Läser rollspelsprodukter nu varje rast jag har på jobbet (något asocialt men de börjar vänja sig), blir nog lite mer som är värt att nämna här men kan börja med att jag läst
Zedeck Siews och
Mun Kaos verk, både när de själva gör och det de hann göra tillsammans (ett partnerskap som gått isär till många i OSR-sfärens förtret, pengar är gisslet i vanlig ordning verkar det som). Alla är till vagt OSR/Into the odd system eller Mun Kaos eget hack
Kala Mandala. Alla är i en setting baserad på sydöst-asiatisk kultur.
Siew är författare och av han har jag läst äventyret
The lorn song of the bachelor, (53 sidor) SPRÅKET! Grym på att göra det kortfattat och få texten spännande och världen levande. Premissen är en vit krokodil som terroriserar sin omgivning men även
är en mindre gudom och även en dunge som korresponderar med dess konstitution! Orginella idéer och för mig som är dåligt insatt i kulturen i fråga känns det nytt och fascinerande, tar även upp kolonialism på ett nyanserat sätt. Bland de mer inspirerande jag läst på länge!
<- Kort förklaring av en NPC för att visa upp
Siews språkbruk
Mun Kao är mestadels illustratör men har börjat skriva egna äventyr, där jag läst
Deluge at drizzle distillery, (44 sidor) språket är inte lika blommigt och engagerande men illustrationerna fångar känslan och är toppklass! Scenariot är även här solitt, om än ganska många nya subsystem att hålla reda på/lära sig, äventyret handlar om ett destilleri av heligt vatten där den lokala regnguden blivit asa-arg och även
smutstigt oheligt vatten läck ner och skapat en maskguddom! Många krokar och välskrivet, mycket bra även denna!
<- Illustration av
Munkao
Tillsammans påbörjade de en series zines med namnet
A thousand thousand islands och hann publisera verket
Reach of the roach god, som är ett störe äventyrssamling/världsbygge på över 300 sidor. Innehållandes 3 äventyr, några historier om olika grupper, vissa monster och slutligen en sammansmältning av dessa i en form av generativ grottkräl med sandlåde-tänk. Smockfull med
Mun Kaos illustrationer som är ytterst stämningsfulla i min mening och språket är bra, men klart sämre en det tidigare av
Siew jag läst och börjar i min mening på ett ganska lat sätt slänga sig med moderna referenser "office-vent sized entrance" och dylikt, funkar inte alls för mig. Upplever en avsaknad av kinetisk energi och en hel del tveksamma inklusioner, överlag en ganska ofokuserad produkt och anser att de gjorde sig bättre utan varandra! Men det kan ju ha börjat grälas under tillverkningen av denna produkt och kanske därför jag upplever den mindre genomarbetad.
