Jag har bara stött på ett spel som har adresserat det här problemet och har en regel för att lösa det. Det går naturligtvis att lösa problemet genom att kommunicera i gruppen, men jag tyckte ändå att det underlättade att ha en regel som uppmuntrar att man ska säga ifrån om man inte uppskattar vissa beskrivningar.
Hur viktig är inredningen?
- Thread starter Albrekt
- Start date
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 4,548
Samma här! När jag spelleder Call of Cthulhu försöker jag iofs hålla det någorlunda korrekt, men fantasy är ju en hittepåvärld och då känns det fånigt att reagera på att det inte är "historiskt korrekt".
verlandes.
rollspelskollektivet
vad vet han om rollspel, ens?Om man vill berättiga vilt blandande av gammalt och nytt i sin fantasy kan man alltid försvara sig med att Dave Arneson gjorde det först.
Tack för att du delar,
Det du beskriver är ju din känsla, den finns säkert hos andra också.
Jag ser det som en linje mellan två extremer,
Historiskt korrekt jämfört med totalt hejsan hoppsan.
Och vi är olika känsliga för avvikelser.
Du hjälper oss här med kunskap, det är en dimension, biljard har tråden touchat på, helt utanför min kunskap.
Så redan här blir det lite olika kunskapsnivåer, vi kan olika, det kan i viss utsträckning hjälpas upp men inte jättemycket tror jag.
Sen har vi hur viktigt det är att följa det historiskt korrekta, här tror jag ett samtal kan vara viktigt för här tror jag vi är väldigt olika.
Vissa likt dig vill nog att det blir ungefär rätt, andra blandar gärna mycket.
Det största problemet tror jag kommer när man förutsätter att alla har ungefär samma inställning som jag själv kring historiskt korrekthet.
Man Mountainman
Spanska flugan
En fördel med att bry sig om historisk korrekthet är ju att man har ett incitament att lära sig om den faktiska historien, ett ämne folk i gemen kan för lite om (lex Annie Lööf).
MODERERING
Jag vill att alla kommer ihåg att olika personer har olika preferenser, utan att de för den delen är "fåniga" eller att personerna är "rättshaverister".
Alla har vi olika saker vi vill få ut av rollspel, och alla har vi olika sätt att få ut det vi vill ha.
Så acceptera att andra tycker annorlunda, och sätt inte negativa lappar på dem för det.
MVH
/Magnus
Jag vill att alla kommer ihåg att olika personer har olika preferenser, utan att de för den delen är "fåniga" eller att personerna är "rättshaverister".
Alla har vi olika saker vi vill få ut av rollspel, och alla har vi olika sätt att få ut det vi vill ha.
Så acceptera att andra tycker annorlunda, och sätt inte negativa lappar på dem för det.
MVH
/Magnus
Mogger
Hipsteranka
Det är väl någonstans detta som är kärnan tänker jag. Skulle jag spela en SLP eller RP som var fysiker eller läkare eller nått så skulle jag ju missa massa uppenbara saker som är självklart för folk inom dessa gebit. Det finns ju ex rätt många poliser som tycker alla polisserier och filmer är komedier, eftersom de ligger så långt ifrån deras verklighet. Det finns säkert poliser som kan se polisfiktion för vad det är, men jag gissar att de genrellt har en högre tröskel att ta sig över. Vi har säkert alla ämnen som vi har bra koll på. För många rollspelare är det historia. Jag uppskattar historia för att jag gillar hur den sätter vår värld i sin kontext. Kan man förstå Balkan utan att förstå Trastfältet? Säkert, men det blir ytterligare en pusselbit i det oöverskådliga pusslet som vår dåtid utgör.
Så det handlar inte för mig om att få något historiskt "rätt" eller att jag inte tål "anakronismer". Det handlar om att jag har en hyfsad förståelse för historia och därmed blir ytliga riddarpastischer (eller vad det nu kan vara) ointressanta. Staplar man för många klyshor på varandra så tappar jag helt enkelt intresset. Och klyschor vänder man sig till när man inte har någon djupare förståelse för eller intresse av någon företeelse. Och det är helt ok. Men det är inte vad jag går igång på. Min uppfattning om all form av kultur är att den inte ska reproducera utan fördjupa och utforska. Och det är för att det är viktigt för mig.
Att förhålla sig till vår historia gör att jag håller mig på tårna. Jag vill inte reproducera fantasy, jag vill utveckla den. Både i spel och i skapandet av spel. För mig äger den annars inget syfte.
