Nekromanti Hur skulle du presentera när verkligheten manipulerats?

[luddwig]

I torsdags spelade jag och mitt gäng Fantasy! OSG. En av rollpersonerna blev då ihjälslagen av en ork. Den döde har nu ingått en pakt med en präst/magiker (och kanske även utomjording) och rollpersonens liv räddas i utbyte mot en tjänst som innebär att han måste ljuga för sina vänner, offra en mäktig artefakt och eventuellt sätta hela provinsen i fara. En rollperson som var död i slutet av förra spelmötet ska alltså vara levande i det kommande spelmötet och de andra rollpersonerna får inte veta varför. Några förslag på hur jag ska presentera detta?

 

[Decaius]

Det enklaste kanske är att den återuppståndna rollpersonen bara kliver in i spelet igen och påstår sig vara lika förbryllad som resten av gruppen, att han helt enkelt inte har någon aning om hur återuppståndelsen kan förklaras. Om det passar in i spelet skulle du ju kunna be spelaren att lägga till nån liten skum detalj i sitt beteende, något litet som inte fanns där tidigare. För att skapa lite paranoia hos övriga rollpersoner...

 

[krank]

...hur säkra var de andra rollpersonerna på att den döde var... död? Det kan ju vara en tänkbar cover story: "Ni lämnade mig för död, men några timmar senare vaknade jag med en sjujävla värk - jag lyckades släpa mig till den lokale helaren..."

Beroende lite på hur öppet man kör med hp och sådant, så kanske det kan funka? =)

 

[Jocke]

Det finns ett South Park avsnitt från tiden innan SP var bra där de funderar över hur Kenny kan ha dött så många gånger och ändå vara med dem just nu. Typ så kanske?

 

[luddwig]

Vi kör med öppna KP så att rollpersonen dog råder det ingen tvekan om, annars hade Kranks förslag absolut kunnat passa.

Vad jag funderar på att göra är att ändra i krönikan (som en av spelarna skriver) så att orken aldrig slog ihjäl rollpersonen. Sedan låter jag nästa spelmöte börja med att rollpersonerna vaknar upp i sitt läger efter en natts sömn och ingen är död. På så vis blir dödsfallet lite som en kollektiv dröm och han som paktat med prästen/magikern kan säga: "Va!? Nä, jag blev inte ihjälslagen. Du räddade mig ju med ett skott med armborstet" (vilket också då står i krönikan). I linje med Decaius förslag kan jag även ändra någon liten detalj hos den tillfälligt döda rollfiguren så att de andra rollfigurerna (precis som deras spelare) får bekräftat att något mystiskt har hänt, men inte vad.

Vad tror ni om det?

Vad jag hoppas uppnå är dels en Matrix-aktig känsla av att någon fifflat med verkligheten, dels att spelarna och rollfigurerna ska ha ungefär samma information.

 

[God45]

Vi kör med öppna KP så att rollpersonen dog råder det ingen tvekan om, annars hade Kranks förslag absolut kunnat passa.

Vad jag funderar på att göra är att ändra i krönikan (som en av spelarna skriver) så att orken aldrig slog ihjäl rollpersonen. Sedan låter jag nästa spelmöte börja med att rollpersonerna vaknar upp i sitt läger efter en natts sömn och ingen är död. På så vis blir dödsfallet lite som en kollektiv dröm och han som paktat med prästen/magikern kan säga: "Va!? Nä, jag blev inte ihjälslagen. Du räddade mig ju med ett skott med armborstet" (vilket också då står i krönikan). I linje med Decaius förslag kan jag även ändra någon liten detalj hos den tillfälligt döda rollfiguren så att de andra rollfigurerna (precis som deras spelare) får bekräftat att något mystiskt har hänt, men inte vad.

Vad tror ni om det?

Vad jag hoppas uppnå är dels en Matrix-aktig känsla av att någon fifflat med verkligheten, dels att spelarna och rollfigurerna ska ha ungefär samma information.

Alltså, jag vet att det inte är så här, men hade en spelledare sagt att något bara var en dröm hade jag krävt att spelet stannade omedelbart så att jag kunde klaga och om inte starka, STARKA, försäkringar gavs om att det inte bara varit en dröm eller spelledaren backade hade jag kanske krävt ett byte av kampanj och/eller spelledare.

Varför inte bara ha karaktären dyka upp helt utan förklaring och berätta vad som hänt på ett meta-plan. Då slipper du ha hemligheter mellan spelare också.

