Nekromanti Hur gammal var du?

Hösten 1982 (?) kom min klasskompis Rickard till skolan med ett spel som hette "Drakar och Demoner". Jag var tio och ett halvt år gammal. Det fanns inga andra rollspelare i hålan jag växte upp i, så vi var ett gäng tioåring som fick räkna ut hur man gjorde själva.

När "Mutant" kom kastade vi oss över det.

Jag har varit aktiv i DMF i många år och vi har försökt lära våra yngre medlemmar (ofta figurspelare eller bara nyfikina på spelhobbyn) spela rollspel. Jag har spellet i alla fall tre spelgruppen med kids genom åren, och andra har gjort samma sak. En del av dem slutade spela samma dag som vi slutade serva dem med spelledare, en del av dem spelade några år. Men alla (?) lämnade hobbyn när de kom upp i gymnasieålder. Eller de lämnade i alla fall föreningen ...

Jag tror att dataspel är en viktig delförklaring, men det är säkert mycket komplicerat.
 
Wilmer said:
9 år, jag uppfann rollspel från scratch. Kom i kontakt med rollspelare från D&D-traditionen när jag var 10 och spelade det första spelet med regler när jag var 12 (Playelf).
Click to expand...

Best origin story evah.

Jag startade på mellanstadiet, 10-11 år. Det var awesome, min kompis Robin berättade om det här balla spelet han spelat som hette Mutant, så vi spelade det på rasten.
Robin ritade en bild på en gubbe med robotöga och sa att vi kunde spela en sådan, men då var vi skuldsatta, eller vanlig människa eller "typ muterat djur". Såväl jag, Josef och Joel valde gubbe med robotöga.

"Ni vaknar upp i en bil och en gubbe kommer och knackar på rutan. 'Jag är er chef, dags göra ert uppdrag, kom till...' han går därifrån och ni befinner er mitt i en eldstrid mellan två gäng, vad gör ni? (ritar)"

Vi sprang över till den ena sidan och skjöt ner dem, sen sprang vi över till den andra sidan och skjöt ner de andra. Sedan var det väl typ dags att gå in eller något.

Efter detta hade vi en lite mer ambitiös kampanj: Man valda något ur Monsterboken man ville spela, och sedan spelledde Josef fritt utifrån Ärans Väg. Det var de enda böckerna vi hade, och inga tärningar. STY 3T6, vad betyder det? Det var magiskt!
 
Jag var väll runt 9 år när jag började med rollspel & mitt första rollspel var Sagan om Ringen-rollspelet.
 
12 (eller möjligtvis 13), spelet var Drakar och Demoner 6 Reviderad. En kompis hade fått regelboken av sina föräldrar (som troligen inte hade en aning om vad det var för nått) och tillsammans lärde vi oss spela.

Och ja, jag tror det saknats rollspel för barn under lång tid. DoD6:R är ett rätt roligt spel när man är 13 - vapenlistor, tilläggsböcker etc. Uppenbarligen går det att starta sin rollspelskarriär själv med enbart det. Men det hade gärna fått vara enklare. Mer förklarande. Fler äventyr. Det hade gynnat mig och kanske hållit kvar de jag spelade med då men som slutade.
 
Jag var runt 11-12, och det var DoD.

Vi har pratat väldigt mycket om barnrollspel - på rak arm kommer jag på Mumintrollen och Barda RPG - men jag tror att vi skriver de spel vi vill spela, inte de som dagens 12-åringar vill spela. Men då och då dyker det upp projekt som riktar sig till barn (finns det inte någon som gör något som heter typ Äventyr?). Personligen tycker jag att det finns viktigare saker jag vill säga med mina spel. Så det är en prioriteringsfråga.

Men visst, det borde finnas något barnspel därute. Men jag vill inte skriva det. :gremsmile:
 
Kontakt med rollspel? Så här i efterhand så har jag insett att min bror spelledde mig lite när jag var liten. När kan det ha varit - lågstadiet, kanske?

Sen började jag spela datorrollspel när jag var 11 (jag vet, inte samma sak) för att sedan vara med och speltesta Buffyrollspelet (med Robert Jonsson som spelledare) när jag var... 16? 17?

Übereil
 
Jag var 14 och spelade DoD med Döda Skogen som första äventyr.

Tror att det ändå var smart att lägga sig mot 12-15 snarare än 9-12, för man hade mer månadspeng i den åldern för att handla alla dyra äventyr o boxar för 100 spänn+.

Ett av våra planerade spel i FL är ju annars Morwhayle som då ska rikta sig till 9-12-15 men även ha något för oss som spelat länge. Får se om vi får ihop det konststycket :gremwink:
 
Måns said:
...men jag tror att vi skriver de spel vi vill spela, inte de som dagens 12-åringar vill spela. Personligen tycker jag att det finns viktigare saker jag vill säga med mina spel. Så det är en prioriteringsfråga.

