RECENSION Idioten av Johan Fahlvik Thilander

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
22,461
Idioten av Johan Fahlvik Thilander är ett nytt äventyr till hans äventyrslandskap Kaskelot till skräckspelet Kutulu som publicerats i senaste numret av Fenix, nr 1 år 2026.

En kort introduktion till Kaskelot om ni inte läst det: Ett fruktansvärt Lovecraftianskt vidunder flyter i land i Essex 1921 och störtar mänsklighetens hela världsbild. Den här döda och ruttnande kroppen som inte ens gör något bevisar att alla religioner har fel, vetenskap inte fungerar egentligen, mänsklighetens roll i skapelsen är inte den vi trodde den var och allt är omstörtat. I skuggan av detta blir världen lite vansinnigare och utredarna får fullt upp.

Idioten handlar om de många konstnärerna som samlats i närheten av vidundrets kropp för att måla av det eller på andra sätt inspireras av att se på det medan de målar. Äventyret börjar när systern till en konstnär som börjat bete sig märkligt ber utredarna ta reda på vad som hänt honom och att försöka tala sans i honom igen. Därifrån dras utredarna in i en mycket större, mer dunkel och mer kosmiskt fruktansvärd plan än vad de hade kunnat vänta sig från det här enkla uppdraget.

Idioten är Kaskelot äventyret som går hårdast. Det är mest kosmiskt och resultatet av att misslyckas är värre än i något av de andra äventyren. Det är också lite mer klassiskt Call of Cthulu:igt än resten av Kaskelot äventyren (det finns till och med en crossover med Masks of Nyarlathotep kampanjen). Det är absolut rätt äventyr att ha med i Fenix som en reklampelare för att få folk att gå vidare till att läsa Kaskelot, det här är äventyret som nog tilltalar den bredaste publiken. Priset det betalar för detta är att det är liiite mindre sin egen grej, lösningen här är till exempel antagligen att äventyrarna skjuter en ond kille. Men det är på inget sätt dåligt, bara lite mer mainstream.

Vad som inte är ett dugg mer Mainstream är att det är ett jättecoolt meta-scenario om att skapa konst om fruktansvärda saker. Tillexempel som att skriva skräckrollspelsäventyr. När är det bara att skapa mer hopplöshet och nihilism? Är det mindre värdefullt för att det är resultatet? Vad har du för ansvar när du skapar? Om sanningen du inspireras av är hopplös och nihilistisk? Scenariot gör superintressanta observationer och ger verktygen för att se till att det här kommer fram i spel.

Det finns också en super bra och pedagogisk beskrivning av hur en utredare blir vansinnig av en grej som dyker upp i scenariot med olika steg och vinklar. Det är jättebra, läser du bara den biten är det fortfarande värt priset att köpa hela Fenix numret.

Jag tror att om slutet antingen gav tydligare vägledning för hur situationen kan lösas på sätt som inte är att skjuta lite folk med pistoler. Eller om äventyret gick ”Utredarna kan inte stoppa människors kreativitet. Det värsta kommer hända”. Hade det här varit lite bättre. Som det är nu är det bara jättebra, men jag tror det är det svagaste av Kaskelot äventyren. Det svagaste Kaskelot äventyret är dock som att säga ”Den minst vackra soluppgången” så detta är fortfarande något du bör läsa om du bryr dig om svensk skräck ens lite.

4 av 5
 
Back
Top