Nekromanti I kultens skugga

wilper

wilper

Fast i vinkelvolten.
Joined
19 May 2000
Messages
8,512
Location
Nordnordost
Forumsrollspel. Samberättande. Sådär 3-5 deltagare. Poster som får ta sin tid, långa snarare än många. Fantasy som smakar apokalyps, mongolskurkar, världsräddande och svarta ullkappor i regnet.

Reglerna lånar vi ur Okult, spelvärlden diskuterar vi ihop när vi börjar.

Någon som är med?
 
Kan inte Okult, är för lat för att lära mig nu, men om du får för dig att ändra till Fantasy! så är jag nog på! :gremsmile: Hur altiv måste man vara?
Nu såg jag att det är samberärrande. Vad betyder det , ingen SL? Hur gör man?
 
Ahh, jag lär nog inte ändra till Fantasy!. Jag hade tänkt mig en lite annan spelform, som samberättandet antyder.

Men din fråga var bra, det kanske är någon mer där ute som undrar.

Samberättande är ett rätt stort begrepp, och folk lägger lite olika innebörd i det. Men just nu menar jag ett spel som kanske, men inte nödvändigtvis, har en spelledare. Spelarna styr inte bara sina rollpersoner, utan hoppar in och spelar spelledarpersoner vid behov, och i stället för att fråga SL om saker i spelvärlden kan de själva hitta på efter behov.

Fokuset driver ofta från "att klara äventyret" till "att berätta en intressant historia".

Det är ett friare sätt att spela, men det ställer också högre krav på deltagarna. Man måste jobba hårdare för att hålla stil och genre.

Jag tror man skall vara beredd att skriva något varje dag, även om man förmodligen inte faktiskt kommer att skriva så ofta annat än kortare perioder.
 
Also, eftersom det förmodligen finns typ 40 personer i hela världen som vet hur Okults regler funkar kör vi en regelsammanfattning när vi kör igång. Men det är ruskigt enkla regler iaf.
 
Jag vill gärna spela över jul och nyår! Kan nästan känna lukten av blöt päls och surnande hästmjölksyoughurt (full med flugor).
 
Skatter skall vinnas, inte genom planering och försiktighet utan genom hänsynslösa attacker och brutal slakt! Helvetets kedjor binder oss till våra mål med våra ambitioner! Världen kommer gå under men först skall den frukta våra yxor! Låt den törstande guden dricka våra fienders blod och själar!
 
I striden fryser ingen, inte heller under tortyr. Fiendens blod är varmt så länge det är färskt. Kylan drabbar den sysslolöse, den sovande och den som bär stål i skyddande syfte.
 
Din själ finns i ditt vapen och ditt stridsrop. Bara de man dödat i strid kan man verkligen känna. Det är så alla de stora romanserna slutar, två älskare som dödar varandra och är varma för evigt i varandras armar.
 
Jag anar mer än ser dig på fällen intill mig. Du luktar av häst, svett, rök, damm och ruttet kött.
Glöden har slocknat och fliken som skyddar jurtans rökhål har blåst av. Stora droppar letar sig in längs väggen. Flugorna surrar, men jag är trött av röken. Du är skadad och ditt stridsrop värmen inte mer.

Jag oroas att vi dragit ut på det.

Jag fryser.
 
Kan man testa och döda sin karaktär om man känner att det inte var em bra idé? Jag har faktiskt kört en del samberättande vill jag minnas, men det var länge sen.
 
Jag älskade någon en gång tidigare. Älskade någon mer än livet. Men mitt hugg var snabbare, för snabbt. Ärret är kvar över min axel men stridsropet är förlorat. Som spillt vin i regnet.
 
Den andre tvekade va? De goda tvekar... och såret tillfogade du dig själv, med en yxa som inte var din, tagen från den fallnes grepp.
De som överlever blir onda, av smärtan, fysisk eller moralisk, sätt vilken etikett du vill!
Du låter såret gro för att låtsas att ni dödade varandra på det heliga sättet, i passion, men egentligen är det förruttnelsen som är din älskade, förfallet.
Jag borde döda dig, men då blir jag som du, riskerar jag att bli som du. Jag drömmer om att rida bort, men röken gör mig så slö, och det regnar... Hästen behöver vila, den behöver faktiskt det, och det är kallt utanför... Ja, bara man sticker ut en tå.
 
Ni har väl inte börjat? Om ni har det är det här den skummaste spelstil jag varit med om.
Obs, jag har inga t12:or hemma ifall det skulle behövas.
 
Tomatalven said:
Ni har väl inte börjat? Om ni har det är det här den skummaste spelstil jag varit med om.
Obs, jag har inga t12:or hemma ifall det skulle behövas.
Click to expand...

Vi har inte egentligen börjat, jag blev mest inspirerad av det första Zappelina skrev och sedan har vi bara spunnit vidare på det den andra skriver :gremsmile:
 
Där yxan vill falla faller den. Min enda älskade är blodet och vrålet och stålet i ens hand. De kalla sakerna kommer mot oss och det är bara köttet och blodet och själarna som håller dem borta. Ett ärr är ett ärr oavsett vem som tillfogade det. Röken är röken oavsett om den kommer från våta granbarr eller trolska konster. Sömnen och kylan kanske tar oss, den tar många. Men vi har fortfarande chansen, fortfarande finns yxan inom räckhåll. Ta risken! Vad annat kan du göra?
 
Tomatalven said:
Zappelina said:
Lite kanske.
Click to expand...
Om det är såhär dom ni skriver nu kommer jag inte kunna hänga med alls ^^
Click to expand...

Jag tror det blir lite konkretare när Wilper drar igång det ordentligt och ger oss reglerna och grejer så jag hade inte oroat mig :gremsmile: Och drar vi iväg på några mer svävande och drömliknande sidospår så bara PM:a oss och fråga om något är oklart.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top