Men visst, det borde finnas något barnspel därute. Men jag vill inte skriva det. :gremsmile:
Click to expand...
Tycker du har helt rätt - den största sammahållande featuren med rollspelkonstuktörs-Sverige är just det - gör det du vill :gremsmile: jag kan inte tänka mig att det skulle kunna vara annorlunda. Det är en priofråga - helt rätt igen.

Men samtidigt kan folk (blandad skara där) inte bitcha om att rollspel dör ut om man inte vill hjälpa till och fixa det - el stödja fixandet på något vis genom att köpa spelen el vad-som.

En lösning finns säkert :gremsmile:
 
anth said:
Därför undrar jag: hur gammal var du när du kom i kontakt med rollspel första gången (och vilket rollspel var det)?
Bonusfråga: håller du med Michael och Gunilla att svenska rollspelstillverkare gjort fel som inte gjort rollspel för barn?
Click to expand...
Citerar mig själv i annan tråd.
EvilSpook said:
MrG said:
Så vad började du med?
Vad gjorde det spelbart för dig som nybörjare?
Och hur kommer det sig att du började?
Click to expand...
Min granne fick DoD (Svarta boxen) av sin pappa hösten -84. Han läste soloäventyret i början av boken och friformade sedan utifrån det. Det var alltid sammma äventyr - vi var ninjor som skulle storma ett fort (Folkvagnsbubblor, kaststjärnor och automatvapen). Vi dog varje gång.

När jag fyllde 10 (våren -85) önskade jag mig ett eget ex. och blev smått förvånad över att det inte liknade det vi spelat alls. Jag läste snabbt reglerna (inga problem alls) och så började vi spela DoD "på riktigt".
Click to expand...
Bonussvaret: Tror att man gjort spelen otillgängligare på flera sätt. "Geeks" skriver inte ens bara spel för andra geeks, de skriver enbart för sin egen typ av Geeks. Det är väl priset man får betala för att man gått ifrån det generella.

//EvilSpook
 
Jag var sex år, och min mamma var SL.

Vet inte vad jag tycker om bonusfrågan faktiskt.
 
7-8 år - Drakar och Demoner svarta lådan feat. Döda Skogen.
 
Jag var 11 år. Vi spelade agentspelet Secret Service (som fanns på SVEROKs scenariobank) på en svenskalektion. Alla äventyr utspelade sig i min hemstad och vi slogs mot terrorister och folk vi inte gillade i skolan.
 
Mitt första spel var såvitt jag minns det kultiga (!) spelet Chock och jag måste ha varit 9 eller 10 år gammal. En ny klasskompis introducerade mig till vad som skulle komma att bli min favorithobby genom åren. Nu är jag snart trettioåtta och har alltså en ohemul massa spelande bakom mig och minst lika mycket framför mig förhoppningsvis. Min son som är tio har börjat intressera sig för vad vi egentligen gör på våra Eon-kvällar, så snart är han nog med. Jag tycker absolut att barn och ungdomar ska få spela rollspel om de vill och en duktig SL anpassar spelet till de spelande.
 
Hmm, tror det var när jag var kanske 6 år då jag snubblade in i brödernas rum när de spelade, antagligen skulle jag göra något helt annat.
Första gången jag själv spelade var när jag var 7-8 år kanske och det var Stormbringer där jag var en efterbliven, råstark bonde som råkade i trubbel genom att snubbla över bevis i en smugglarhärva.

Jag tycker att det är rätt, yngre personer måste värvas men dagens rollspel är för vuxna.
 
Jullovet i sexan, 1978-79. Jag var 13 och min bästis hade fått AD&D i julklapp, och vi fick äntligen någonting annat att ägna oss åt än Science-Fiction och att markera platser för märkliga händelser på hans världskarta. (Vi var exaltera i flera dagar när vi upptäckta att om man drog ett streck mellan dem bildades ett mönster med trianglar.) Vi lyckades lura några till på skolan att börja lira under vårterminen. Men det stora genombrottet kom när den nya killen kom till skolan. Han var konstig, mytisk, punkare och från USA. Han var svensk, men hade bott i San Fransisco ett antal år. Det blev liksom slutet för mig. Efter det var det punk, anarki och rollspel fram till första hälften av nittiotalet.
 
Jag var 12 år och började med DoD 1988. Jag gissar att rollspelstillverkare huvudsakligen inriktat sig på den relativt stora grupp som började spela i slutet av 80-talet och under 90-talet. Den ålder som dessa spelare hade och har (30-40) är den åldersgrupp som åtnjutit (coh åtnjuter) flest spel genom åren. Jag tror sålunda det kan ligga något i vad de säger, men jag har inga hard facts :gremsmile:
 
Jag tror att jag började spela hösten 84 och då var jag 8 år. Det kan ha varit något senare och i så fall var jag 9 år. Vi började med Drakar och Demoners svarta box.
 
10 år. En rival i skolan hävdade att Warhammer var rollspel. Eftersom jag var en totalbesserwisser back then (vissa menar fortfarande) så var jag tvungen att motbevisa honom. Först friform, därefter DoD (vilken jag emellertid ogillade infamt), därefter Eon.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top