Nekromanti Hur skapar ni fantasy raser?

Hattifnatten

Warrior
Joined
23 Oct 2011
Messages
223
Location
Boden/Luleå,Norrbotten
Hejsan! jag undrar hur andra gör när ni skapar raser? och kanske få veta vilka ni har gjort;P

Just nu arbetar jag på en fantasy värld med lite mer spännande raser än dvärgar,alver,människor och troll..
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Jag har aldrig riktigt blivit klart med något, men en grundtanke jag har oavsett om det är aliens eller fantasyraser är att om samma jobb i spelvärlden kan skötas av en människokultur, så låt en människokultur sköta jobbet. Kanske är jag helt enkelt inte tillräckligt förtjust i standardfantasy eller det här med fantasyraser som koncept, men jag får krupp på raser som är stereotypa kopior av existerande kulturer. You know what I mean; alla alver är dryga snobbar, alla orcer är som fulla lågutbildade fotbollshulliganer, alla dvärgar är giriga gruvskottar...

Det är klart att det går att göra alver, dvärgar etc mindre stereotypa och individualiserade, men då funderar jag varför man alls ska ha med dem. Är det för att man nödvändigtvis vill ha väldigt korta personer respektive folk med ljus hy och spetsiga öron? Finns det ett egenvärde i att ha raser i ett fantasyspel?

Så... Första frågan för mig blir "vad ska jag ha dem till". När jag vet vad jag ska ha dem till i en spelvärld, och konstaterat att det syftet inte kan fyllas av en stam eller kultur av människor, så känns det som att resten faller på plats; funktionen får forma först kulturen, sedan utseende och biologi, och sedan historia. I ungefär den ordningen.

När jag funderat på fantasyraser så har det varit av typen "svåra att begripa för människor". Ofta med en biologi som skiljer sig, som skapar skillnader som gör att man aldrig riktigt 100% kommer att kunna kommunicera. Kan vara allt från att de förökar sig genom delning till att de är kallblodiga, eller att de ser andra färgspektrum, eller att de är vagt telepatiska... Aldrig saker för sin egen skull, men definitivt saker som är svåra att motivera med att bara ha en till människokultur.

Någonstans handlar fantasy- och alienraser för mig om det främmande. Det okända, de där som inte är som oss. Och då vill jag spela på det.

Jag skulle vilja skriva antingen ett scifispel eller fantasyspel där rollpersonernas uppgift är att hitta, katalogisera och förstå sig på andra raser. De får observera beteenden, försöka kommunicera, hitta likheter, och försöka dra slutsatser. Kanske skickar de rapporter till något slags ministerium som sedan agerar utifrån rapporterna. Och ibland blir det tokfel, när rollpersonerna tolkat helt snett.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,336
Location
Malmö
Har väldigt mycket samma tankesätt som krank. Mitt enda storbygge, Protea, saknar helt alla icke-människo-humanoider. Det finns olika människor, och de kan skilja sig åt drastiskt, men jag har inga dvärgar, alver, orcher. Delvis för att jag var/är trött på "standardfantasy" såsom den finns i rollspel, delvis för att jag inte ser någon poäng eftersom världen och systemet tillåter så pass stora skillnader mellan olika karaktärer att "raser" egentligen inte, ja, behövs.

Däremot har jag människor (en kultur) som är bra på teknologi, ökenlevande människor (som tål hetta bättre), skogslevande människor (som smälter in i sina omgivningar) etc. Så det finns människor som i standardfantasy antagligen skulle få spetsiga öron eller göras korta och kallas "alver", "dvärgar", "gnomer" o s v. Eftersom jag inte försöker skapa en säljsuccé så behöver jag inte göra det dock. :gremwink:

Att jag sen inte har med regelrätta drakar är av andra skäl.
 

Vimes

Lenny Kravitz
Joined
15 Jun 2000
Messages
11,441
krank said:
Jag skulle vilja skriva antingen ett scifispel eller fantasyspel där rollpersonernas uppgift är att hitta, katalogisera och förstå sig på andra raser. De får observera beteenden, försöka kommunicera, hitta likheter, och försöka dra slutsatser. Kanske skickar de rapporter till något slags ministerium som sedan agerar utifrån rapporterna. Och ibland blir det tokfel, när rollpersonerna tolkat helt snett.
Oh! Doit! Med en massa SL-verktyg för hur man skapar en avsides plats, en helt främmande livsform och hur man gestaltar mötet mellan detta och rollpersonerna. Skitbra!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Max Raven said:
Att jag sen inte har med regelrätta drakar är av andra skäl.
För min del är drakar, tillsammans med magiker, bland de saker jag brukar tycka är mest intressanta i fantasyvärldar. Magiker är intressanta för att de på ett eller annat sätt ändå symboliserar kunskap, ett ideal ovanför det i övrigt lågteknologiska grejset. Lågteknologi är inte riktigt min grej, så magiker brukar bli min tillflykt.

