Jo, jag är bra på att säga nej, vi kör i en värld med i huvudsak människor, där de har olika statbonusar (vi kör d&d 5th) istället för +1 i alla. Magi är sällsynt, men på lägre nivåer är det inte helt ovanligt, bara de högre nivåerna är sjukt sällsynta (men spelar man wizard får man inga spells gratis utan måste questa fram dessa på något sätt... vilket så klart begränsar ännu mer). Sen hittade de ju en ring i första äventyret som var magisk men den var å andra sidan förbannad (de är lite oense om vad av det de hittade som var orsaken till allt skit men något av det var det iaf är de överens om). Men nu blev det ju också så att jag skapade gruppen lite vagt i förväg, just för att jag vill de ska få lära känna världen genom att spela på olika ställen och uppleva områdena lite, med ett gäng olika gruppen och kampanjer... Dels för att världen blir mer levande ju mer de lär känna den, och dels för att just få fram hur sällsynt vissa saker är osv..
I den andra gruppen så ville en direkt spela alv, en annan ville vara sorcerer, en ville vara wizard och en barbar. Blev lite ändringar på det, men gick ju bra tillslut där också, bara det att det känns ju lite trist att behöva säga nej när någon verkligen vill köra något, även om jag anser att som spelledare så väljer jag värld vi ska spela i eftersom jag ska hitta på världen och allt i den, alltså får de anpassa sig eller spelleda själva
sen kan jag ju hjälpa till med varför just en sådan variant skulle vara ok som SLP genom att komma på anledningar till att den är ute och reser om det behövs. Men att spela alver i min värld går inte så bra, eftersom de är ganska elaka i människors mått. De är inte spelbara helt enkelt.
Så kort sagt, jag har gjort så att människorna är mer varierade. Magiska föremål är begränsade och de har fått en crashcourse i att de dessutom kan vara riktigt farliga att använda, även om man känner av en beskyddande aura på dem
något alvliknande har de inte träffat på än, men kommer antagligen i en annan kampanj med en ny grupp. Magier är väldigt sällsynt och magiker får kämpa som galningar för att få mer spells, präster får inte tillgång till massa rustning och alla magier bara för att de finns utan de har på sin höjd medium armour och får tillgång till ungefär 2 domain spells, beroende på vem eller vad de följer. Det finns helt enkelt massa förändringar och begränsningar med allt för att det är så det är i min värld, det stämde inte alls överens med vad mina spelare tänkte från början men vi har ju kul ändå, jag undrade mest hur ni andra gör
De flesta gånger jag kört med andra SL, så har det för det mesta, även om vissa saker ska vara begränsade osv, inte funnits någon egentlig begränsning. Alver är sällsynta men det är 2 i gruppen, magiker är sällsynta men dvärgen är magiker, människan är en paladin vilka det inte funnits någon på 300 år. Känslan för vad som är sällsynt försvinner ganska hårt när man plötsligt hittar den bortglömda hemliga alvbyn och känner Tore och Botulf (helt påhittade och kanske inte så alvlika alvnamn) sedan 4 år tillbaka. Istället för Wow effekt blir det liksom jaha bor ni här.
