Okej, jag tror att jag börjar förstå den definition som en del i tråden pekar på. För mig är det lite tråkigt, eftersom jag tycker att ordet ”rälsa” är ett kul ord som jag gillar att använda, men med den här definitionen blir det ganska menlöst för mig, eftersom det hänvisar till ett fenomen jag aldrig upplevt. Det verkar heller inte ha så mycket med metaforen järnvägsräls att göra, utan handlar mer om att spelledaren offentligt tvingar igenom sin vilja mot vad resten av gruppen vill.Skulle inte säga att någon av dem är "räls". Räls är ju när spelarna aktivt försöker undvika resen men vad de än gör så finns den där. SL bryr sig inte om vad spelarna gör, för hen har bestämt det ska vara en rese och det ska ske på SL:s villkor.
Just att vi kallar det räls är lite dumt för det implicerar att problemet enbart uppstår vid linjära förutbestämda händelseförlopp. Men som @adrian_of_arcane_lore mycket riktigt påpekar så är ju alla händelseförlopp linjära i retrospektiv. För så funkar tid
Att vi gett oss på just förkonstruerade linjära scenarion beror på att de är vanliga. Men att praktisera rälsning kräver bara dåligt omdöme och envishet.
Så om man nödvändigtvis vill prata om räls så får man vara med på att "rälsen" ska liknas vid SL:s maktmissbruk. Det är den rälsen man är fastkedjad till. Sedan kan säkert en och annan ha råkat rälsa för man helt enkelt missförstod äventyret. Som också har påpekats av @Christoffer så var ju rollspelens USP att "du kan göra vad du vill", men sedan fick man en fristående instruktionsbok som säger att "fast det här händer". Det är klart att en och annan blev/blir förvirrad då.
Men engentligen handlar det om vanlig social kompetens. Om du oavbrutet avbryter de övriga blev det tråkigt. Om du bara sitter tyst blir det tråkigt. Det handlar om att ge och ta. Vara lyhörd och tillföra något. Spinna vidare, men bara lagom mycket. O.s.v. Det är en skill att spela rollspel. Man kan inte bara följa reglerna/instruktionerna och så blir det bra. Men måste anstränga sig.
Kvar är då termen ”linjär”, som känns som att det är vad jag alltid har kallat ”räls” och som handlar om den bredare principen om att ta bort spelarnas agens genom att deras beslut inte påverkar historiens lopp, antingen genom rälsningstekniken eller genom illusionism eller någon annan metod, som att konstruera ett scenario där inga andra vägar är rimliga ens diegetiskt. Det behövs ju, som @Rymdhamster påpekade, ett verb för det, så då föreslår jag ”att linjera”, och man kan säga saker som ”spelledaren linjerade mig” eller ”det här scenariot kräver en hel del linjering för att funka”. Och när jag vill säga att jag inte gillar räls så bör jag istället säga att jag inte gillar linearitet.
Jag tycker som sagt att det är lite tråkigt, eftersom ”räls” och ”rälsa” är jätteroliga termer, medan ”linjärt” är lika kul som att äta damm. Och det blir lite förvirrande att ”räls” inte har en så bra liknelse med järnvägsräls, utan är mer som typ deportering. Man tar spelarna och tvingar dem till en annan plats, och sedan släpper man dem där och de får göra som de vill. En momentan händelse orelaterad till spelledaren planer och scenariots tänkta berättelse.