Drakar gillar jag just för att de har den där grejen jag talade om - de är annorlunda. Visst finns det fantasy där drakar är som människor, men den allmänna grejen, som jag uppfattar den, är ju att de ändå mer är nåtslags halvgudar. De är mäktiga, och spelar på en högre planhalva. Deras drag kan ofta inte fullt förstås för utomstående. De är dessutom ganska mycket polyteistiska "gudomar", de har svagheter och grälar med varandra.

Samtidigt som både deras storlek och annat brukar göra att de inte rakt av kan bytas ut mot en människokultur.

(Själv gillar jag definitivt världar där varje drake är unik; ett eget utseende, en egen personlighet. Lite som en kondenserad kultur, alldeles själv...)


Men, det finns absolut en massa goda skäl att skita i dem också... =)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Vimes said:
Oh! Doit! Med en massa SL-verktyg för hur man skapar en avsides plats, en helt främmande livsform och hur man gestaltar mötet mellan detta och rollpersonerna. Skitbra!
Återkommer när jag har kommit på vettiga SL-verktyg... =)
 

Vimes

Lenny Kravitz
Joined
15 Jun 2000
Messages
11,441
I mitt och Konrad Konvaljs fantasy-lir Lorder & Lodisar finns inga fantasyraser med (även om stöd för att lägga till penisfodralsbärande ankor eventuellt kommer att finnas, det är en trätofråga inom makargruppen). De monster som beskrivs är i stil med: Pilsk sugga, Hungrig råtthord, Rabiessmittad strykarkatt, Sadistisk stadsvakt och Ondskefull lord med plymer och värja.

Yay! Heja SC-metoden!
 

Ögat

Hero
Joined
24 May 2000
Messages
1,127
Location
Stad OCH land
Först tänker jag på setting, alltså spelvärlden. Sen tänker jag på vad som skulle kunna bo där. Jag tänker på något som ser tufft ut, eller som skulle kunna se tufft ut. Sen funderar jag över vad de gör, och om det är roligt eller tråkigt. Om det är roligt, så är jag klar, annars åker den i papperskorgen.

Jag gillar "race as class", alltså att såväl alv, prinsessa, gubbe, fe som riddare betraktas som både något man är och något man gör. När riddaren går upp i level och börjar köra "dual-class" blir den kanske till en alv-riddare, en riddarprinsessa eller en riddargubbe. Därför är det för mig helt irrelevant att tänka på skitstora alv-samhällen, hur de fungerar vilka värderingar de har. Det viktiga är att figuren passar i världen, går att visualisera och gör något som är värt att göra.

--

Jag gillar ödlefolk och fågelfolk. Det bästa är att kombinera dem. För ett spel som jag höll på med förut drömde jag faktiskt ihop ett helt koncept (ja - trots att jag precis sagt att jag numer tycker sånt är irrelevant): fågelfolket.

Tänk dig ett sköldpaddsansikte, kantat av tunna fjädrar. Ben som en dinosaurie eller en höna - armar också. De lägger ägg med ofattbara mellanrum och utan någon könsuppdelning. Äggen ruvas och kläcks under ceremoniella former - en schaman väljer ut vilka ägg som är "mogna" att kläckas och kläcker dem. När ungen kläcks lyfter schamanen upp den, ger den ett namn och bestämmer dess plats i samhället. Beroende på hur länge de lagrats, och hur väl de mognat är alla ungar väldigt olika när de kläcks. Vissa är skitstora och blir härskare, andra är sjuka och ynkliga. Vissa är dårar som knappt duger något till, andra föds med ett besynnerligt nedärvt minne av forna tider och blir profeter och talar i tungor redan från födseln.