 

[luddwig]

Varför inte bara ha karaktären dyka upp helt utan förklaring och berätta vad som hänt på ett meta-plan. Då slipper du ha hemligheter mellan spelare också.

Sett till hur vi spelar tycker jag att metakunskap ofta förstör inlevelsen och spänningen så jag undviker sådant så mycket som möjligt.

 

[God45]

Sett till hur vi spelar tycker jag att metakunskap ofta förstör inlevelsen och spänningen så jag undviker sådant så mycket som möjligt.

Okej, men hur tänker du då undvika "Doppleganger! Fuck him up!"? Vilket borde var den vanligaste reaktionen och dessutom är rätt grej att göra här där karaktären blivit korrumperad?

 

[luddwig]

Jag har än så länge ingen lösning på det mer än en vag tanke om att presentera omständigheter så att de andra frågar sig "vad hände här egentligen?" snarare än "vad hände med dig egentligen?".

 

[God45]

Jag har än så länge ingen lösning på det mer än en vag tanke om att presentera omständigheter så att de andra frågar sig "vad hände här egentligen?" snarare än "vad hände med dig egentligen?".

Men vid en viss punkt blir det att du manipulerar spelarna, inte karaktärerna. Varför inte lämna över jobbet till spelaren? Han tog dealen, låt bordet se hur han säljer att han är tillbaks själv. Och får han en upphettad koppartråd i blodet är det väll inte det värsta som kan hända? Eller en kniv i magen heller för den delen?

 

[luddwig]

Spelaren ska få jobba, lita på det!

 

[zonk]

Det känns lite som att någon form av ingame-förklaring kunde varit en del av dealen - så att spelaren inte blir utstött a la highlander. Nån ängel/mirakel/motsv (fejkat då) som visar hur RPn kunde återuppstå. Annars hade det varit väldigt konstigt av RPn att söka upp sina gamla vänner - för de om några borde ju veta att RPn dött, och därmed ställa till med problem.

 

[luddwig]

Jag borde kanske ha förtydligat att rollpersonen dog alldeles nyss. Spelmötet slutade med en strid och det dödande hugget kom kanske 6-7 stridsrundor innan vi packade ihop för kvällen. En möjlig lösning vore därför att lägga in någon slags psykedelisk/magisk/övernaturlig händelse och sedan kravlar den inte längre döda rollpersonen sig helt enkelt upp från marken och borstar av sig dammet.

 

[Zire]

Vad vill du få ut?

Spelarna ska inte få veta, och för att uppnå det räcker det ju bara med att du inte säger eller svarar på en direkt fråga från dem. Men det verkar också som att du vill göra en avledande manöver.

Hade jag varit SL så hade jag nog gjort en av två varianter:

1) Ingenting. Spelaren har fått veta att hans rollperson reste sig upp efter striden och fortsatte som vanligt, och sedan får spelaren sköta det hela medan jag förhåller mig neutral och svarar utifrån vad rollpersonerna vet, vad spelarna frågar efter och att jag följer reglerna. Det kanske går och kanske inte, det beror på spelarna.

2) Om jag tycker att magi hittills brukar lämna märkliga spår och inte vara "osynlig", framför allt om det handlar om så kraftfulla saker som att väcka någon från det döda, då skulle de kunna hända magiskpsykedeliska händelser. Men förutom att beskriva det så hade jag nog fortfarande försökt vara så neutral som möjligt kring själva uppväckandet.

Om du vill driva storyn framåt till att denna rollperson ska ha ökad chans att lyckas med sitt uppdrag (det är ju en bra story). Så tycker jag att avledningen som du beskriver skulle fungera. Det hade nog fungerat på min spelgrupp åtminstone. Alltså att man "skyller" på att någonting magiskt har hänt, (gärna knutet till platsen, men det måste väl retconnas in isåfall) och att spelaren är lika oskyldig och ovetande om vad det handlar om som de andra (att det här helt och hållet är spelledarens business). Men då måste man nog också sköta hemlig kommunikation med spelaren mycket dolt eller göra klart för spelaren att budskapen kommer "öppet" i spelet och att denne måste tolka dem själv.

Risken finns ju att andra spelare tror att det har skett någonting orättvist och blir sura.

 

[luddwig]

Jag vill ta tillfället i akt att presentera nya utmaningar, väva in mer mystik i kampanjen samt introducera någon som beroende på omständigheterna på sikt kan bli en mäktig allierad eller dito motståndare. Min plan är nog precis som din variant 2 Zire. Däremot lär jag inte driva storyn i någon speciell riktning utan låta spelarnas val styra och fylla på med nya utmaningar allt eftersom.