ikoniska karaktärer att jag inte är intresserad av att använda dem. Alls. Jag vill ju använda mina SLP:er. De ikoniska bär med sig för mycket bagage - framför allt i serieuniversa, där det ofta finns decennier av historia före varje karaktär.

Som spelare... Nja. Jag vill inte börja tänka på förlagor och försöka minnas det jag kan av ovan nämnda historia, räkna ut vilken version av karaktären det är... Så även som spelare undviker jag gärna spelvärldar med en massa kanon.

Spelar jag Marvel Heroic så skulle jag nog vilja göra det med en ny spelvärld, eller drastiskt förändrad. Spelar jag Doctor Who förväntar jag mig att den "riktige" doktorn inte finns med. Spelar jag Buffy eller Supernatural så får det nog vara i ett alternativt universum där Buffy aldrig blev slayer eller där Winchesters dödades av demonen när de var barn.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,607
Location
Rissne
Det finns officiellt utgivna äventyr till Call of Cthulhu som blandar in t.ex. Tolkien och Crowley.

Jag tycker alltid att det känns lite pinsamt att spelleda de delarna. Lite "jag mötte Lassie", som den där snubben man känner som alltid vill snacka om hur han en gång träffade Magnus Uggla i matbutiken. Det känns som att SL förväntas "blåsa upp sig" och använda en del av kändisarnas stjärnglans för att skapa en "wow-känsla" så att spelarna inte märker hur dåligt äventyret är i övrigt.

Nu rör det sig om ganska bra äventyr, det är inte det, men det känns som att den som skrev dem inte vågade låta dem stå på egna ben. Som om de behövde en celebrity endorsement.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Jag har däremot ingenting emot att bygga äventyr omkring verkliga saker, eller pastischer på verkliga saker, men vill helst inte ha med några cameos.
Jag skulle exempelvis kunna tänka mig att spelleda ett gäng Hunters som jagar vampyrer bland den onda kandidaten Drumpfs campain management, eller för all del House of Cards - kyrkovalet edition, men inte House of Cards - PCs slår slag för subterfuge mot Francis Urquhart, eller Hunter: the Vigil med the antediluvian horror Donald som slutboss.
 
Top