Grunden för samhället är en dyrkan av det gamla, som i sin tur hänger samman med det fläckvisa genetiska minnet. Den som äter ett av fågelfolkets ägg, kan få se de mest sjuka och fantastiska syner från sådant som fanns före tidens begynnelse...
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Jag har mer eller mindre gett upp att skapa raser. Det är ingen idé - antingen blir de mer eller mindre obegripliga så att ingen utom en snedtrippad LSD-pundare vill spela dem, eller så blir de så lika varandra att det inte är någon skillnad på flubbadäser och puttifnasker. Inget av dem är mer spännande än de vanliga.

Så jag kör på Risings princip: en bra ras är en sådan som man skulle vilja ha sex med. Det avgör utseendet och en del av attityden.

Nästa steg är att fundera över deras roll i spelet jag vill ha dem i. Kort sagt: funkar de i spelets ståry och har de plats i den?

Det slutar rätt ofta med de vanliga raserna, med sin egen twist förstås, och ibland får till och med flera av de vanliga raserna stryka med.

I Blå Himmel hittade jag inte någon plats för andra raser annat än som skämt och fanservice. Så de ströks en efter en, och kvar blev två raser utöver människor: halvfolk som arv från tidigare spel från Rävsvans Förlag, och alver för att deras drottning är tätt sammanvävd med ståryn i spelet. Resten hittade jag ingen som helst användning för, så de försvann.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Jag har nog aldrig skapat mina egna fantasyraser, möjligen med undantag från mina första rollspelsår, och då har det handlat om variationer på redan existerande raser utifrån ett spel skrivet av andra - till exempel Drakar & Demoner.

Nå, varför jag hittills inte skapat några egna fantasyraser beror på att jag hittills aldrig skapat en komplett, egenskriven värld till ett egenskrivet spel. Jag ser nämligen bara en nödvändighet att författa sådana raser i och med att man också författar en helt egen setting. Kort sagt, världen gör raserna, inte tvärtom. Om man petar in allt mellan himmel och jord bara för att man gillar det utan att det bottnar i settingen får man Narnia; kort sagt, ganska kass fantasy där alla varelser, verkliga liksom overkliga från vår egen kultur, existerar. Ingen vet varför... Shame on you, Lewis.

Som andra varit inne på kan man fråga sig vad meningen är med fantasyraser av varierande art, till exempel alver och dvärgar. Mycket av deras återkommanden i olika spel och böcker handlar om tradition, dvs förväntningar. Folk förväntar sig alver och dvärgar i och med klassisk fantasy. Det är dock synnerligen ett dåligt skäl om det är det enda skälet man har. Alltså, tänker man enbart "Jag vill ha med andra raser för att alla andra har det" så kan man lika gärna rippa någonting rakt av, om man nu ändå inte försöker göra något eget eller i alla fall meningsfullt av det.

Fast vad är syftet med fantasyraser? Antagligen detsamma som syftet med annorlunda flora och fauna, magi och dylikt. Man vill helt enkelt skapa känsla för en värld som är annorlunda, som inte är som våran. Så, kort sagt är det detaljer av främmandeskap som bygger känslan av en fantastisk värld. Med andra ord skulle detta vara skäl nog, rent teoretiskt, fast det är bra om det finns en baktanke med de olika raserna på det sättet att de har band till världen...

Så, för mig känns helt okej med fantasyraser av alternativa sorter bara jag kan finna en plats åt dem i världen, ett syfte för deras existens. Jag håller inte med om att man naturligtvis kan ersätta alla dessa raser med människor. Det känns som en platt utgångspunkt. Människor är ju bara det "normala" för oss, det typiska för vårt universum. Vem säger att människor är den övergripande rasen i alla andra universum? ... Bara för att vår jord består av mestadels vatten måste väl inte en påhittad, fantastisk värld göra det? Bara för att vi människor utgör normen här så måste väl inte människor utgöra normen i en påhittad, fantastisk värld som trots allt inte är vår värld utan en helt annan.

Alltså, kan man hitta det man själv tycker är speciella syften och funktioner för olika raser och knyta det till världen så tycker jag att man kan göra det - alltså skapa andra raser. Människan i fantasyvärldar speglar dock ofta oss själva, så människor bör helst finnas med, i en eller annan skepnad som kontrast. Det är ju det som är det intressanta med olika folktyper - att de är olika, att de skapar kontraster och har olika förutsättningar.