Det är säkert lite pretentiöst. Det kan jag ta. Men det är varför jag också är lite "pedant" (som @Albrekt kallar det) när det gäller alla möjliga inslag. Man kan väl säga att för varje klyscha eller så vill jag ha något som känns intressant och visar på ett djup.
Oj, mycket diskussion! Jag vill inte gå i försvarsställning för mycket. 
Och jag tycker jag hedgade ganska bra i mitt originalinlägg. Men jag uttryckte mig lite klumpigt och tänkte lite fel. Vad jag borde insett i min iver att visa tabellen, var att jag faktiskt hade två ganska olika saker att redovisa:
Den första saken, huvudsaken, var problemet med att vara spelare med en SL, eller en spelgrupp, som har en annan idé om världen än man själv. Idén om världen kan komma från historien, men även filmer, böcker, och ja, även kvasi-historia baserad på Tiffany-missupfattningar. Historiska fakta och referenser är ju, när det gäller fantasy, och egentligen även historisk fiction, bara ett avstamp. Det det egentligen handlar om i rollspel, när det gäller spelvärld, är att en spelgrupp håller sig någotsånär till gemensamma referenser för världen man bygger tillsammans.
I mitt biljardbordsexempel var det inte själva biljardborden som var problemet för mig, det var att de inkluderades som exakta replikor av våra egna sådana, utan någon förklarande beskrivning eller medveten ironi. Jag är alldeles för väluppfostrad för att ha visat min egen irritation över något sådant. Felet var mitt. Det var en annan spelstil helt enkelt. SLen had hittat en cool battle map och den hade biljardbord. Vem bryr sig?
Men detta var något som upplyste mig själv om vad jag vill se (och inte se) i ett spel och en spelgrupp. Nyckelordet är förväntningar, gemensamma sådana. Vad förväntar vi oss av ett spel och en spelvärld? Poängen är att, om man nu är pedant (som jag), så är det bäst att antingen A) hitta en grupp som delar liknande förväntningar av hur spelvärlden kan fungera, eller B) vara spelledare själv.
Den andra saken, var att dela med mig av en intressant tabell, som kan inspirera till världsbygge och ge idéer om dungeon design, men som, i de allra flesta fall, definitivt inte bör följas slaviskt (eller alls)!
Och jag tycker jag hedgade ganska bra i mitt originalinlägg. Men jag uttryckte mig lite klumpigt och tänkte lite fel. Vad jag borde insett i min iver att visa tabellen, var att jag faktiskt hade två ganska olika saker att redovisa:Den första saken, huvudsaken, var problemet med att vara spelare med en SL, eller en spelgrupp, som har en annan idé om världen än man själv. Idén om världen kan komma från historien, men även filmer, böcker, och ja, även kvasi-historia baserad på Tiffany-missupfattningar. Historiska fakta och referenser är ju, när det gäller fantasy, och egentligen även historisk fiction, bara ett avstamp. Det det egentligen handlar om i rollspel, när det gäller spelvärld, är att en spelgrupp håller sig någotsånär till gemensamma referenser för världen man bygger tillsammans.
I mitt biljardbordsexempel var det inte själva biljardborden som var problemet för mig, det var att de inkluderades som exakta replikor av våra egna sådana, utan någon förklarande beskrivning eller medveten ironi. Jag är alldeles för väluppfostrad för att ha visat min egen irritation över något sådant. Felet var mitt. Det var en annan spelstil helt enkelt. SLen had hittat en cool battle map och den hade biljardbord. Vem bryr sig?
Men detta var något som upplyste mig själv om vad jag vill se (och inte se) i ett spel och en spelgrupp. Nyckelordet är förväntningar, gemensamma sådana. Vad förväntar vi oss av ett spel och en spelvärld? Poängen är att, om man nu är pedant (som jag), så är det bäst att antingen A) hitta en grupp som delar liknande förväntningar av hur spelvärlden kan fungera, eller B) vara spelledare själv.
Den andra saken, var att dela med mig av en intressant tabell, som kan inspirera till världsbygge och ge idéer om dungeon design, men som, i de allra flesta fall, definitivt inte bör följas slaviskt (eller alls)!
Mogger
Hipsteranka
Ja, lead by example tycker jag är absolut vettigast. Jag hade inte heller avbrutit spel bara för ett SL visar en karta med ett biljardbord på.