Hur mycket tropes har ni med i spel?

[Jim Profit]

Efter att ha sett ännu en serie med "ömtålig viruscontainer" för att skapa drama, så tog jag mig en funderare på hur mycket tropes folk har med i spel. Trots att vi ofta försöker dekonstruera tropes när vi spelar rollspel har vi nog med en hel del egentligen - "easy non-lethal", "less (no) collateral damage" (iaf när det kommer till dödsfall), "head trauma knockout" (ibland), "climax waits", med mera.

 

[Anthrox]

Alla.

 

[verlandes.]

Också alla.

edit: tycker troper är utmärkta att utgå från, det är ett slags gemensamt språk som är väldigt fiffigt att luta sig mot i ett samberättande medium.

 

[JohanL]

Min erfarenhet är att rollspel har skyhög tolerans för klyschor och troper. Det funkar bättre än i kanske något annat medium.

 

[zonk]

En hel del av dem vet jag säkert inte om, men ja. Ett par stycken, sådär på rak arm:

Fantasy-varelser: alver, dvärgar, goblins, demoner, skelett. Gör det lite snabbare o enklare att spela fantasy.

Dungeons: det finns underjordiska platser med skatter och faror som är värda att utforska (ja, de måste inte vara underjordiska, men i typfallet, så..)

Agens: Din RP kan påverka hur saker och ting blir, allting beror inte bara på större system (eller systemfel)

Power trip: Din RP kan vara mäktig och göra saker andra bara skulle drömma om

Combat as sport: Strid kan vara lite som i en actionfilm, häftigt och fartfyllt, man kan känna sig tuff, och vinna genom fantastiska grejer man kan göra

 

[entomophobiac]

Min erfarenhet är att rollspel har skyhög tolerans för klyschor och troper. Det funkar bättre än i kanske något annat medium.

Skulle vilja vrida det till att nördar har skyhög tolerans för klyschor och troper, och med minst en och en halv fot i fantastiken så tenderar rollspelare att ha ungefär samma toleranser som nördar.

 

[luddwig]

Massor. Jag gillar att spela på troper. Ibland när jag skriver rollspel brukar jag kolla upp om det finns någon passande trop som jag inte känner till eller inte kommer att tänka på just då men som jag skulle kunna använda.

 

[JohanL]

Skulle vilja vrida det till att nördar har skyhög tolerans för klyschor och troper, och med minst en och en halv fot i fantastiken så tenderar rollspelare att ha ungefär samma toleranser som nördar.

Jag vet inte, jag kan nog tolerera klyschighet mycket mer i rollspel än i film eller litteratur.

 

[Albrekt]

Rollspel kan nästan (eller iaf ofta) beskrivas som ett spel som handlar om troper. Det är ofta troperna som får folk till bordet. Spelare kommer med förväntningar som bygger på dessa troper. Endorfiner händer i hjärnan när förväntningar uppfylls.

Sedan kan man, som SL eller rollspelskonstruktör, vända på och dekonstruera troper, som du säger. Andra, lika starka, endorfiner händer i hjärnan när vi överraskas av att våra förväntningar inte uppfylls som vi trott. Det är också häftigt.

 

[Quadrante]

Gillar idén om att troper används som del av språk, vill ju säga att man/vi undvikit klichéer men synar man det så är nog alla där (mer eller mindre förklädda). Men ser man det som ett medel att kommunicera så känns det bättre.