Vad gäller alver, dvärgar, gnomer, svartfolk, pysslingar, centaurer och allt vad det nu är så tycker jag inte alls att det är fel att använda dem. Det är ju att bygga sin fantastik på referensmaterial som för oss människor här på planteten Tellus just identifierar vad vi anser är fantasy, vad som är sagolikt; just för att dessa varelser kommer från våra sagor. Det finns igenkänning och en automatik i hur vi väljer att se de här varelserna. Tänker vi troll och alver så tänker vi sagor och för direkt en känsla får vad som gömmer sig bakom detta.

... Det är väl därför de använts, för att det är lätt att etablera sådant som folk redan känner till. Varför identifieras onda trollkarlar med ormar, i till exempel Harry Potter? Varför inte med bävrar? Jo, för att det redan finns folkmyter och religiösa referenser för detta vilket för att man inte behöver tugga på i två kapitel för att förklara saken. Igenkänning är nog kanske den bästa genvägen till de kontraster som i sin tur bygger ett främmandeskap.

Det kan dock bli tråkigt i längden, ja, just eftersom folk har skrivit om samma raser år ut och år in. Vi är fed up med alver och dvärgar. Vi kan den traditionen som brukats så mycket att den gått från tradition till kliché. Så, antingen kan man väl förvränga dem lite eller så kan man kanske, så som Pratchett gjort, göra parodi på dem. Ja, alltså, man kan tycka det att om man nu ska köra på det gamla receptet så bör man skruva till det lite. Annars finns det ingenting att hämta för det är en sönderkörd väg.

Sammanfattningsvis anser jag alltså att man bör tänka på: Att skapa världen först eller samtidigt som raserna för att genom världens struktur kunna avgöra rasernas syfte. Att man bör ha med människor eller motsvarande så att man genom igenkännande kan måla upp en kontrast som folk kan ta på. Att man inte bör göra samma sak som alla redan gjort - att man bör utgå från det tänkta syftet och inte traditioner, för dessa traditioner är redan söndertrasade. En intressant fantasyvärld är en värld som uppfattas unik men som ändå är nog greppbar för att man ska kunna förstå dem. Allt bör ha en syfte, annars är det dödfött. Att skapa en ras bara för att den är cool håller inte. Det kan, till viss grad, funka i monsterböcker, men spar i så fall de varelserna till bestiologin istället för befolkandet av världen. Fast även om du nu skapar egna grejer så se till att det ändå finns referenser som inte är alltför långsöka. Det måste finnas en igenkänningsform som i sin tur gör att man kan se kontrasterna, vilka få bildar känsla för det främmande - just den känslan som fantasy bygger på: främmandeskap i en autentisk form.
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Jag lyckas aldrig avsluta nånting, men mitt sätt är att ta en cool förmåga och fundera kring vilket samhälle det resulterar i.
 

Kaffe å Cigg

Veteran
Joined
8 Oct 2007
Messages
80
....får väl börja med att säga att jag delvis håller med / delvis emot alla andra svar... Jag skulle vilja se ett spel helt utan några MÄNNISKOR, vad har de i fantasy att göra (egentligen, mer än som nåt slags igenkänningstecken - "Aha, en människa, en sån som jag...")

Vid skapandet av raser kan man göra som exempelvis rasbiologerna gjorde, ta ett folk, bestäm ett par grundläggande och utmärkande drag och utveckla sedan därifrån. Tänker nu på ideer som till exempel att svarta var starka men osmarta och behövde en fast hand som ledde dem i rätt riktning och att röda (amerikanska indianer) var lata och aggressiva... (har för mig att Linne´ skrev nåt om det där och även om varför (en medfödd obalans i vätskorna som också orsakade hudfärgen)....

Nåväl i rollspel tycker jag att det passar mycket bra med stereotypa raser, och även att låta RP vara personer som bryter mot stereotyperna (om de vill)....
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Jag tror som jag skrev ovan att människor eller i alla fall människoliknande raser behövs för att man ska kunna ta till sig de övriga raserna. Man behöver liksom en utgångspunkt för att kunna insupa alla skillnader och kontraster på ett vettigt sätt; en referenspunkt eller vad man nu ska kalla det.

Att kunna identifiera sig med en människoras gör liksom att man kan sätta sig in i världen utifrån ett igenkässningsperspektiv: "Okej, det här är jag, det här är vad jag kan relatera till, min norm, min nolla på termometern", vilket då bidrar till att man enklare kan uppfatta "temperaturen" hos övriga raser.

Alltså, jag tror så klart att man kan skapa fantasy utan människor och att det säkert är intressant med en komplett human-bojkott-värld, men att det då kan bli svårare för folk att läsa av världen utan den här referenspunkten. ... Det just med Sci-Fi och fantasy är trots allt att det känns främmande och fantastiskt men att det egentligen bygger på referenser och igenkänningsmekanismer, metaforer, omskrivningar, liknelser med mera - vilket krävs för att fiction ska bli autentiskt, dvs trovärdig utan att nödvändigtvis behöva vara realistisk.
 

Kaffe å Cigg

Veteran
Joined
8 Oct 2007
Messages
80
O.k. uttryckte mig kanske lite slarvigt, har inget emot humanoider, men har tröttnat lite på människodominansen i i stort sett alla världar (tex Tolkiens Midgård som består av människorike, människorike, människorike, lite alver i skogen, lite dvärgar i bergen, människorike, människorike, hobbitarnas Fylke, människorike, orcher, människorike, människorike.... de har små skillnader kulturellt, men inte mycket mer än, de här rider mycket, de här tycker om att ha pälsmössor, osv)...

Så jag tycker: Plocka bort (den vanliga) människan och utveckla övriga (humanoida) raser.....
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,042
Location
Sthlm
En sak jag har funderat på är ras vs. art.

Jag skriver högst sporadiskt på ett He-Man-FinalFantasy-Bravestar-Thudercats spel (vem här innne skriver inte på ett spel)där raserna är raser på samma sätt som typ hundraser, Där levnadsmiljö påverkar hur humanoiderna ser ut. Efter vara en generation eller två blir det katttfolk, ommänniskor, tapirmän, muskulösa barbarer, ninjakrigare med ödlehud osv.

Samma gäller för djur, monter och robbotar för sig.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Jocke Kofot said:
En sak jag har funderat på är ras vs. art.

Jag skriver högst sporadiskt på ett He-Man-FinalFantasy-Bravestar-Thudercats spel (vem här innne skriver inte på ett spel)där raserna är raser på samma sätt som typ hundraser, Där levnadsmiljö påverkar hur humanoiderna ser ut. Efter vara en generation eller två blir det katttfolk, ommänniskor, tapirmän, muskulösa barbarer, ninjakrigare med ödlehud osv.

Samma gäller för djur, monter och robbotar för sig.
Dvs att art är samma sak som släkte medan ras är en gren inom en art, alltså att ras är detsamma som folkslag? ... Därmed att ras egentligen är fel ord på detta, och att de olika fantasyraserna istället borde kallas för arter?

... Tja, jag kan inte skillnaden mellan orden rent vetenskapligt irl så det här ska bli roligt att följa. Men ja, jag har alltid tyckt att "ras" är ett lite knäppt ord.

... Nå, jag skulle hur som haver föredra att prata om art och i det folkslag. Att prata om arter och raser känns lite Dr Mengele, så att säga. :gremtongue:
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Du kan göra på flera av de föreslagna sätten. Sen kan sdu jobba baklänges. Ta dina grundegenskaper/attribut /what ever och utgå från dem. En smidig ras, en stark ras, en telepatisk ras osv. Klä de skeletten sedan med kött och kreera fritt. Man behöver itne vilja ha sex med rasen som Krille/Rising säger. Jag vill inte ha sex med en liten tanig transparent varelser med övernaturliga krafter men jag kan gärnas spela en. Man kan också utgå från världen som Krille säger vilket också är ett skönt sätt att göra det på.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Niklas73 said:
Man behöver itne vilja ha sex med rasen som Krille/Rising säger. Jag vill inte ha sex med en liten tanig transparent varelser med övernaturliga krafter men jag kan gärnas spela en.
Jag vill inte ha sex med en dvärg. Vilket är helt okej, för jag vill inte spela en heller.

Men om man INTE ska dra det till sin spets så är det egentligen attraktion och identifikation som vi pratar här. Det finns ett rätt stort antal fantasyraser som antingen är hejkomåhjälpmig-obegripliga, eller som i stort sett är fästyta för spikar och dödskallar och andra macho-attribut och är ungefär lika attraktiva som en trafikolycka. Sådana tycker jag är helt ointressanta att spela, för att vare sig attraktionen eller identifikationen finns där.

Men lägg på lite sex appeal, så...
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Tycke och smak alltså. Minataur är i mitt tycke hysteriskt coola. Inte för att de är starka utan för att de coola. Det är reptilmän också. Dock inte ankor.
 
Top